Problem, Lean är en arbetsmetod som blir allt vanligare inom offentliga förvaltning eftersom det förväntas effektivisera verksamheten. Ett krav som allt fler organisationer behöver ta ställning till.Inom akademiska kretsar diskuteras leans effektivitet samt vad som egentligen ingår i begreppet. Trafikverket har implementerat lean som arbetsmetod inom en specifik del av organisationen, vilken berör Trafikingenjörer från sex olika regioner. Syftet är att effektivisera fyra olika arbetsgruppers ärendehantering. En tidigare kvantitativ undersökning har visat att upplevelsen av lean och av dess implementering varierar i de olika regionerna. Den här studien fokuserar på att ta reda på varför. Syfte, Syftet med studien är att utvärdera Trafikverkets leanimplementeringsarbete och söka svar på varför de olika regionerna har tagit till sig arbetssättet i olika hög grad samt varför attityderna till lean skiljer sig åt mellan de olika regionerna. Metod, Studiens mål är att undersöka de bakomliggande orsakerna till att attityderna kring lean skiljer sig åt mellan de olika regionerna. Därför utgick studien från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer utfördes i gruppform med Trafikingenjörerna för att få en mer regionsspecifik bild av problematiken. Sedan utfördes även informantintervjuer med leanimplementeringsansvariga i varje region. Som grund för de slutsatser som presenteras i studien ligger dessa intervjuer samt en tvärvetenskaplig genomgång av tidigare forskning inom områdena; innovation, lean, förändringsteori samt organisationskultur. Slutsats, Organisationsförändring är ett ämne som ofta behandlas mekaniskt, men vid en verklig förändring måste det finnas förståelse för de komplexa system som verkar inom organisationen. En förändring kommer att gripa in i och ändra förutsättningarna för fler medarbetare än de direkt berörda, vilket påverkar hela organisationen. Lean som arbetsmetod är mer än ett antal verktyg, det är en övergripande filosofi som Trafikverket behöver förstå och göra till sin om de ska lyckas med sitt leanarbete. Attityderna kring lean beror på ett antal olika faktorer. De regioner som upplever att de tidigare hart haft problem och som med lean har upplevt en förbättring är mer positiva till lean som arbetsmetod. De upplever också att de har fått större inflytande över sitt arbete och att de har möjlighet att påtala sådant de anser behöver förändras. Dessa regioner ger uttryck för att kommunikationen i implementeringsfasen har varit tydlig och korrekt. De regioner som ställt sig negativa till lean som arbetsmetod upplever istället att de tidigare inte haft några problem med sitt tidigare arbetssätt. De upplever även att lean inneburit en låsning av arbetet där de tidigare kunnat komma med egna initiativ och att de nu måste anpassa sig till arbetsmetoder som inte är framtagna för den specifika regionens behov. Kommunikationen har upplevts otydlig, eller obefintlig. I vissa fall har attityderna gentemot lean direkt påverkats av ryktesspridning som uppstått i avsaknad av tydlig information. / Problem, Lean is a working method that has become more common in the public sector as it is expected to streamline everyday operations. A demand that more organizations need to consider. Within academic circles the efficiency of Lean is discussed, but also what is actually included in the concept of lean. The Swedish Transport Administration has implement lean as working method within a specific part of the organization, consisting of Traffic Engineers from six different regions. The aim is to streamline four different case management teams in their work. A previous quantitative survey has shown that the experience of lean and lean implementation varies in the different regions. This study focuses on finding out why. Purpose, The purpose of the study is to evaluate the Swedish Transport Administrations lean implementation and seek answers for why the regions have embraced the approach to different degrees, and why attitudes to lean differ between the regions. Method, The study's objective was to examine the underlying causes of why the attitudes towards lean differ among the different regions. Therefore, the study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews. These interviews were conducted in groups with traffic engineers to get a more region-specific overview of the problem. Interviews were also also conducted with the lean implementation managers in each region. The basis for the conclusions presented in this study are these interviews and an interdisciplinary review of previous research in the areas of: Innovation, Lean, Theory of Change and Organizational Culture. Conclusion, Organizational Change is a subject that is often treated mechanically, but with an organizational change, there must be an understanding of the complex systems that function within the organization. A change will engage and change the conditions for more employees than those directly involved, which affects the entire organization.Lean as a work method is more than a number of tools. There is an overarching philosophy that the Transport Administration needs to understand and make their own if they are to succeed in their lean work. Attitudes about lean depends on several factors. The regions experiencing that they previously had problems and that with lean have experienced an improvement is more in favor of lean as a working method. They also feel they have more influence on their work and that they are able to point out what they think needs to change. These regions give expression that communication in the implementation phase has been clear and correct. The regions who has taken a negative view to lean expresses that they have not had any problems with its previous approach. They also feel that lean mean a locking of the work where they used to be able to come up with their own initiatives and that they must now adapt to working methods that are not designed for the their specific needs. Communication has been experienced vague or nonexistent. In some cases, the attitudes towards lean have been directly affected by the spread of rumors that have arisen in the absence of clear information.

