Val av arbetssätt är något som lärare arbetar med dagligen i skolan men vad är det som gör att lärare väljer vissa arbetssätt och inte andra? Dessa val kan påverka elever positivt men även negativt i deras syn på undervisningen. I denna litteraturstudie har vi valt att undersöka vilka arbetssätt som är främjande för elevers motivation och kunskapsutveckling. Syftet har besvarats av frågorna: Vilka arbetssätt är främjande för elevers kunskapsutveckling? Hur kan lärare arbeta i klassrummet för att bibehålla motivation? Hur kan undervisningen anpassas för att se till alla elevers behov? Litteraturen som har använts samlades in via sökningar i olika databaser. Både nationell och internationell forskning har bidragit till vårt resultat som antyder att reflektion, ett varierat arbetssätt och användandet av digitala läromedel bidrar till att lärare kan skapa motivation och lust att lära hos elever. Att ha en svensklektion som är genomtänkt med vilka arbetssätt och vilka medel som ska användas samt att ta hänsyn till alla elevers individuella behov. Där kan läraren skapa ett undervisningstillfälle som är betydelsefullt för eleverna.

Syftet med studien är att öka kunskaperna om läsinlärningsmetoderna ljudningsmetoden, helordsmetoden och kombinationen av dessa i den tidiga läsundervisningen. Studiens frågeställningar behandlar hur lärarna implementerar en interaktiv läsinlärningsmetod, vilka didaktiska val som ligger till grund för implementeringen samt vilka för- och nackdelar lärarna ser med användandet av en interaktiv läsinlärningsmetod. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Borgs (2015) beskrivning av det teoretiska perspektivet lärarkognition. Den insamlade data består av transkriberingar från semistrukturerade intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 1 som analyserades med tematisk analys. Resultaten visar att lärarnas arbetssätt varierar när en interaktiv läsinlärningsmetod implementeras. Ett annat resultat är att lärarnas didaktiska val påverkas av bristande förutsättningar i form av utbildning och riktlinjer samt att det finns andra yttre påverkansfaktorer lärarna tar hänsyn till vid implementering av en interaktiv läsinlärningsmetod. Dessutom visar resultatet att lärarna enbart ser fördelar med en interaktiv läsinlärningsmetod, då de kan anpassa metoden efter elevernas behov och förutsättningar. I diskussionen diskuteras vikten av att anpassa läsinlärningsmetoden utifrån elevsammansättningen, efterfrågan om tydligare riktlinjer kring interaktiv läsinlärningsmetod och huruvida den beprövade erfarenheten tar vid där utbildningen brister.

Den här studien tar upp vilka artefakter som används samt på vilket sätt dessa används isvenskundervisning i högstadiet på tre utvalda skolor i en stad i södra Skåne. Genomobservationer av nio svensklektioner och genom intervjuer med fem undervisande lärare isvenska har en kvalitativ studie genomförts med syftet att undersöka och förstå olikaklassrumsmiljöer när det gäller tillgängligheten och användningen av artefakter isvenskundervisningen. För att analysera resultatet har det sociokulturella perspektivet använts.Studiens resultat visar att det inte finns någon typisk ämnesrelaterad artefakt till svenskämnet. Datorn är dock den artefakt som tar störst plats i de svenskklassrum som jag observerade. För att datorn ska vara medierande krävs att eleverna och läraren kan hantera dess funktioner, vilket ibland blev en utmaning. Varierande undervisningsmaterial spelar stor roll för elevers lärande, men det är främst lärarens roll som väger tyngst för lärande i ett svenskklassrum, vilket visade sig mer tydligt i analysen av observationerna än ute på fältet. Hörlurar och laddare är två av de artefakter där tillgängligheten visade sig vara avgörande vid olika former av medierande inlärning under mina observationer. Studiens resultat talar emot en del av den tidigare forskning som jag tagit del av. Resultatet visar att tillgängligheten och synliggörandet av artefakterna inte utgör några utmaningar för eleverna på skolorna som jag observerade, utan snarare att avsaknaden av artefakter på några skolor skapar utmanande situationer för möjligheten till fortsatt lärande, där avsaknaden av laddare är ett exempel på detta.

