Denna kunskapsöversikt grundar sig mot bakgrunden att svenska elevers läsförståelse behöver utvecklas då den kan ses som viktig för alla skolämnen, och att litteratursamtal kan ses som ett medel för att utveckla läsförståelsen. Den syftar till att presentera forskningsrön om litteratursamtalets möjligheter och utmaningar i undervisning i det svenska språket samt motsvarande forskning i en internationell kontext. Frågeställningen i kunskapsöversikten är därmed: vilka möjligheter och utmaningar kan uppstå vid litteratursamtal i svenskämnet på gymnasiet? Metoden som användes var en systematisk litteratursökning som gjorts i fyra olika databaser och efter relevans- och kvalitétsgranskning resulterade i ett urval av 10 studier, i svensk kontext såväl som internationell. Resultatet visade bland annat att möjligheterna och utmaningarna kan variera beroende på om litteratursamtalet är lärar- eller elevstyrt. Exempelvis kan det lärarstyrda samtalet vara både begränsande och utvecklande, samtidigt som det elevstyrda kan vara dynamiskt eller vilseledande och avskräckande. Vår slutsats är bland annat att svensklärare måste göra avvägningar i arbetet med läsförståelse och litteratursamtal, och ta i beaktning de möjligheter och utmaningar de kan innebära. Fortsättningsvis skulle det vara av värde att undersöka litteratursamtalets inverkan på högpresterande elevers läsförståelse, och ytterligare forskning om hur läraren kan hantera de utmaningar som kan existera inom både lärar- och elevstyrda litteratursamtal.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 1–3 använder sånginslag i ämnet och om lärare anser att elevers fonologiska medvetenhet, identiteter och förståelse för omvärlden stärks genom att låta elever sjunga i undervisningen. Varför detta syfte kändes aktuellt för mig är tydligheten i läroplanens ämnesplan i svenska där det uttrycks att elever ska stimuleras i att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer och att elever ska möta olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande. Enligt Lgr11 ger detta förutsättningar till att utveckla språk, identitet och förståelse för omvärlden. Svenska är ett språkämne där elever ska möta språket och utvecklas i det. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har jag genom kvalitativ metod intervjuat grundskollärare i årskurs 1–3 som alla undervisar i ämnet svenska och har erfarenheter av att använda sig av sånger i undervisningen. Resultatet visar att sånger används som inslag för att stärka klassrumsdynamiken, elevers relationer till sig själva och varandra samt att sånger ger en förståelse för världen omkring. Att sånger och att sjunga stärker elevers språk och den fonologiska medvetenheten var av mindre framträdande karaktär när det kommer till lärarnas utsagor, trots att forskningen visar att sånger stärker språket och elevers fonologiska medvetenhet. / <p>Svenska</p>

Eftersom vi idag lever i ett digitaliserat samhälle där litteracitet och teknologi alltmer hänger ihop, så även i skolan, har vi beslutat oss för att undersöka hur lärares uppfattningar om digital och analog läsning påverkar läsundervisningen i svenskämnet. Frågeställningarna som är tänkta att besvaras genom detta examensarbete är: Vilken betydelse har analog respektive digital läsning för elevers läsutveckling och vilken betydelse har lärares syn gällande läsning digitalt och analogt för läsundervisningen i svenskämnet? Frågeställningarna kommer att besvaras med hjälp av en kvalitativ metod, där materialet bygger på fem semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare i ämnet svenska. De teoretiska utgångspunkterna för studien är litteracitet och New Literacy. Materialet visar bland annat att den fysiska upplevelsen av analog läsning samt elevers motivation har en betydelse för läsutvecklingen och lärarnas planering av läsundervisningen i svenska. Till exempel förklarar samtliga deltagare hur de nästan enbart använder analoga texter vid undervisning av skönlitteratur och oftast använder digitala texter vid undervisning av faktatexter. En slutsats som kan dras av detta examensarbete är att digitala och analoga texter kompletterar varandra genom att de kan vara bra att använda för olika ändamål.

I denna studie sammanställs och analyseras 12 intervjuer med sammanlagt 24 elever som informanter utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Eleverna som ingick i studien gick antingen i en fjärdeklass eller en femteklass. Studien syftade till att utifrån ett elevperspektiv undersöka användandet av lärandematriser som stöd för utveckling av deras textskapande. Intervjuerna har transkriberats för att sedan analyseras i relation till tidigare forskning. De frågeställningar som kommer att besvaras i denna studie lyder: Vilka uppfattningar har elever om användandet av lärandematriser i svenskundervisning? Hur uppfattar elever att lärandematriser påverkar deras egna utvecklinginom textskapande i svenskundervisning? Resultatet visar att majoriteten av de 24 elever uppfattade att deras användande av lärandematriser stöttade deras textskapande. Eleverna uppfattade även att lärandematrisen påverkade deras skriftliga utveckling positivt. Trots att majoriteten hade positiva uppfattningar om lärandematriser fanns det enstaka elever som uppfattade dem som överflödiga eller onödiga.

