The aim of this study is to investigate what differences there are in vocabulary comprehension between pupils with Swedish as a first and second language. The strategies used for understanding unknown words are also investigated. Above all, the aim of this study is to see whether the subject teacher is aware of which words could be difficult to understand for pupils with Swedish as a second language and if she is aware of their vocabulary ability.          Both quantitative and qualitative methods were used in the form of observation, vocabulary test and semi-structured interviews with both pupils and subject teacher. There were 12 informants from a national gymnasium programme participating in the vocabulary test. Seven of them had Swedish as a second language and six of them has Swedish as a first language. Six informants participated in interviews.          The results showed that there were both quantitative and qualitative differences between the groups. The results also imply that informants with higher scores in the vocabulary test are more aware of which methods to use in the hearing and reading of an unknown vocabulary. The subject teacher was well aware of which words in teaching could be hard to understand for second language pupils, but underestimated the pupils’ knowledge of words.          The test results were not statistically tested and could therefore not be generalized for the population. Contemporary field research supports the test results.

This essay focuses on four different aspects of readability: voice, causality, advanced words and the LIX-value of words. Each of these four facilitates or aggravates reading comprehension for students, which is further defined in the paper. The study is an analysis of textbooks in history for 8th grade from a second language perspective. In terms of voice, causality, advanced words and the LIX-value of words, the study shows that books with higher grades of causality and voice and lower grades of advanced words as well as a low degree of LIX-value are better for students to work with. / Uppsatsen lägger fokus på fyra olika aspekter kring läsbarhet: röst, kausalitet, avancerade ord och läsbarhetsindex. Var och en av dessa fyra underlättar eller försvårar läsförståelsen för elever vilket definieras vidare i uppsatsen. Grunden för analysen är byggd på undersökningar av undervisningsmaterial i historia för årskurs 8 från ett andraspråksperspektiv. Med utgångspunkt i röst, kausalitet, avancerade ord och ords läsbarhetsindex visar studien att läroböcker med en högre grad av röst och kausalitet samt en lägre grad av avancerade ord och läsbarhetsindex är lämpligare för andraspråkselever att arbeta med.

Detta arbete belyser ämnet Svenska som andraspråk (Sva) genom fyra kvinnliga Sva-lärares upplevelser av hur deras kunskaper i Sva-ämnet beaktas av andra ämneslärare och rektorer. Studien genomfördes på ett högstadium och ett gymnasium i två olika kommuner. Förestående studie har en kvalitativ ansats innefattande inspelade intervjuer där intervjuaren utgick ifrån en intervjuguide. Resultaten pekar på likartade upplevelser hos alla fyra informanterna, nämligen att deras kunskaper i Sva inte utnyttjas av andra ämneslärare samt att det föreligger ett ointresse/okunskap hos såväl andra lärare och rektorer, som hos föräldrar och elever om Sva-ämnet. Samtidigt upplever informanterna att deras kunskaper behövs, men att det i nuläget inte förekommer något samarbete. De skolor som denna studie berör visar på en organisation som inte har en tydlig struktur kring hur flerspråkighetsundervisning bör bedrivas.

Uppsatsen innehåller en systematisk litteraturstudie där grunden för undersökningen utgörs av nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka metoder som läraren kan tillämpa för att stödja elever i sin andraspråksinlärning och om användningen av modersmålet kan främja respektive hämma inlärningen. Resultatet i vår studie visar på att det finns ett flertal användbara metoder som läraren kan tillämpa i undervisningen för andraspråkselever. Modersmålet har också visat sig vara betydelsefullt främst för kunskapsutvecklingen och identitetsskapandet. Uppsatsen är riktad mot elever i tidigare skolår, mer specifikt årskurserna 4–6.

This study focuses on providing a better understanding of the methods and approaches in the learning of reading development that favors multilingual pupils in the integrated teaching. The study is aimed more specifically on finding out how teachers work to develop reading comprehension among pupils with a mother tongue other than Swedish. Finally the study seeks to answers what teachers think the difficulties are for these pupils in their's reading development. To answer the questions, qualitative interviews were conducted with six teachers. The results of the interviews turn out to support the previous research and theory described in the essay. The interviews also show that native language teachers and Swedish as second language teachers have a great significance for reading comprehension among multilingual pupils. However, these teachers can’t be fully utilized due to limited resources. / Studiens fokuserar på att ge ökad förståelse för metoder och arbetssätt i undervisningen gällande läsutveckling som gynnar flerspråkiga elever i den integrerade undervisningen. Studien riktar sig mer specifikt åt att ta reda på hur lärare arbetar med att utveckla läsförståelsen hos elever med annat modersmål än svenska. Vidare söker studien svar på vad lärare anser att dessa elever har svårigheter med i sin läsutveckling. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar sig ha mycket gemensamt med tidigare forskning. Av intervjuerna framgår också att modersmålslärare och svenska som andraspråkslärare har stor betydelse för läsförståelsen hos flerspråkiga elever. Samtidigt upplever pedagogerna att dessa lärare inte kan utnyttjas fullt ut på grund av begränsade resurser.

