Studiens syfte är att undersöka hur lärarna och eleverna upplever användningen avinternet i skrivundervisningen. Genom intervjuer med lärare undersöks hur lärareuppfattar att eleverna använder internet när de skriver texter och genom enkäter undersökselevernas inställning till lärprocessen vid skrivundervisning.Studiens teori grundas på ett sociokulturellt perspektiv. Studien är en kvalitativundersökning i två delar. I första delen redovisas intervjuer med sex behöriga ochverksamma lärare. I studiens andra del redovisas enkäter med hundra elever i årskurs nio.Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys med fokus på tre framträdandeteman; begriplighet, bedömning och tidsbrist. Studiens resultat visar att flertalet lärareplanerar sin undervisning så att eleverna får skriva texter utan att använda internet,antingen i skrivbok eller i ett låst program, så att eleverna inte kan komma åt internet dåmånga elever i stor utsträckning lånar texter på internet. I studien framkommer också attlärarna ansåg att det är viktigt att eleverna skriver på lektionstid och att lärarna kan varamed dem i deras skrivande och leda dem på rätt väg då eleverna inte reflekterar över vadde har lärt sig av sitt skrivande. De är mer fokuserade på att få arbetet klart och få brabetyg och ofta lånar de texter från internet för att de känner tidsbrist.Slutsatsen av studien är att elever behöver lära sig förstå skrivprocessen. Detta leder till attlärarna måste följa eleverna i varje steg i deras skrivande för att vägleda dem. När elevernaförstår uppgiften och hur de ska göra känner de inte att de behöver låna text från internet.

Syftet med studien är att undersöka integreringen av artificiell intelligens (AI) inom svenskämnet med fokus på verktyget ChatGPT. Genom en kvalitativ metod, som innefattar semistrukturerade intervjuer med nio verksamma lärare, utforskar denna studie både möjligheter och utmaningar med att integrera ChatGPT i undervisningen. För att analysera resultaten och förstå deras pedagogiska möjligheter och risker använder studien TPACK-modellen som sitt teoretiska ramverk. Resultaten av studien visar att lärarna identifierar flera fördelar med användningen av ChatGPT, såsom möjligheten till individanpassad undervisning och realtidsbaserad formativ bedömning. Samtidigt framhåller de också flera potentiella risker, inklusive risken för akademiskt oärligt beteende och minskad personlig handledning i klassrummet. Studien betonar vikten av tydliga riktlinjer och policyer för att reglera användningen av ChatGPT i skolan och förespråkar behovet av pedagogisk utbildning för att främja ett etiskt och effektivt utnyttjande av AI-verktyg i undervisningen. Slutligen visar studien betydelsen av lärarnas deltagande och pedagogiska kunskaper i bedömningsprocessen, även med användning av AI-verktyg. Genom att förstå både de positiva och negativa aspekterna av att integrera ChatGPT i undervisningen kan skolsystemet bättre hantera de utmaningar och möjligheter som följer med AI-teknologins framväxt.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka narrativa datorspels möjligheter för utveckling av fiktionsförståelse genom exemplet Bramble - The Mountain King. Vidare undersöktes även spelets intertextuella kopplingar till de olika berättelser från den nordiska folktron som spelet inspirerats av. Analysen utgick från de berättartekniska begreppen tid och berättare samt intertextuella kopplingar och mynnade slutligen ut en avslutande didaktisk diskussion om spelets möjligheter till utveckling av elevers fiktionsförståelse.

Studiens syfte är att undersöka några lärares motivering att främja språkutveckling hos yngre elever via användandet av kooperativt lärande i svenskundervisningen. Vidare är syftet att få en djupare förståelse för hur kooperativt lärande konkret används i svenskundervisningen. Kooperativt lärande är en arbetsmetod som bygger på social interaktion och samarbete mellan elever för att främja lärande och språkutveckling. Metoden grundar sig på det sociokulturella perspektivet, vilket är anledningen till att vi valde att utgå från denna teori i vår studie. Studien bygger på kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts med fem verksamma lågstadielärare från två olika kommuner. Resultatet visar att lärarna anser att kooperativt lärande är språkutvecklande eftersom arbetsmetoden utgår från social interaktion och tillåter eleverna att dela med sig och ta del av andras språkkunskaper. Dessutom gynnas eleverna genom användningen av kooperativa strukturer, samtal och kommunikation, stöttning och delaktighet. Det framgår också av resultaten att lärarna uppfattar att kooperativt lärande har en positiv påverkan på klassrumsmiljön på grund av ökat samarbete och förbättrad gruppsammanhållning. Samtidigt lyfter lärarna upp utmaningar med kooperativt lärande, som att få till fungerande grupper, bedömning av enskilda elevers prestationer och tidsbrist.

