<p>En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var:</p><p>• På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska?</p><p>• Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen?</p><p>• Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?</p><p>Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt. Observationsstudien visade att det är gott socialt klimat bland elever som undervisas i mindre undervisningsgrupper</p> / <p>A study with help of interviews, inquiries and observations has been made. The surveys is about students with speech disorders and their views on their education and their future. The result shows that pupils welcomes their future and to get jobs and that students feel wronged in some situations. The interviews were carried out by three teachers, a headmaster and a speech therapist, all active in Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever (special schools for disabled students). Issues of this essay was:</p><p>• In what way are the school working to help students with speech disorders to meet the course goals in Swedish education?</p><p>• How often and on what grounds are the Act`s exemptions beeing used in teaching?</p><p>• How do the students see themselves and their future, their education and their disability?</p><p>The result also shows that,Riksgymnasieverksamheten have a good knowledge and experience with students with speech disorders and have developed strategies to give these students a good education and schooling. The observations showed that there are good social climate among students who are taught in smaller teaching groups</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.</p><p>Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.</p><p>Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande. Vad gäller de centrala begreppen, som nämnts ovan, kan man konstatera att det verkar ha funnits en strävan att implementera dessa i den studerade undervisningen, vilket också har skett i olika grad. En ytlig iscensättning av dessa begrepp i praktiken innebär dock knappast en undervisning som kan anses gestalta forskares teorier kring dessa begrepp. Ett flertal kontextuella aspekter på olika nivåer har identifierats som betydelsefulla i sammanhanget, som exempelvis läromedlens roll; lärarnas kunskaper och syn på lärande, på svenskämnet och på texter; lärarnas behov av forum för diskussioner och reflektion kring svenskundervisningen.</p>

Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet. Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i genusteori och tidigare empirisk forskning om genus och svenska i grundskolan. Resultatet visar att lärarna inte aktivt arbetar för att skapa lika förutsättningar för flickor respektive pojkar när de skall uttrycka sig muntligt och skriftligt. I viss mån finns det en medvetenhet om att flickor kan hamna i underläge gentemot pojkar i gruppdiskussioner och att pojkar oftast har svårare än flickor för att uttrycka sig i skrift. Samtidigt finns det en uppfattning om att det inte är någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uttrycker sig. Uppsatsen problematiserar varför lärarna inte arbetar med ett genusperspektiv i sin svenskundervisning, trots att kursplanen för svenska nämner att ett sådant perspektiv skall finnas. För att kunna ha ett genusperspektiv på svenskämnet krävs tydligare riktlinjer i kursplanen, en förändrad syn på svenskämnet och genusmedvetna pedagoger som uppmärksammar ämnets könsproblematik.

Arbetet handlar om hur genus gestaltas i reklamannonser i tidningen Svenska Dagbladet i specifika årtal och över tid fram tills nutid. Syftet är att undersöka vilka skillnader som finns gällande genus de specifika årtalen 1905, 1925, 1945, 1965, 1985, 2005, 2018 och över tid. Det material som vi har använt oss av i denna undersökning är reklamannonser från Svenska Dagbladet. Vi har analyserat vårt arbete utifrån de genusorienterade teorierna den naturliga ordningen, isärhållandet av manligt och kvinnligt och genuskontraktet från Yvonne Hirdman. Vi har även använt oss av Bordos teori om det kvinnliga idealet. Frågeställningen har bearbetats utifrån tre operationaliseringar där vi undersöker genus i olika teman, huruvida män respektive kvinnor är passiva eller aktiva i reklamannonsbilder samt om reklamannonstexterna vänder sig till män eller kvinnor. Vår undersökning visar att det finns skillnader i förekomst och framställning av genus, dels under de specifika årtalen och dels över tid. Undersökningen poängterar också att en del skillnader som uppstår ligger i linje med de teorier som vi använt oss av och kan betraktas som könsstereotypiska.

Bakgrund: Litteraturundervisningen kan utgöras av olika genrer och fantasylitteraturen används allt mer frekvent. I en avhandling av Alkestrand synliggörs fantasylitteraturens användningsområden inom värdegrundsarbetet, som syftar till att ge alla elever en likvärdig utbildning och utveckla en trygg identitet. Dock visar studier att införandet av läroplanen Gy11 skapat skillnaderna mellan det yrkesförberedande- och högskoleförberedande programmet, bland annat inom litteraturarbetet. Hypotesen är därmed att programskillnader gällande inställning till värdegrundsarbete, resulterar i att gymnasieelever får olika möjligheter för att utveckla sin identitet, och att värdegrundsarbetet kan främjas av fantasylitteratur. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera relationen mellan elevers identitetsutveckling och gymnasielärares arbete med fantasylitteratur inom värdegrundsarbetet. Metod: Genom en webbenkät som riktades mot svensklärare på gymnasiet insamlades materialet till uppsatsens analys. Undersökningens metod utgörs av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, som sammanställs i en resultatanalys. Resultat: Undersökningen visar att värdegrundsarbetet kan gynnas av fantasylitteraturen, och att ett likvärdigt värdegrundsarbete är viktigt för elevernas likvärdiga identitetsutveckling.