Det finns många olika sätt att möta elevers olika behov och att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning är ett sätt. Därför syftar studien till att undersöka hur några lärare och speciallärare beskriver att elever i behov av extra anpassningar arbetar med digitala verktyg för läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. För att förstå hur och varför några lärare och speciallärare arbetar med elever i behov av extra anpassningar och deras läs- och skrivutveckling behöver olika frågor besvaras. Det är nödvändigt att undersöka digitala verktyg med avseende på för- och nackdelar, vilken effekt olika ramfaktorer får för arbetet samt på vilket sätt lärare och speciallärare arbetar med dem. För att uppfylla syftet med studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare och tre speciallärare. Intervjuerna har genomförts i par eftersom lärare och speciallärare ofta jobbar tillsammans. Teoretisk utgångspunkt i studien är ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivets centrala delar om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och artefakter. Efter en tematisk analys visar resultatet att respondenterna ser flest fördelar med digitala verktyg för att gynna elever i behov av extra anpassningar i deras läs- och skrivutveckling. Centralt i resultatet är att arbetet kräver digital kompetens och undervisning eftersom detta är ramfaktorer som får effekter på elevernas läs- och skrivutveckling. Vidare visar resultatet att talsyntes och Inläsningstjänst är betydande funktioner som lärarna och speciallärarna använder i sin undervisning med digitala verktyg. De fördelar med verktygen som resultatet visar är att de ger eleverna en ökad motivation och en ökad förförståelse. Slutligen visar resultatet att tekniska problem och en rädsla för avsaknad av analoga verktyg är de betydande nackdelarna med digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och resultat i förhållande till studiens syfte och teori. / There are various ways of meeting the various needs within a class and using digital tools is one of them. Therefore, the study aims to investigate how teachers and special needs teachers use digital tools together with to benefit their reading and writing development. To understand how and why teachers and special needs teachers work with pupils with special needs and their reading and writing development, different questions need to be answered. It ́s necessary to investigate the advantages and disadvantages found with digital tools, how frameworks factors affect the work with digital tools and how teachers and special needs teachers work. To fulfill the purpose of the study, qualitative interviews were carried out with three teachers and three special needs teachers. The interviews have been conducted in pairs because teachers and special needs teachers often work together. The theoretical starting point in the study is the framework factor theory and the central parts of the sociocultural perspective about the zone of proximal development, scaffolding and artefacts. After a thematic analysis, the results show that the respondents mostly see benefits of digital tools to benefit students in needs of extra adaptations in their reading and writing development. Central to the result is that the work requires digital competence, teaching since these are framework factors that have effects on pupils’ reading and writing development. The results also show that speech synthesis and a reading service are the significant functions in the tools which teachers and special needs teachers use in their teaching with digital tools. The advantages of the tools that the results show is that they give students an increased motivation and an increased pre-understanding. Finally, the results show that technical problems and a fear of lack of analog tools are the significant disadvantages of digital tools. Finally, the study’s method and the results are discussed in relation to the purpose of the study and the theory.

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka några lärares och elevers erfarenheter av samt hållning till användningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen på gymnasiet. Arbetet har ställts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskämnet, forskning kring nya medier samt lärande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lärare och två elevgrupper på två respektive tre elever. Resultatet visar på såväl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats där det intressanta ligger i motsatsförhållandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, där det senare väger tyngst. De möjligheter som lyfts fram är i form av visuellt hjälpmedel, referenspunkter till litterära och historiska kontexter, spel- och jämförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att väcka elevers lust och motivation. Problemet är att det enligt både lärarna och eleverna saknas tillräckligt med kunskap samt erfarenhet för att våga ta in spelmediet i klassrummet. Skiljaktigheterna mellan parterna är att de förstnämnda även framhåller bristande teknik och resurser. Slutsatsen är att det krävs initiativtagande lärare, såväl yngre och nyutbildade som äldre och fortbildade, som har ett intresse för samt kunskap i ämnet för att dator- och TV-spel ska få en befogad plats i skola och undervisning.

I denna tvådelade, produktinriktade läromedelsstudie utforskas språkhistoriens plats och utformning i svenskläroböcker. I en första, kvantitativt inriktad, diakron undersökning, kartläggs och analyseras läroböckers språkhistoriska innehåll under de senaste fem decennierna. Här identifieras bland annat genrens språkhistoriska litterära kanon. I den andra delen av studien sammanfogas det svenskdidaktiska och lingvistiska perspektivet med historiedidaktisk teori. Genom hermeneutisk metod och en operationalisering av begreppet språkhistoriemedvetande, analyseras några samtida läroböckers manifesteringar av och potential för arbete med historiemedvetande i förhållande till språket. Studiens syfte är att utforska och motivera språkhistoriens roll och plats i svenskämnet. Resultatet visar, att svenskläroböckers språkhistoriska framställningar de senaste årtiondena blivit alltmer nutidsfokuserade och att böckerna är bra på att koppla språkhistorien till läsarens samtid – och i vissa fall framtid. Samtidigt framkommer att dåtiden och de historiska faktakunskaperna fått mindre utrymme och i vissa böcker till och med är nästan helt frånvarande.