Detta examensarbete undersöker hur svensklärare väljer och använder litterära verk för att inkludera kulturell mångfald i undervisningen. Genom ett normkritiskt perspektiv av den tematisk analysen av Stjärnlösa nätter (Asaad, 2015), Det finns inga skridskor i öknen (Berggren, 2002) och Jag är Zlatan (Ibrahimović & Lagercrantz, 2012) kommer reflektioner över hur dessa verk skildrar olika perspektiv av mångfald. Slutsatserna för examensarbetet kommer att diskutera ifall samt hut dessa verk fungerar som effektiva verktyg för att öka elevernas förståelse gentemot andra kulturer och identiteter. I examensarbetet kommer verken att diskuteras normkritiskt på ett sätt som uppmärksammar eventuella stereotyper som förekommer i litteraturen samt diskutera hur svensklärare kan bidra till en mer inkluderande undervisningsmiljö.

Denna studie belyser det komplexa aktör-nätverket som påverkar svensklärarnas digitaladidaktiska förutsättningar i svenskundervisningen. Studien syftar till att utforska ett urvalsvensklärares digitala didaktiska förutsättningar i svenskundervisningen och förstå vad digitalaoch digitala didaktiska kompetenser innebär för svensklärare. Studien undersöker ocksåsvensklärares beskrivningar av digitala didaktiska förutsättningar. För att besvara studiensfrågeställning om digitala didaktiska förutsättningar används Aktör-nätverksteorin och dessmetodansats. För materialinsamlingen tillämpas en semistrukturerad intervjumetod med fyrasvensklärare som respondenter. Totalt kunde 15 olika aktörer identifieras i respondenternasnätverk, som påverkar deras förutsättning i skolan. Svensklärare står inför digitalaomställningar vilket kräver holistiska strategier och det är med goda digitala didaktiskakompetenser samt rätt digitala didaktiska förutsättningar som det är möjligt. Respondenternaupplever att deras lärplattform inte är användarvänlig men också trubbig och i vägen, attprovverktygen leder till onödig arbetsbelastning. De anser deras behov och önskemål för engod digital ergonomi och infrastruktur i skolan inte bemöts uppifrån.

Syftet med vår litteraturstudie är att besvara våra frågeställningar, som handlar om hur digitalt lärande påverkar lågstadieelevers skrivutveckling i svenskämnet. Forskningsfrågorna som studien utgick ifrån var:  Hur påverkar användningen av digitala verktyg elevernas skrivutveckling i lågstadiet?  Hur skiljer sig elevernas skrivutveckling vid digitalt lärande i jämförelse med traditionella skrivmetoder?  Vilka strategier eller metoder kan lärare använda för att stärka elevernas skrivutveckling med digitalt lärande, enligt tidigare forskning?  Vi arbetade systematiskt genom hela arbetet som har bestått av flera olika processer. Processerna bestod av en datainsamling genom sökningar i olika databaser, där vi plockade fram åtta artiklar och en analysprocess genom en tematisk analys, som sedan ledde oss fram till våra rubriker under resultat-och analysdelen. Det som vår studie kom fram till under resultatet var att det finns både positiva och negativa aspekter med att använda digitala verktyg för att gynna skrivundervisningen i klassrummet. De digitala verktygen kan bidra till ett mer inkluderat klassrum och till att elever känner mer motivation och engagemang till skrivandet. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort den traditionella skrivningen för hand då den också är viktig för elevernas skrivutveckling. Det är lärarens uppgift i klassrummet att skapa en inkluderande miljö där alla elever får möjlighet att utvecklas och inkluderas i undervisningen.

This study examines how teachers of Swedish as a second language perceive that they work to strengthen L2 pupils’ knowledge of Swedish. It investigates how the teachers say that they work to improve the pupils’ vocabulary and word comprehension, and what they can find problematic when they work with this. The method used for the study is qualitative, in the form of interviews, with the aim of charting the teachers’ opinions and perceptions of what was to be studied. Four teachers were interviewed, and their thoughts are part of the results in the study. Among other things, it was found that vocabulary and word comprehension are important to work with in Swedish as a second language since a large vocabulary and good word comprehension are the foundation for the pupils’ continued learning. The results also show the importance of conversations in the classroom when it comes to vocabulary and word comprehension, and the use of pictures and reading aloud.