Skolfrånvaro är ett problem som kan leda till utanförskap i samhället. Detta är något Skolinspektionen slagit fast i en rapport som visar på en ökad frånvaro i svensk skola. Syftet med den här studien är att undersöka vilka strategier några lärare på låg- och mellanstadiet kan ha i svenskundervisningen för att främja elevers närvaro. För att undersöka detta har enkät, fokusgrupp, kvalitativa intervjuer och observationer använts. Skolfrånvaro är ett komplext problem som inte har en given förklaring, det finns en mängd olika faktorer som påverkar elevers närvaro. I den här studien har fokus varit på undervisningen i svenska. Slutsatsen är att det finns ett antal faktorer som påverkar närvaron som kan kopplas till undervisningen, framför allt att eleven känner meningsfullhet kring de uppgifter som görs, att man har goda relationer med både lärare och klasskamrater samt att man lyckas med de uppgifter man gör. Strategierna för att främja dessa är bland annat att skapa meningsfullhet genom att koppla innehållet i svenskundervisning till elevernas vardag och erfarenheter samt att försöka ha mottagare för de texter eleverna skriver. Relationer kan skapas och främjas genom samarbete i klassrumssituationer. Lärarna i den här studien strävar efter att ge eleverna möjligheter att lyckas med sina uppgifter genom en god förberedelsefas, stöttning och modellering.

Flerspråkighet är vardag i våra skolor, trots detta är vår upplevelse att elevers språkliga resurser sällan tillämpas i undervisningen. Kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur lärares förhållningssätt till och arbete med transspråkande leder till att flerspråkiga elever gynnas eller missgynnas i de tidiga årens svenskundervisning. Denna undersökning görs genom att kritiskt granska och systematiskt sammanställa forskning, med ett huvudsakligt fokus på Sverige och den svenska läroplanen. Vi har även tagit del av internationell forskning från Cypern, USA och Singapore. För att behandla problemområdet utgår vi från frågeställningarna: ”Vilken är lärarens roll i användandet av transspråkande i svenskundervisningen?” samt ”Vilka möjligheter och hinder kan uppstå i en undervisningskontext med transspråkande i fokus?”. Resultatet synliggör att lärarens förhållningssätt till transspråkande har en avgörande roll för svenskundervisningens utfall. Det framkommer även att ett transspråkande arbetssätt gynnar elevers lärande, framför allt genom att skapa större innehållslig förståelse, agera språkutvecklande på såväl första- som andraspråket och öka inkluderingen i klassrummet. Elevers negativa attityder till modersmålet, avsaknad av kunskaper bland lärare och svårigheter med flera modersmål i samma klassrum lyfts fram som väsentliga hinder vid ett transspråkande arbetssätt. En diskussion förs även kring den enspråkighetsnorm som, till viss del, fortsatt präglar den svenska skolan.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur en lärare i svenska ser på området språklig variation, samt vad eleverna väljer att ta upp när de genomför en gruppredovisning i ämnet utifrån svensklärarens instruktioner. Detta görs via en intervju med en svensklärare och en klassrumsobservation då lärarens klass genomför muntliga gruppresentationer, samt genom en analys av den uppgiftsinstruktion eleverna gavs inför sina presentationer. Dessa tre analyseras med hjälp av van Leeuwens (2008) modell för legitimeringar, vilken beskriver fyra olika kategorier för legitimering: auktoritet, moralisk legitimering, rationell legitimering och mythopesis. Resultaten visar att den vanligaste kategorin av legitimering i elevernas presentationer och i deras uppgiftsinstruktion är auktoritetslegitimering, vilket innebär att de legitimerar genom att hänvisa till lagar och regler och/eller experter på området, medan i intervjun med läraren legitimeras undervisningen om språklig variation med alla fyra kategorier, även om moralisk legitimering är den vanligaste. Moralisk legitimering innebär att legitimeringen sker genom att hänvisa till värderingar. Materialet i uppsatsen analyseras också utifrån didaktisk teori, där det didaktiska vad:et och hur:et undersöks. Denna analys visar att eleverna till stor del väljer att följa lärarens uppgiftsinstruktion, till skillnad från att prata om de aspekter läraren berättar om i intervjun.