This study is based on teachers ‘perception of how digital tools affect pupils' ability to write in the subject Swedish in the 4th grade. The purpose is to investigate how the teachers use and work with digital tools in writing lessons during the Swedish lessons. The questions that the study will be based on are: How do the Swedish teachers use the digital tool, tablet, in their Swedish education? How does the Swedish teacher in the 4th grade perceive the spelling and writing of the pupils by the digital tool, tablet? The study consists of qualitative methods based on observations and interviews. Data has been collected through four observations with two teachers and four interviews with four teachers. The result has shown that all teachers use the tablet as a digital tool in the writing course, in the Swedish subject. The main tool is used in teaching to produce texts in different forms, but also for all pupils to feel involved regardless of the intended ability or needs. The result also shows that teachers feel that the use of digital tools influences pupils' motivation for learning mostly positively. Two of the teachers think that traditional writing reinforces the writing skills of pupils because they can practice writing letters while the other two teachers prefer to use the tablet as pupils perform better in writing. Furthermore, the result has shown that text writing on the tablet has led the pupils to develop and process their texts more compared to handwriting. Tablet use can also have positive and negative effects on pupils' writing development. The conclusion of the study is that the use of the tablet typically has a positive effect on the pupils' writing development in the production of texts.

Dagens samhälle ställer höga krav på den muntliga kompetensen vilket även speglar kursplanerna i skolan. För att utvecklas till skickliga talare krävs det att eleverna uppmuntras till att använda sitt tal. Historiskt sett har det visat att undervisningen många gånger brister när de kommer till möjligheter för eleverna att träna och uttrycka sin muntliga kompetens, och det finns idag många elever som känner stort obehag för muntlig framställning. Det finns forskare som indikerar att drama är fördelaktigt för att uttrycka muntlig framställning. Däremot har vi inte funnit forskning som mer specifikt belyst vad det är som sker under dramaarbetet som leder till muntlig framställning och hur eleverna kan bli en tillgång för varandra under dramaarbetet. I den här kvalitativa studien har sociokulturella analysbegrepp använts med syfte att undersöka; hur strukturerad drama kan vara en tillgång för den muntliga framställningen i svenskundervisningen. Utifrån analys av videodokumentation indikerar vårt resultat att under dramaarbetet hjälper eleverna varandra i deras muntliga framställningar samt att de använder olika uttryckssätt för att förstärka sitt framträdande. Genom inlevelse använder eleverna även improvisationer för att förmedla känslor och åsikter utifrån karaktären. Slutsatsen för denna studie är att under dramaarbetet laborerar elever mellan tal och skriftspråk, kroppsspråk och röstjustering används för att förtydliga det muntliga framträdandet. Drama skapar även möjlighet till repetition för att förbättra den muntliga framställningen. Elever stöttar varandras muntliga framställningar genom att ge konkreta råd på hur kroppsspråk och röstjustering kan användas för att förtydliga framträdandet. Viktigt att notera är att slutsatserna för den här studien är beroende av ett gott samarbete i gruppen.

Denna studie innefattar en enkätundersökning på en gymnasieskola i Västra Götaland kring elevers attityder till bruket av ljudböcker, vilket kopplas samman med motivation för läsning av skönlitteratur. Enkätundersökningen genomfördes i skolan, tillsammans med närvarande lärare och var anonym. Samtliga respondenter blev således informerade om anonymiteten. Studien lyfter vad en ljudbok är, vad motivation som begrepp innebär i sammanhanget, samt hur de tillfrågade elevernas attityder till ljudbokens plats i skolan är. I samband med detta lyfts även högläsningens tradition i skolan då lyssnandet till uppläst text är en tradition i den svenska skolan som sträcker sig långt tillbaka. Resultatet av enkäten uppvisar en generellt positiv inställning till bruket av ljudböcker, oavsett relativt låga erfarenheter av det sedan tidigare. Då majoriteten av respondenter indikerar att de vill öka intaget av ljudböcker i skolan, tillsammans med fysiska böcker indikerar det en möjlighet till införande av ljudböcker som metod för att nå motivation för läsning av skönlitteratur skolan. / This study reveals attitudes among pupils in upper secondary school about the usage of audiobooks and its connection with motivation about reading fiction. The data material is gathered through poll surveys that takes place in an upper secondary school in the Västra Götaland county. The poll survey participants were informed about that the survey was anonymous and were accompanied by a teacher while doing it. In the study the concept of motivation, and audiobooks are discussed. Further more the study discusses the Swedish tradition of listening to fiction read aloud. This has to do with the usage of audiobooks as it’s an extension of that, since it has to do with a recorded reading of a book. The result reveals patterns pointing out positive attitudes among the pupils. This is due to the majority of answers that points to a desire of increased usage of audiobooks in school. The connection of audio books and motivation is therefore revealed in the results as the majority of pupils answer that they wish for an increased usage of audiobooks together with physical books. This could be interpreted as that the usage of audiobooks could work as an incentive for pupils to read fiction.

Det är många elever i vår skola som förknippar svenskundervisningen med tråkiga grammatiklektioner. Mitt syfte är att i detta arbete söka svar på bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förändrat inställningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som tråkigt och något nödvändigt ont? Min undersökning bygger på en enkätundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett någon förändring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers inställning till grammatik.

Denna studie handlar om textsamtalets påverkan på elevers läsförståelse. Studien utgår från en undersökning som genomfördes i två skolklasser. Det är två högstadieskolor inom Hallands län och klasserna har delats in i grupp A och B. Grupperna har fått besvara sex frågor till H.C. Andersens saga Flickan med svavelstickorna men testet har bedrivits på två olika sätt. Grupp A fick texten och sex frågor att besvara individuellt utan någon hjälp. Grupp B fick använda sig av ett textsamtal med sina klasskamrater innan de fick besvara de sex frågorna individuellt. Resultatet som framställs från de olika skolorna jämförs på individuell nivå men skolorna jämförs även på skolnivå då det är stora skillnader dem emellan.  Studien har sin relevans då undersökningar har visat att elevers kunskaper inom läsförståelse blir allt sämre och därför är det av vikt att komma fram med strategier för hur vi kan motverka detta.  Resultatet denna studie visar är att samtalet gynnar många elever. Fler elever kan besvara innehållsfrågor till en text efter att ha samtalat om den.