För att infrastrukturen, gällande trafiken, ska fungera krävs det att vägnätet uppfyller sin funktion. Även ansvarsfördelningen mellan de olika parterna, Trafikverket, kommunerna och enskilda fastighetsägare, är viktig och det är lätt att det uppstår konflikter eller meningsskiljaktigheter. Vilka det är som ska sköta drift och underhåll till vilken väg samt vad lagarna säger om respektive väg är ibland otydligt. Trafikverket, kommuner och enskilda fastighetsägare är de tre olika parter som kan vara ansvariga vad gäller drift och underhåll, även kallat väghållare, av vägar. Om vägen är belägen inom eller utom planlagt område har stor betydelse vad gäller vilken lagstiftning som ska tillämpas. Plan- och bygglagen (PBL) och Väglagen (VägL) är de lagar som används inom planlagt område, men också Anläggningslagen (AL) vid bildande av gemensamhetsanläggningar (GA). Det är främst PBL som tillämpas eftersom den reglerar planläggningen, vägen kan då benämnas gata enligt PBL, men kommunerna kan också välja att planlägga vägen enligt VägL. I de fall VägL tillämpas är processen mer omfattande och för att denna lag ska gälla måste det vara en allmän väg. Utanför planlagt område finns ingen lag som styr på liknande sätt som PBL, här tillämpas AL för de enskilda vägar och då främst gällande bildandet av en GA. Det är vid upprättandet av denna som stadgarna sätts, anläggningsbeslutet reglerar driften och underhållet av vägen som berör de enskilda fastighetsägarna. Studien omfattas av en enkätundersökning som skickades ut till 49 kommuner i Västra Götalands län. Fyra av dessa kommuner valdes sedan ut för vidare fördjupade intervjuer. Därtill intervjuades Trafikverket och Riksförbundet enskilda vägar (REV) intervjuades, detta för att få en övergripande syn och inte endast information från olika kommuner. Resultatet baseras främst på intervjuerna men även svar från enkäterna. Informationen som framkommit under intervjuerna med kommunerna skiljer sig från de svar som erhållits från enkäten vad gäller frågan om kommunerna upplever problem med förvaltning av enskilda vägar. Kommunerna menar istället att det generellt är mer problem inom planlagt område än utom. Resultatet tyder även på en variation mellan kommunerna medan Trafikverket har tydliga ramar för kriterier vad gäller val av väghållare. REV tar upp att det förekommer problematik kring svårigheten att få personer att ordna styrelsearbetet rörande enskild väg. Definitionen av allmän och enskild väg skiljer sig mellan de olika intervjuade parterna. I studien reflekteras det kring tydligare riktlinjer för när en väg ska vara allmän respektive enskild för att tydliggöra gränsen för när ett väghållaransvar tar vid och ett annat tar slut. / In terms of traffic, in order for the infrastructure to work it requires that the road network fulfills its function. Communication between the different parties, the Swedish Transport Administration (Trafikverket), municipalities and individual property owners is important, and situations with conflicts and disagreement are easy to evolve. Which part should manage the operation and maintenance to a certain road and what the laws say about each road are sometimes unclear. The Swedish Transport Administration, municipalities and individual property owners are the three different parties that can be responsible for operation and maintenance, also known as road holders, by roads. If the road is located within or outside of the planned area depends on which legislation is applicable. Planning and building act (PBL) and road legislation (VägL) are the laws used inside the planned area, but so is the plant legislation (AL) in the formation of community facilities. It is mainly the planning and building act that is applied because it regulates the planning, the road is then named street according to PBL, but in some cases the municipalities may choose to plan the road according to the road legislation. In cases where the road legislation is applied the process is more extensive and for this law to apply, the roads must be public. Outside planned area there is no law that regulates in the same way as the planning and building act, instead the plant legislation is applied for the individual roads mainly to establish a community facility. It is at the establishment of the community facilities the statutes are set, these regulate the