The purpose of this study is to establish how teachers work with poetry and language development within their language teaching. The study has its starting point from previous research and literature about poetry. The empirical material was collected through individual semi-structured interviews with eight teachers and teacher students from different parts of Sweden and grade levels (0 - 6). The results from the interviews show that the concept of 'lyric' is described and defined differently but still the same by the participants. Both the teachers and the teacher students describe that they do not consider themselves to have a high knowledge of poetry and therefore find it difficult to plan and teach the subject to their pupils. The subject may stand back for skills and text genres that are considered 'more important' within the Swedish language. In the essay the results are discussed together with previous experiences and research. Topics such as when and how the teachers should receive competence development, what the pupils learn about poetry and how their language develops in connection with learning poetry are addressed.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Studien utgår från en kvantitativ ansats i form av enkäter. Resultatet analyseras i mjukvaran SPSS och samband identifieras med hjälp av Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv för att slutligen diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Resultatet visar att elever önskar en tyst plats, soffor eller fåtöljer och fler bra böcker för att vilja läsa mer i skolan. Elever som skattar sig lågt som läsare gillar inte tyst läsning i lika hög grad som de elever som skattar sig högt. Elever som anger att det är svårt anger att de inte gillar någon bokgenre. Elever behöver även få stöttning av lärare för att tidigt kunna knäcka läskoden och för att kunna tillgodogöra sig skönlitteratur. Läsande förebilder i hemmet ger en positiv effekt på elevers läslust.

Uppsatsens syfte är att undersöka några svensklärares inställning till populärlitteratur, både generellt sett och i undervisningen. Uppsatsförfattarna strävar efter att belysa inställningen till aktuella populärlitterära böcker som läses av ungdomar. Hur förhåller sig lärarna till denna typ av litteratur? Är det något de använder i sin undervisning? Den teoretiska bakgrunden för uppsatsen utgörs av forskning om föreställningar om hög och låg litteratur men också en problematisering av själva begreppet populärlitteratur. Andra aspekter som tas upp är vad som skrivs om litteratur-undervisning i skolans styrdokument samt hur populärlitteraturen har behandlats traditionellt sett inom skolan. Metoden för undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförs med fem verksamma lärare. Två av dessa arbetar inom gymnasieskolan medan de andra tre arbetar inom grundskolans år 6-9. Lärarna strävar mot att få eleverna att läsa överhuvudtaget, men i synnerhet mot att läsa en viss sorts högre litteratur. Detta förhållningssätt påminner om trappstegsmodellen – en tanke om att eleverna ska gå från seriealbum via ungdomsbok till klassiker. Lärarna ser framför allt populärlitteraturen som en möjlig ingång till vidare läsning. Uppsatsen påvisar en fortgående tradition, hos de intervjuade lärarna, att relatera litteratur mot en abstraktion av högt och lågt och därmed förmedla en tradition av läsning av högre litteratur. Uppsatsförfattarna framhåller att det inte finns stöd för detta tankesätt i dagens ämnesplaner.

Sexualitet, samtycke och relationer är ett nytt kunskapsområde i gymnasieskolans läroplan från den 1 juli 2022. Läroplanen har en överordnad ställning till svenskämnets kursplan och därför ska detta nya värdegrundsarbete även ingå i svenskundervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare i gymnasieskolan förhåller sig till det nya kunskapsområdet i svenskundervisningen och hur de beskriver att kunskapsområdet integreras i svenskämnet. Materialet för studien utgörs av individuella intervjusvar från fyra svensklärare som undervisar i ämnet svenska i gymnasieskolan. Materialet bearbetades genom en tematisk analysmetod. Resultatet visar på att lärarna upplever att det finns stora möjligheter att arbeta med det nya kunskapsområdet i svenskämnet, och att det delvis redan förekommit innan den nya skrivningen. Litteraturundervisningen lyfts särskilt fram som en viktig del i arbetet, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultatet visade också på en del utmaningar. Den främsta utmaningen berör lärarens kompetens och kunskap och behovet av fortbildning. Slutsatsen är att svensklärare i det stora hela arbetar på samma sätt som innan den nya skrivningen, men att ett större fokus nu kretsar kring att aktivt väva in arbete med sexualitet, samtycke och relationer i den befintliga undervisningen.