Högerpopulism är en ideologi som fått allt större spridning och väljarstöd runt om Europa. Även Sveriges parti Sverigedemokraterna har tillväxt och framgång de senaste åren inte gått obemärkt förbi. Vad som definierar högerpopulism och högerpopulistiska partier brukar man dock sällan tala om utan brukar för det mesta ge ett parti den stämpeln om partiet vill minska invandringen. Men det är mycket mer än bara invandringsfrågan som definierar ett högerpopulistiskt parti. Därför är syftet med den här uppsatsen att skapa en definition och urskilja vissa kännetecken hos ett högerpopulistiskt parti. Detta utförs med hjälp av en idealtypsanalys för högerpopulism och en jämförande idéanalys med Sverigedemokraterna. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom området, populism och högerpopulism för att på vi vis designa min idealtyp. I analysen jämför jag sedan resultatet av den tidigare forskningen med Sverigedemokraternas senaste dokument för att på detta vis kunna se om Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti eller inte. I min slutsats plockar jag ut de viktigaste utmärkande dragen hos Sverigedemokraterna som stämmer bäst överens med idealtypen för högerpopulism. Resultatet av vad som kännetecknar högerpopulism är att de vill bevara den nationella gemenskapen genom att bevara den nationella kulturen i landet, använder sig av anti-etablissemangsstrategin för att kunna ta avstånd från de andra etablerade partierna och själva försöka framstå som folkets försvarare samt förespråkar minskad invandring.

When studying a political map subsequent to the 2018 Swedish national election one thing in particular catches the eye. The southern parts of Sweden, or the region Scania in particular is dominated by the colour yellow, representing support for the right wing populist party: The Sweden Democrats. The question as to why it looks like this has baffled political scientists and election experts for many years and still does not have an answer. Famous political scientists at the SOM-institute in Gothenburg Henrik Oscarsson and Sören Holmberg describes that the support for the Sweden Democrats in Scania ”is something of a riddle”. In this thesis I am going to make observations about political approaches towards the political system in Scania and political approaches relevant for the voters of the Sweden Democrats. These approaches will create the standing political cultures representative for Scania and for  the right wing populist party supporters. The thesis’s main goal is to bring some light on the subject of electorate behaviour within the Scania region and hopefully in some way or another bring something to the table when it comes to research regarding electorate behaviour in Scania. The final results of the thesis came to shed some light on the current situation, the political approaches relevant for the Scania region can be argued to have an influence on the political actions by individuals in Scania. The main conclusion is that when approaches to the political system differs between the main electorate and that of a subculture the political action is to by voting try to reduce the differences in ideals by voting for a party that closer represents a voters own ideals of the political system.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur de svenska ytterkantspartierna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, framställs och porträtteras i läromedel. För att undersöka detta har olika teman tagits fram utifrån de politiska skalorna och en semiotiskt-didaktisk analysmodell. Utifrån dessa teorier och modeller har en studie med kvalitativ och kvantitativ metod genomförts på läromedlen. I studien har det framkommit att det återfinns skillnader i hur partierna framställs. Sverigedemokraterna porträtteras som ett TAN-parti och får vaga beskrivningar på den klassiska höger- och vänsterskalan. Vänsterpartiet beskrivs som ett klart vänsterparti på höger- och vänsterskalan och GAL-parti på GAL-TAN-skalan, men har en svagare framställning som GAL-parti då det finns en avsaknad av sakpolitisk koppling. Båda partiernas historia lyfts fram men i varierande grad men även på vilket sätt de framställs ha hanterat sin historia. I diskussionen lyfts det fram hur partiernas framställningar tenderar att stämma överens med den tidigare forskningen på ämnet på en del punkter medan den skiljer sig på andra.

The purpose of this study is to examine the Swedish parliamentary debate on migration policy that has been shaped during the last three parliamentary elections. This study attempts to analyze how The Swedish Democrats and The Moderate Party frames and portrays migration as a problem. Using frame analysis, this study provides an overview of what frames are prevalent during the debate over the course of each period. Essentially, this paper explores how migration has been conceptualized, particularly how the problem has been defined, what the underlying causes are, what remedies are proposed and what moral values are extracted. As demonstrated in the result, there has been a change in the discourse over time as The Moderate Party have to a greater extent moved away from a responsibility framing to a framework that problematizes migration more like the way The Sweden Democrats portray migration.