operation and maintenance of the road which concerns the individual property owners. The study includes a survey conducted to 49 municipalities in the county Västra Götaland. Four of these municipalities were then selected for a further interview. The Swedish Transport Administration and National federation individual roads (Riksförbundet enskilda vägar) were also interviewed, this in order to get an overall view and not only information from different municipalities.The result is based primarily on the interviews but also the answers from the survey. The information that emerged from the interviews with the municipalities differs from the answers received from the survey whether the municipalities experience problems with managing individual roads. Instead, the municipalities mean that there are generally more problems in the planned area than outside. The result also indicates a variation between the municipalities, while the Swedish Transport Administration has clear limits on the selection of road holders. REV addresses the problem of the difficulty of getting people to arrange  ii Allmänna och enskilda vägar – Väghållaransvar utanför detaljplanelagt område  the board work on an individual road. The definition of public and individual road differs between the different interviewed parties. The study reflects on distinct guidelines for when a road should be public respectively individual in order to clarify the boundary of when road maintenance takes over and another ends.

I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstå med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbättra med tiden. Med hjälp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete. Vi hade fått tydliga direktiv från Trafikverket gällande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgränsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra. Studiens syfte var att förstå varför det inte går ge ut relevant trafikinformation. I dagsläget har man tekniken för ett väl fungerande system. Ett system där man enkelt kan få realtidsinformation i samband med trafiken, vägarbeten och eventuella hinder. I rapporten har vi även sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha användning av som trafikant. Vi har gjort en omvärldsanalys på hur man i andra länder ger ut trafikinformation och hur de står sig jämtemot Sveriges trafikinformationssystem. För vårt examensarbete har vi använt oss av diverse olika rapporter och intervjuer. Detta tillsammans med personer som har kunskap inom området. Vi har även använt oss av åtskilliga hemsidor för att inhämta information. Rekommendationer för examensarbetet kommer att beskrivas genom fem teman. I rapporten har vi utfört en mängd olika intervjuer som vi sammanställt till teman. Teman var utformade efter det vi kände var mest relevant från intervjuerna. Våra teman speglar bilden av vad vi har lagt vikt med detta examensarbete. / In this report, we have explained the problems that may occur with today's technology and what possible solutions to improve with time. With the help of the Swedish Transport Administration, we have implemented this thesis. We got the clear directions from the Swedish Transport Administration regarding purpose of this thesis. This made it easy for us to delineate our work after the guideline that was definer. The study's purpose was to try to understand why you can´t give out the relevant traffic information. Today we have the technology create a well smooth operation system. A system where you can easily get real-time information related to traffic, road works and obstructions. In this report we have summarized all the navigation system that you could use as a road user. We have done an analysis of how other countries give out their traffic information and how good they are against the Swedish traffic information system. For our thesis we have used various of different reports and interviews. The interviews have been with people who have knowledge in the field. We have also used numerous websites to gather information. Recommendations for the thesis will be described through five themes. In this report, we have conducted a variety of interviews that we have compiled for themes. Themes were designed for what we felt was most relevant from the interviews. Our themes are a mirror image of what we thought was the most relevant part in our thesis.