Barn idag möter ständigt olika kommunikationsmiljöer och behovet att kunna uttrycka sig genom olika uttrycksformer är därför stort. Skolan skall rusta framtida samhällsmedborgare och behöver således anpassa undervisningen utefter rådande samhälle. Därför behöver eleverna få kunskap om hur de producerar men även hur de konsumerar de texter som ofta innehåller ett stort flöde av olika intryck och inputs att sålla och värdera.   I tidigare forskning framgår det tydligt om vad multimodalitet innebär och hur multimodalitet uttrycks i undervisningen. Däremot saknas det forskning om hur lärare upplever den faktiska multimodala undervisningen. Inte minst saknas det forskning om hur lärare påverkas av bedömningssituationer när det kommer till att utveckla elevers multimodala kompetens. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar om vilka förutsättningar som förefinns för att bedriva ett multimodalt arbetssätt i svenskundervisningen Studien avgränsas till årskurs f-3 och avser besvara följande frågeställningar:    -        Hur arbetar verksamma lärare med multimodala uttrycksformer i sin undervisning?  -        I vilken utsträckning får eleverna möjlighet att utveckla multimodal kompetens?  -        Hur resonerar lärarna om bedömning av multimodal kompetens?   Denna kvalitativa studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lågstadielärare för att ta reda på deras uppfattningar om att arbeta multimodalt och elevers möjligheter att utveckla multimodal kompetens. Undersökningen gjordes med utgångspunkt i den sociokulturella teorins infallsvinkel om att lärande sker i mötet med andra.    Resultatet åskådliggör att arbete med multimodala verktyg genomförs men i olika utsträckning och att lärarna som är intervjuade känner stor osäkerhet om begreppet multimodalitet vilket visar sig i deras beskrivna arbetssätt. Slutsatsen dras att lärarnas uppfattningar om begreppet påverkar elevernas möjlighet att utveckla multimodal kompetens. Vidare behöver en revidering av det bedömningsunderlag som tillhör läroplanerna ske för att lärarna i studien skall känna förtrogenhet till arbetet med multimodalitet. / Children of today constantly encounter a rich variety of communication arenas, and the need for the ability to express oneself through various modalities is therefore significant. The school must equip future citizens of society and therefore need to adapt the teaching according to the prevailing society. Consequently, students need to acquire knowledge about how to produce, but also how to consume the texts that often contain a large flow of different impressions and inputs to sift and evaluate.  Previous research reveals how multimodality is expressed in actual teaching and focuses on the fact that teachers today feel uncertain about the concept. However, there is a lack of research on how the teachers experience actual multimodal teaching. Not least, there is a lack of research on how teachers are influenced by assessment situations when it comes to developing students´ multimodal competence. The purpose of this study is therefore to contribute knowledge about teachers’ perceptions of what conditions exist for conducting a multimodal working method in Swedish education. The study is limited to elementary school and intends to answer the following questions:    ·       How do active teachers work with multimodal forms of expression in their teaching? ·       To what extent do students can develop multimodal competence? ·       How do teachers reason about the assessment of multimodal competence?   This qualitative study was conducted through semi-structured interviews with six active primary school teachers to find out their perceptions of working multimodally and the student's ability to develop multimodal competence. The survey was based on sociocultural theory´s perspective that learning occurs in the interaction with others.    The results demonstrate that work with multimodal tools is implemented, but to various extent, and that interviewed teachers feel a great uncertainty about the concept of multimodality. The conclusion is that the teacher's perception of the concept affects the student's ability to develop multimodal competence. Furthermore, a revision of the assessment framework needs to take place for the teachers in the study to feel familiarity with the work of multimodality.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 resonerar kring arbetet med elever i språklig sårbarhet i matematikämnet. Denna studie är relevant då forskning visar att kommunikation och samspel är en viktig del i lärandet av matematik. Elever i språklig sårbarhet kan ha svårt att delta i moment som bygger på detta och lärare kan ha svårt att överkomma denna svårighet. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem tillfrågade lärare. Lärarna är verksamma på fyra olika skolor i mellersta Sverige med olika lång erfarenhet. Studien har sin grund i det fenomenologiska perspektivet och det insamlade materialet är transkriberat och analyserat utifrån fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att språklig sårbarhet påverkar elever i matematikundervisningen i olika sammanhang. Lärare beskriver att de använder olika typer av arbetssätt för att stötta elever i språklig sårbarhet och använder olika typer av strategier för att uppmärksamma hinder. Slutsatsen för denna studie är att det är en fördel att vara klasslärare när det kommer till att hantera språklig sårbarhet i matematikundervisningen.