This aim of this study is to compare and contrast two textbooks in Swedish as a second language. The main focus is on textbooks written for newly arrived students in primary school. The aim is to see if, and how, written text and pictures worked together to provide opportunities for learning and understanding for the students. Two books were chosen, one published in 1996, Svenskbiten A1 and one from 2020 Mitt i språket A. A multimodal analysis of chosen extracts is made. The texts are discussed from a social semiotic theoretical point of view. Meaning-making according to the ideationell meta-function is one aspect from the social semiotic point theory that is used to examine the textbooks. The result from the analysis is that the two textbooks have a lot of similarities, which was expected since they have the same purpose and the same book publisher. One difference found is that the older textbook is more passive, and more repetitive than the newer book. The newer textbook contains more dialogue and contact with the reader. It is not possible to say if one of the textbooks are better than the other, it depends on the purpose of the teacher using them.

Digitala verktyg har blivit allt viktigare inslag i grundskolans skrivundervisning. Forskning inom området har undersökt olika aspekter av digitaliserad undervisning i svenska, men det saknas forskning som fokuserar på användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen i ämnena svenska och svenska som andraspråk.  Syftet med denna studie är därför att belysa hur verksamma lärare i årskurs 1–6 arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Materialet till studien samlades in via tre fokusgruppsamtal med tre deltagande i varje samtal. En grupp bestod av både svensklärare och SVA-lärare, en grupp bestod endast av svensklärare och en grupp endast av SVA-lärare. Det insamlade materialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar inga tydliga skillnader vad gäller användandet av digitala verktyg i svenska och svenska som andraspråk. En tydlig likhet är att alla lärare som deltog i fokusgrupperna använde liknande program i sin undervisning för att stötta eleverna framåt i skrivundervisningen genom anpassning till elevers individuella behov. Genom resultatet kan vi visa att verksamma lärare individanpassar användningen av digitala verktyg men att de inte särskiljer skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk.

The purpose of this study is to examine teachers' work with Swedish as a second language pupils' reading comprehension in other teaching subjects, and within the multicultural classroom. The research questions concerning the reading comprehension of second language students in the other teaching subjects are examined through a qualitative method and by the way of semi-structured interviews. The study is based on material collected at schools where most of the pupils are multilingual. The study shows that all teachers use different working methods and reading strategies in the other teaching subjects. The most used method when it comes to reading comprehension is a material from the project called “A reading class”. / Syftet med denna studie är att undersöka lågstadielärares arbete med läsförståelse i olika skol-ämnen hos elever med andraspråksbakgrund, och inom det mångkulturella klassrummet. Stu-dien bygger på det sociokulturella synsättet på barns språk, lärande och utveckling av kunskaper och färdigheter. Forskningsfrågorna rörande andraspråkselevers läsförståelse i de andra undervisningsämnena undersöks genom ett kvalitativt metodval och med semistrukturerade intervjuer. Studiens urval och material utgår från skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Av resultatet framgår att samtliga lärare använder olika arbetssätt och lässtrategier som stöd i arbetet med läsförståelse i sina undervisningsämnen. Resultatet visar att lärarna använder läs-strategier utifrån ”En läsande klass” för läsförståelsen i andra undervisningsämnen. Dock anses arbetet med att förklara ord och begrepp, samt sätta orden i ett sammanhang, vara av särskild vikt för förståelsen av ämnestexter. En intressant slutsats i denna studie är lärares reflektioner kring behovet av SVA-lärarens roll inom läsförståelseundervisningen i ämnestexter på lågstadiet.

This qualitative study aims to explore the ways in which digital dictionaries andmachine translation are being used to help students learning Swedish as a secondlanguage (L2). The study focuses on teacher’s reasoning for the use of these tools andthe problems they face in trying to implement the guidelines specified around the useof such tools in the Swedish curriculum. Through interviews with teachers of Swedishas a second language, and phenomenographic analysis, the study shows that mostteachers use these tools as a lexical aid rather than a steppingstone to implementingstrategies which facilitate the symbiotic uses of both the students first and secondlanguages in their linguistic development. This due to the controversial issue of usingmachine translation as a pedagogical tool in second language acquisition. Many of theteachers mentioned the shortcomings of both the tools and their own ability to usethem as a problem in implementing these tools. The teachers also had difficultiesdeciding which resources would be best in helping their students develop theirlanguage skills in the target language. Possible solutions for this problem would befurther training for teachers in the uses of machine translation and in which strategiesto teach their students to make didactic use of translation tools like Google Translate.

The aim of this study is to find out which conditions for translanguaging second-language learners are provided through two teaching materials in Swedish as a second language. The primary statement question concerned which kinds of expression for translanguaging occurred in the teaching materials. The secondary question statement concerned what signs of scaffolding were present for the second-language learner’s identity development. The study was implemented through a qualitative text analysis of two teaching books for the grades 7-9 in primary school and Swedish high school. The study was based on the theory of translanguaging and the cognitive perspective in language acquisition. The results of the study showed that the teaching material included expressions for translanguaging to a certain extent which also gave an opportunity to preserve one’s identity in their school work. The learners got to work with materials that can be interpreted as translanguaging. On the contrary, it is not assured that learners interpreter it as an opportunity for translanguaging. The most distinguishing in the result is that mother tongue and multilingualism were spoken about on a larger scale. However, the use of the native language was limited.