On a national level, the Swedish Transport Administration (STA) constitute the responsibleauthority for national long-term infrastructure planning in Sweden and therefore has animportant role for limit the environmental load from domestic transport. STA Road Ferries isresponsible actor within STA, for national infrastructure planning connected to public marinetransport and has formulated the goal of net zero GHG emissions by year 2045 for the ferryfleet. Today, yearly operation causes around 38,400 tons CO2-equivalents. Emissions fromconstruction, maintenance and deconstruction of road ferries are yet unknown. In order to reachclimate neutrality, identification of emissions from a life cycle perspective is needed. This study analyses environmental performance of a standard road ferry from an LCAperspective to be used as a baseline in future work towards climate neutrality. The LCA wasconducted in SimaPro 8.4.0 and evaluated thorough EPD (2013) methodology according to theEN 15804 standardisation. The report gives initial baseline values for the road ferry Neptunus and identifies daily operationas major hotspot in terms of total environmental impact from analysed impact categories, butalso construction phase is of importance to consider. The study further concludes that based onlong term goal and vision as STA Road Ferries has formulated them to today, a combination ofchange in construction in terms of material choices and design, together with changed fuelalternative is considered necessary in order to reach Vision 45. Future studies are recommended on this subject to reach the long term goal and vision. Forexample, studies that complement the developed model with more project specific process dataand include more components, and comparative LCA’s between different fuel alternatives. / Trafikverket är den aktör och myndighet som ansvarar för den långsiktiga, nationellainfrastrukturplaneringen i Sverige och som därför har en viktig roll i begränsandet avmiljöpåverkan från landets transportsektor. Färjerederiet är ansvarig aktör inom Trafikverketför nationell infrastrukturplanering och drift kopplat till den statliga inrikessjöfarten i form avfärjedrift. Färjerederiet har idag formulerat det långsiktiga målet att nå nollnetto utsläpp förfärjeflottan till år 2045. Idag orsakar färjedriften 38,400 ton CO2 ekvivalenter årligen vilket dåenbart är utsläpp kopplat till driften. Emissioner från konstruktion, underhåll ochdekonstruktion är dock fortfarande okänt. För att nå total klimatneutralitet behövs såledesidentifiering av emissioner ur ett livscykelperspektiv. Den här studien analyserar miljöprestandan av en standardfärja från Färjerederiets färjeflotta urett livscykelperspektiv med syfte att använda detta som utgångsläge i framtida arbete motklimatneutralitet. Livscykelanalysen genomfördes i SimaPro 8.4.0 och metoden EPD (2013)användes för utvärdering av potentiell miljöbelastning enligt EN 15804 standardiseringen. Resultaten från denna rapport är en utgångspunkt för vidare specialisering, och är baserat pådata från vägfärjan Neptunus. Studien identifierade den dagliga driften som en betydandehotspot för den totala miljöpåverkan utifrån de analyserade påverkanskategorierna, men ävenatt konstruktionen är en viktig del av livscykel att ta hänsyn till. Studien visar vidare att ettkombination av en förändrad konstruktion samt val av bränsle är nödvändigt för att nå delångsiktigt uppsatta målen som finns inom Färjerederiet i form av Vision 45. Framtida studier inom detta område är rekommenderat för att nå de långsiktigt uppsatta målen.Till exempel kan vidare studier göras för att komplettera den upprättade modellen med merprojektspecifik processdata och inkludera fler komponenter, samt utföra jämförandelivscykelanalyser mellan olika bränslealternativ.

Introduktion – En fråga har väckts kring hur jordtryck beräknas enligt en klassiskjordtryckteori som beskrivs i läroböcker så som (Sällfors,2009), Trafikverket krav och Eurocode av företaget Vara byggkonsult AB. För att skapa en bättre förståelse så togett praktiskt test fram för att mäta jordtrycket utifrån klassiska teorier och jämförs med dessa.Metod – Den valda forskningsmetoden är en litteraturstudie och ett experimentellkvantitativ test. Framtagandet av testet är en iterativ process där metod och utformande uppdaterats efter observationer och diskussion.Resultat – Beräknade värden för den aktiva jordtryckskoefficienten med de olika metoderna varierar mellan 0,221 - 0,278 för materialet 0–4 och mellan 0,25 - 0,334 för materialet 8-16 beroende på vilken metod som avvänds. För de uppmätta värdena så varierar dessa från 0,173 - 0,279 för materialet 0–4 och 0,227 – 0,296 för materialet 8–16 beroende på vilken last som tillförts. Att värdena varierar beror på faktorer så sominre friktionsvinkel, friktion mellan stödvägg och material, beräkningsmetod, samt vilken last som använts vid utfört test.Analys – Genom att jämföra beräkningsmetoderna med de uppmätta testvärdena går det att se likheter och skillnader mellan resultaten. För materialet 0–4 går det att se en likhet mellan de beräknade värdena och de uppmätta värdena för de beräkningsmetoder där friktionen antas vara 0. För materialet 8–16 är det uppmätta värdet konstant lägre än de beräknade för alla beräkningsmetoder. För båda materialtyperna går det att se en trend där ökningen i det uppmätta värdet minskar ju högre last som läggs på.En analys utifrån frågeställning två har gjorts där modellen och metoden för utförandet av det praktiska testet analyserats. De resultat som