Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare på X folkhögskola resonerar om varför man ska läsa skönlitteratur inom ramen för undervisningen i svenska och svenska som andraspråk, i folkhögskola. Att undersöka hur man kan legitimera arbete med skönlitteratur inom denna skolform, särskilt som skönlitteraturen numera utsätts för aldrig tidigare skådad konkurrens från andra medier efter den kulturella vändningen och det vidgade textbegreppets intåg på skolans område, är relevant. Tre yrkesverksamma lärare och en biträdande rektor intervjuades. Lärarna undervisar i svenska, svenska som andraspråk och samhällskunskap på folkhögskolans allmänna kurser på motsvarande gymnasienivå. Den biträdande rektorn, som tidigare arbetat som lärare på skolan, har det pedagogiska huvudansvaret för verksamheten. I detta examensarbete finns en analys av det insamlade materialet samt resultat och diskussion. Lärarna och den biträdande rektorn har alla gett mig sin syn på varför man ska läsa skönlitteratur inom ramen för folkhögskolans verksamhet. Man kan säga att de i stor utsträckning är överens om skälen till varför detta med läsning är en bra idé. Hur lärarna arbetar med litteraturen i sina grupper har jag också fått insikt i. Det visar sig att de arbetar på ungefär samma sätt, nämligen med den skönlitterära boken som utgångspunkt och självklar referens inom varje tema. Min slutsats är att de olika lärarna har en ganska homogen syn på varför man ska läsa skönlitteratur i deras skolform. De är vidare också ganska överens om hur man ska arbeta med skönlitteratur i de respektive spåren.

Mot bakgrund av debatten om brister i den traditionella grammatikundervisningen i skolan syftar föreliggande kunskapsöversikt till att beskriva hur arbete med funktionell grammatikundervisning kan ta sig uttryck i svenskämnet (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever i gymnasieålder. Vidare syftar översikten till att redogöra för de effekter som olika undervisningsformer av funktionell grammatik kan ha på elevernas kunskapsutveckling.    Genom systematisk informationssökning i tre databaser valdes tio empiriska forskningsstudier ut som fokuserar på funktionell grammatikundervisning. En av dessa är svensk och nio internationella. De två frågeställningarna lyder: Hur kan funktionell grammatikundervisning ta sig uttryck i svenskämnet (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever i gymnasieålder? samt: Vilka effekter har olika typer av funktionell grammatikundervisning på elevernas kunskapsutveckling?   Genom analysen har fem undervisningsformer identifierats. Resultatet visar att arbete med funktionell grammatikundervisning kan ta sig uttryck genom att utgå från autentiska texter, att koppla språk till genre, att samtala om språk, att leka med språket samt genom att undervisa explicit om grammatisk terminologi. Vidare visar resultatet att effekterna av funktionell grammatikundervisning är att eleverna utökar sin metalingvistiska medvetenhet samt utvecklar sin skrivförmåga. Resultatet påvisar även begränsningar inom funktionell grammatikundervisning vilka innefattar att undervisningen tycks främja skrivande men inte grammatikkunskaperna i sig, samt att den funktionella grammatikundervisningen främst tycks gynna de skriftligt högpresterande eleverna.    Utifrån detta resultat dras slutsatsen att det finns olika sätt för lärare att arbeta med funktionell grammatikundervisning, och att dessa sätt har vissa saker gemensamt, men att de också skiljer sig åt på olika sätt. Funktionell grammatikundervisning ger positiva effekter på elevernas utveckling av metalingvistisk medvetenhet och skrivande. Dock finns en del begränsningar.

The purpose of this project is to survey the attitudes towards using film in the subject of Swedish among teachers and students in some upper secondary schools in Sweden. The investigation is based on two surveys answered by teachers of the subject of Swedish, and by students in their second last and last year of upper secondary school. The results show that there is a positive attitude towards using film as a didactic tool among both teachers and students. The teachers’ main purposes of using film are to illustrate a literary epoch and to use films as basis for discussions about different subjects. The students experience learning in a more interesting and motivating way than using only traditional teaching like reading novels. The study also shows a lack in teaching about literacy, critical literacy and media literacy with the help of film. However, the conclusion is that film play an important part and have a place in teaching the subject of Swedish.