The topic of this essay is about teachers, who teaches in the subject Swedish, opinions in a literary canon. This study will present how they argue about a formally decided literary canon and how the teachers argue in using canon in their education. I have used an argumentative analysis to analyse the teachers’ arguments. The earlier research in the field concluded that the canon debate is polarized and mostly discussing whether canon is good or bad, and not so much on trying to discuss it in a constructive way on how to use canonized literature in school. My research concludes that the teachers’ opinions on canon are essentially polarized, but many teachers also think that a canon is at the same time beneficial, important and problematic. A majority of the arguments used on both sides are the same arguments that are used by the scientific literary field which studies canon. The biggest difference is the alignment to an educational context. The result show that the teachers’ use different pro-arguments and suggestions on how to establish a definite literary canon that could be used within the school system. Some argue for a formally decided literary canon established by the state and mean that the education will be equal and distinct, and students will develop the same cultural references. But not all teachers are positive to the proposition of a state established literary canon. The arguments on why and how teachers use canon in the education are similar to why there should be a definite literary canon in all schools. The contra-arguments the teachers’ use for a formally decided literary canon are that it will intrude in the teachers’ possibilities to adapt the education to the students. They also use contra-arguments that says the canonized literature is not adaptable to the students’ interests and that it is narrow and exclusive. They also mean that it is time consuming and will remove teachers’ possibilities to plan their education and make it adaptable for the students. The teachers’ contra-arguments on using canon in the education are similar to the above contra-arguments that the canonized literature is problematic in the perspective of authors and adaptiveness to different groups of students.

Enligt läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011, reviderad 2018, ska elever ges möjlighet att möta film i svenskundervisningen. Även om det inte uttrycks explicit i kursplanen för svenska framkommer det trots allt i följande beskrivning att film ska inkluderas i undervisningen: ”texter som kombinerar ord, bild och ljud [...]” (Skolverket, 2018, s. 260). Denna studies syfte är att undersöka hur lärare arbetar med spelfilm i svenskämnet i årkurs 4- 6. För att uppfylla detta syfte utformades följande frågeställningar: I vilken utsträckning används spelfilm? Hur används spelfilm? I vilket syfte används spelfilm? Studien har sin utgångspunkt i två vetenskapliga teorier, den sociokulturella teorin och den socialsemiotiska teorin. Undersökningen utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem lärare delgett sitt arbete med spelfilm i svenskundervisningen. I resultatet framkommer det att samtliga lärare arbetar med spelfilm med att detta sker på olika vis, med olika syften och i varierande utsträckning. Film används oftast i kombination med skönlitteratur men det förekommer även att film används utan att kombineras med skönlitteratur. Lärarna framför fördelar med film i undervisning och menar att det är ett bra sätt att anpassa och variera sin undervisning på samt att film kan levandegöra en berättelse genom att förse elever med bilder vilket inte erbjuds vid läsning av ett skönlitterärt verk. / According to a curriculum for compulsory school, pre-school class and leisure-time school 2011, revised in 2018, students will be given the opportunity to meet film in Swedish teaching. Although it is not explicitly expressed in the syllabus for Swedish, it is nevertheless apparent in the following description that film should be included in the teaching: "texts that combine words, images and sounds [...]" (Swedish National Agency for Education, 2018, p. 260). The purpose of this study is to investigate how teachers work with motion picture in the Swedish topic in grades 4-6. To fulfill this purpose, the following issues were formulated: To what extent are motion picture used? How to use motion picture? For what purpose are motion picture used? The study is based on two scientific theories, the socio-cultural theory and the social semiotic theory. The study consists of qualitative semi-structured interviews where five teachers submitted their work with motion picture in Swedish teaching. In the result, it appears that all teachers work with motion picture but with the fact that this is done in different ways, with different purposes and to varying degrees. Film is most often used in combination with fiction but it also occurs that film is used without being combined with fiction. The teachers present advantages of film in teaching and state that it is a good way to adapt and vary their teaching, but also that film can bring a story to life by providing students with pictures which is not offered when reading a fictional work.