producerats ur modellen är trovärdiga och är upprepbara till hög grad. Modellen har konstruerats med material och verktyg tillgängliga i en vanlig bygghandel. Materiallista samt ritning på konstruktionen har dokumenterats samt att metoden för genomförande av testerna är väl dokumenterad.Utifrån en analys av fraktionsstorlekens påverkan på det uppmätta trycket observeras det att ett finkornigt material som 0–4 kan uppnå ett högre tryck än ett grövre material som 8–16. De utförda testen stödjer detta då materialet 0–4 resulterar i en högre jordtryckskoefficient än materialet 8–16. Detta är dock motsägelsefullt till hur klassiskt sett så sker det en ökning i friktionsvinkel desto större fraktionsstorleken är.Diskussion – Trafikverkets metod att beräkna jordtryckskofficienten anses vara smidigare att använda i jämförelse med Eruocdes sätt, då det inte krävs mer än ett uppskattande av materialets egenskaper.Faktorer så som mänskliga faktorn är något som också tas upp i rapporten som har haft en inverkan på det slutgiltiga resultatet samt utförandet av tester. Att rita upp en modell digitalt med perfekta linjer är en sak, men att bygga ihop den i verkligheten är en annan sak. För att motverka faktorer så som mänskliga faktorn, så har en rad olika förändringar gjort på modellen samt utförandet av testerna. Enligt de resultat som framtagits så syns det att det finns en skillnad mellan de olika materialen, men detta är inte en stor skillnad. Friktionsvinklarna för materialen skiljer ivsig inte med många grader och därför har inte heller en stor kraftskillnad kunnat uppmätas.Då grundkunskapen vid undersökningens start inte var speciellt hög så lede det tillmisstag som kunde undvikits. Den tid som lagts ner på att fixa de misstagen kunde istället lagts ner på att förbättra modellen för att få ännu bättre värden. / Introduction – A question has been raised regarding how earth pressure is being calculated regarding classical textbook theory, the Swedish Transport Administration and Eurocode by the company Vara byggkonsult AB. To create a better understanding of the subject a practical test is being derived from classical theories and compared to these.Method – The chosen research method is a litterature study and an experimental quantitative test. To produce a test an iterative process is being used that is beeing updated according to observations and discussions.Results – Calculated values for the active earth pressure coefficient with the different methods vary between 0,221 – 0,278 for the material 0-4 and between 0,25 – 0,334 for the material 8-16 depending on which method is used. For the measured values, these vary from 0,173 – 0,279 for the material 0-4 and 0,227 – 0,296 for the material 8-16, depending on the load added. The fact that the values vary depends on factors such as internal friction angle, friction between the supporting wall and material, calculation method and which load was used when the test was carries out.Analysis – By comparing the calculation methods with the measured test values, it is possible to see similarities and differences between the results. For the material 0-4, it is possible to see a similarity between the calculated values for the calculation methods where the friction is assumed to be 0. For the material 8-16, the measured value is constantly lower than the calculated values for all calculation methods. For both material types, a trend can be seen where the increase in the measured value decreases the higher the load that is applied. An analysis based on question two has been done where the model and method for preforming the practical test has been analysed. The results produced from the model are credible and are repeatable to a high degree. The model has been constructed with materials and tools available in a regular hardware store. Material list and drawing of the construction have been documented and that the method for carrying out the tests is well documented.Based on an analysis of the effect of fraction size on the measured pressure, it is observed that a fine-grained material such as 0–4 can achieve a higher pressure than a coarser material such as 8–16. The tests carried out support this as material 0–4 results in a higher earth pressure coefficient than material 8–16. However, this is contradictory to how, classically speaking, there is an increase in friction angle the larger the fraction size is.Discussion – The Swedish Transport Administration's method of calculating the earth pressure coefficient is considered easier to use in comparison to Eruocde's method, as no more than an estimation of the material's properties is required.Factors such as the human factor is something that is also addressed in the report that has had an impact on the final result as well as the execution of tests. Drawing up a model digitally with perfect lines is one thing, but building it in real life is another. To counteract factors such as the human factor, a number of different changes have been made to the model and the execution of the tests.According to the results produced, it appears that there is a difference between the different materials, but this is not a big difference. The friction angles of the materials iido not differ by many degrees and therefore a large force difference has not been measured either.As the basic knowledge at the start of the survey was not particularly high, it led to mistakes that could have been avoided. The time spent on fixing those mistakes could instead be spent on improving the model to get even better values.