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige. Resultatet visar att den framställda bilden av SDs politik och ideologi i många av läroböckerna står i värdekonflikt med skolans värdegrund som till skillnad från SD förespråkar bland annat mångkultur och aktiva insatser mot intolerans och främlingsfientliget. Desto fler förklaringar och komplexa beskrivningar som finns på de ideologier, begrepp och företeelser i läroböckerna som sammankopplas med SD desto tydligare visar resultatet värdekonflikten mellan dem och skolans värdegrund. Att SD beskrivs på olika sätt i läroböckerna visar på att det finns en osäkerhet i och ingen enhetlig bild av hur SD ska behandlas i skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet. Resultatet visar även olika orsaker till Sverigedemokraternas framgång som presenteras som dels socialpsykologiska faktorer så som grupptryck, provokation men även faktorer som socioekonomisk bakgrund och brister i skolans undervisning. Skolvalet ses som en given ingång till samtal kring olika partier, men även frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst i undervisningen. Undersökning påvisar att det finns brister i skolans värdegrundsarbete och undervisningen kring denna. Vi anser att värdegrundsarbetet bör genomsyra hela skolans verksamhet och inte endast enskild ämnesundervisning genomförd av bara en del av lärarna på skolorna.

Syftet med studien var att undersöka hur åtta politiker från Sverigedemokraterna gestaltats inågra utvalda uppmärksammade skandaler i dags- och kvällspress. Studien ämnade även attjämföra dessa skandaler med varandra för att se om det fanns likheter och skillnader i mediasrapportering om dem. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av två teorier, gestaltningsteorinoch politisk skandal teori. Gestaltningsteorin handlar kort om hur olika gestaltningar gör vissinformation mer framträdande, vilket i sin tur påverkar hur läsaren lagrar informationen ochförstår sin omvärld. Politisk skandal teorin utgörs av fyra olika idéer om hur skandalerpåverkar samhället och demokratin. Studien är baserad på en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod, där den kvantitativametoden bestod av en kvantitativ innehållsanalys, där 114 artiklar undersöktes. Denkvalitativa delen i studien utgjorde av en kvalitativ innehållsanalys åtta utvalda artiklar. Denanvändes för att på ett mer djupgående sätt analysera på vilket sätt politikerna gestaltades.Studien visade att det generellt sätt var vanligast att skandalerna förekom i nyhetsartiklar, därExpressen var överrepresenterat. Det är även vanligt förekommande att flera skandaler tasupp i samma artikel. Studien kunde visa att politikerna gestaltades genom fem olikagestaltningstyper. Dessa var skandalgestaltning, konfliktgestaltning, moralgestaltning,ansvarsgestaltning och politisk spel- och strategi gestaltning. Studien visade också att det inteförekommer någon direkt fördjupning i politikerna som person, utan det är ett rakt perspektivsom tas och hålls genom hela artikeln.

Denna uppsats försöker kartlägga samvariationen mellan otrygghet skapad av gängkriminalitet och stöd för Sverigedemokraterna med hjälp av en panelregressionsmodell.Detta genom att mäta sambandet mellan skjutningar och stöd för Sverigedemokraterna iSveriges samtliga kommuner. Sveriges kommuner jämförs med sig själva under tidsperioden2010–2018 med hjälp av tidsfixa effekter. Panelregressionsmodellen visar inget statistisktsignifikant resultat. Studien bidrar i stället med att belysa ett teoretiskt resonemang till varfördenna koppling kan finnas, samt problematiken med att mäta denna form av otrygghet.

This essay has examined potential ideological change in the Swedish party, the Sweden Democrats. This has been done by examining the changes made to the party platforms adopted by the party from 1989 until the latest one, which at the time of writing was adopted in 2019.

Uppsatsens syfte är att söka fram vanligt förekommande islamofobiska åsikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara användbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att använda textanalys som metod. Utifrån artikeln Muslimerna är vårt största utländska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hämtat de islamofobiska åsikterna då det finns goda skäl att anta att artikeln ger röst åt de mest vanliga främlingsfientliga åsikterna. I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka på Internet. Det rör sig främst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvällstidningarna.  Jag har även hittat motargument i artiklar som publicerats på olika webbsidor exempelvis sverigedemokraterna.de, newsmill.se och journalisten.se. För att pröva om motargumenten är didaktiskt användbara har jag formulerat följande fyra kriterier: Målkriteriet. Hit hör argument som uppfyller de satta målen i styrdokumenten. Målkriteriet är även överordnat de övriga tre kriterier. Normramskriteriet. Inom detta kriterium hör argument som synliggör hur vi styrs utifrån våra normramar.  Inom förståelsekriteriet hamnar argument som kan leda till förståelse, dvs. argument som kan bidra till att eleverna överger en förenklad bild till en mer komplex bild som i sin tur leder till en djupare förståelse.  Till det fjärde och sista kriteriet Psykologiska kriteriet hör argument som handlar om och riktar sig till våra känslor som är kopplade till rädsla.