I denna studie har jag haft som syfte att undersöka lärares syn på vad en likvärdig utbildning kan vara när det gäller anpassningen för andraspråkselever inom ramen för den ordinarie svenskundervisningen. Frågeställningarna som ligger till grund för denna studie har fokus på vilka medvetna anpassningar lärarna säger sig göra för andraspråkselever inom svenskämnet samt vilka moment lärarna säger sig prioritera inom ämnet svenska. För att besvara mina två frågeställningar har jag genomfört intervjuer med sex lärare. Resultatet av denna studie analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet. Undersökningen visar att samtliga lärare delar sin uppfattning om vad begreppet likvärdighet står för. De är överens om att begreppet likvärdighet är tolkningsbart och inte helt lätt att beskriva. Lärarna delar samma tanke om att skolan idag inte är tillräckligt likvärdig. Lärarna prioriterar olika moment i svenskundervisningen för andraspråkselever men anpassningarna ser delvis lika ut. Något som skiljer lärarnas svar från varandra är tillgången till språkstöd.

Samhällets digitalisering ställer nya krav på att elever uppnår en digital kompetens. Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur digitala verktyg kan nyttjas i svenskundervisningen på skolor som gjort satsningar på digital teknik och digitala verktyg. Undersökningen har utgått från lärares upplevelser angående arbetet med digitala verktyg och har fokuserat på hur digital teknik och digitala verktyg kan nyttjas i svenskundervisningen. Lärarna i undersökningen har även fått besvara vilken digital kompetens de besitter samt vilken attityd de har till arbetet med digital teknik och digitala verktyg i svenskundervisningen. Undersökningen har genomförts genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod där data samlats in genom en digital enkät som skickats ut till lärare och rektorer på fjorton utvalda skolor i tre kommuner. Det sociokulturella perspektivet och ramverket TPACK har använts som teoretisk bakgrund i undersökningen. Resultatet i undersökningen visade att lärarna som deltagit i undersökningen generellt hade en positiv inställning till arbetet med digitala verktyg i svenskundervisningen. Lärarna kunde även skönja förbättringar i elevers läs- och skrivutveckling genom arbetet med digitala verktyg. Flera lärare i undersökningen hade erbjudits kompetensutveckling inom digital teknik och digitala verktyg. Resultatet indikerade att lärare som inte erbjudits kompetensutveckling inom digital teknik och digitala verktyg upplevde svårigheter att integrera digitala verktyg i svenkundervisningen på ett tillfredsställande sätt.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap om åländska lärares arbete med elever med språkstörning och belyser aspekter ur olika vinklar. Lärares kunskaper, gynnsamma arbetssätt och utmaningar i arbetet med elever med en språkstörning uppmärksammas. Undersökningen har bedrivits med en kvalitativ ansats och materialet baseras på semistrukturerade intervjuer tillsammans med tio verksamma lärare. Resultatet visar att informanterna anser sina kunskaper om språkstörningar som tillräckliga eller goda. Vidare framkommer det bland annat att bildstöd, språkstödjande undervisning, tydliggörande pedagogik och relationer är gynnsamt i arbetet med elever med en språkstörning. Utmaningar som belyses är tidsbrist, att möta eleven på rätt nivå samt resurser och tillgångar. / The purpose of the thesis is to contribute with knowledge of how teachers in Aland islands work with students with developmental language disorder (DLD) and highlights aspects from various perspectives. Teachers' knowledge, beneficial approaches, and challenges in working with students with developmental language disorder are addressed. The study has been conducted with a qualitative approach, and the material is based on semi-structured interviews with ten practicing teachers. The results show that the informants consider their knowledge of language disorders to be sufficient or good. Furthermore, it emerges that for example visual support, language-supportive teaching, clarifying pedagogy and relationships are beneficial in working with students with developmental language disorder. Challenges highlighted include a lack of time, meeting the student at the right level, as well as resources and assets.

Forskning visar att svenska skolungdomar läser allt mindre skönlitteratur i skolan. Avancerad läsförmåga anses av Tengberg (2019) vara en förutsättning för ett framgångsrikt deltagande i högre utbildning och ett meningsfullt deltagande i det moderna samhället, där läsning av skönlitteratur har en viktig uppgift att fylla. Det innebär att den litterära socialisation som skolan förmedlar kan sägas ha en avgörande roll för elevernas framtid. Syftet med denna studie är att undersöka hur ämneslärare i svenska ser på svenskämnets skönlitterära läsundervisning. Sammanfattat kan de svensklärare som besvarat enkätundersökningen i denna studie sägas förespråka en litteraturundervisning som tillgodoser de olika uppfattningar av vad läsundervisning, enligt forskningen, ska innehålla. Som exempel kan nämnas litteraturanalys och befästande av demokratiska värderingar. Som begränsande faktorer i litteraturundervisningen omnämns bland annat elevernas bristande läsförmåga och faktorer kopplat till tid och ekonomi.

Syftet med denna studie är att beskriva åländska 4–6-lärares upplevelser av att forma lärandemiljöer där elever med diagnostiserad ADHD ges möjlighet att kunna och vilja vara aktiva i svenskundervisningen. Den metod som har använts i studien är av kvalitativ karaktär och det insamlade materialet har analyserats genom en tematisk analys. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio personer som har tidigare erfarenhet av att ha arbetat inom svenskundervisningen med elever med diagnostiserad ADHD. Resultaten i den föreliggande studien påvisar fyra teman som gagnar en språkutvecklande lärmiljö där elever med diagnosen ADHD fostras till att bli aktiva aktörer inom svenskundervisningen. Utifrån lärarnas upplevelser har fyra teman bildats: struktur och strategier, individperspektiv, multimodalitet, självbild och självständighet. Dessa anses påverka lärmiljön, elevens motivation och lärarens implementering av anpassningar i förhållande till elevens språkutveckling.

Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka olika sätt användandet av digitala verktyg påverkar undervisningen i ämnet svenska ur ett lärarperspektiv. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med lärare. Ett informationsbrev och en samtyckesblankett skickades ut till respondenterna som deltog i undersökningen. Samtliga respondenter fick ta del av intervjufrågorna i förväg och dessa frågor riktade in sig på positiva aspekter, negativa aspekter och motivation gällande digitala verktyg i svenskundervisningen. Vi har intervjuat åtta legitimerade lärare som undervisar eller har undervisat elever som går i årskurs 4 – 6 för att ta reda hur de tycker och upplever hur digitala verktyg påverkar svenskundervisningen. Resultatet visar att digitala verktyg både har positiv och negativ inverkan på svenskundervisningen och att en medelväg av användandet ofta gynnar undervisningen bäst.

Denna intervjustudie sammanställer hur sex erfarna lärare arbetar med digitala skrivverktyg och att skriva för hand. Under litteraturstudien vi skrev år 2023 framkom det i resultatet att en kombinerad skrivundervisning med digitala skrivverktyg och att skriva för hand är att föredra framför att bara göra det ena eller det andra. Intervjustudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då betoningen ligger på lärandet och språket. Intervjustudien är kvalitativ och innehåller semistrukturerade intervjuer där sex lärare intervjuas. Det är två lärare i årskurs 1–3 och fyra lärare i förskoleklass. I resultatet framställs likheter och skillnader mellan hur lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning. Det framkom att lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning på olika sätt. Två av lärarna arbetar med en kombinerad skrivundervisning redan i förskoleklass medan två av lärarna arbetar mer med att skriva för hand i förskoleklass. Alla lärarna i årskurserna 1–3 arbetar med en kombinerad skrivundervisning men de gör det på olika sätt. / This interview study complies how six experienced teachers work with digital writing tools and write by hand. During the literature study we wrote in 2023, it emerged in the results that a combined literacy teaching with digital writing tools and writing by hand I preferable. The interview study is based on a sociocultural perspective as the emphasis is on learning and language. The interview study is a qualitative and contains semi-structured interviews where six teachers are interviewed. There are two teachers in grades 1–3 and four teachers in preschool. The results show similarities and differences between how teachers work with a combined literacy teaching. It emerged that the teachers work with a combined literacy teaching in different ways. Two of the teachers work with a combined literacy teaching in preschool, while two of the teachers work more with handwriting in preschool. All teachers in grades 1–3 work with a combined literacy teaching but they do it in different ways.