Faced with environmental problems such as climate change and biodiversity loss, the dominant political response has been sustainable development, balancing environmental protection against economic prosperity and social justice. While political action is increasingly being called for, the role and capacity of the state is questioned – as captured neatly in the story from government to governance that implies a relocation of authority and power between policy levels and in public-private relations, as well as a radical restructuring within public administration. Taking its conceptual point of departure in theories of sustainable development, govern­ance, and policy change, this thesis assesses, explains, and theorises about recent developments of environmental governing within Swedish forestry and transport, two areas with high environmental impact and that involve strong eco­nomic val­ues and interests. The findings are presented in four articles that have all been published in leading academic journals. The thesis concludes that public policy has changed within both policy areas as environmental objectives and new modes of governing have been adopted – a development that can be characterised as governing towards sustainability. However, the storyline from government to governance is too simple to capture these changes. The state remains important in several ways (actor, arena, institutional structure, form of authority) and influ­ences society through a variety of modes of governing. Thus, governance and government remain relevant. To explain policy change we need to recognise mul­tiple barriers to and enablers of change as well as having a contextual under­standing of the policy area in focus. The thesis concludes by arguing that sustain­able development needs to be politicised in terms of visible political action and open political contestation between differing visions of a sustainable society.

Inkluderandet av barn i planeringsprocesser är en aktiv diskussion i samhället då barn som grupp ofta blir åsidosatta i sitt deltagande. Barn utgör ungefär 25 procent av befolkningen men de utgör 100 procent av vår framtid, vilket innebär att de bör ges möjlighet att påverka det samhälle de växer upp i. År 2020 blev barnkonventionen en svensk lag som främjar barns rättigheter och skyddar barnets bästa. För att uppnå barnets bästa och inkludera barn i planeringsprocesser finns metoden barnkonsekvensanalys. Denna metod analyserar planeringsprojekts konsekvenser, bedömer hur barn påverkas av planeringssituationer samt presenterar lösningar för att uppnå den mest gynnsamma miljön för barn. Denna uppsats syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar med barnkonsekvensanalys i planeringsprocesser genom att implementera metoden i Trafikverkets planering för en ny vägplan (väg 684). Undersökningen genomförs baserat på metoderna barnkonsekvensanalys och aktionsforskning för att både möjliggöra en implementering och en reflektion av processen. Tillvägagångssättet för metoderna består av workshops, gåtur och intervju varpå dess resultat analyseras och reflekteras över. Resultatet diskuteras utifrån teorier om barns rättigheter, både i den fysiska miljön samt i planeringsprocesser. Uppsatsens slutsats är att det finns ett flertal utvecklingsmöjligheter för barnkonsekvensanalys som bör beaktas för att metoden ska uppnå sin fulla potential. Detta inkluderar exempelvis att öka förståelsen för barnens perspektiv och ge barnkonsekvensanalys ökat utrymme inom planeringsprocesser. Implementeringen av barnkonsekvensanalysen i Trafikverkets planering ger slutsatsen att förslagen för vägplanen gynnar barnets bästa. Det finns dock utmaningar med metoden som måste hanteras för att barnens delaktighet ska förbättras, exempelvis gällande utformningen av kunskapsinhämtning. / The inclusion of children in planning processes is an active discussion in society as children as a group often become disregarded in their participation. Children constitute about 25 percent of the population, but they constitute 100 percent of our future, which means that they should be given the opportunity to influence the society in which they grow up. In the year 2020, the Convention on the Rights of the Child became a Swedish law that promotes children’s rights and protects what is best for the children. To fulfill the children’s best interests and include children in planning processes, there is a method called child impact assessment. This method analyzes the consequences of planning projects, assesses how children are affected by planning situations, and presents solutions to achieve the most advantageous environment for children. This thesis aims to investigate opportunities and challenges with child impact assessment in planning processes by implementing the method in the Swedish Transport Administration’s planning for a new transportation plan (road 684). The thesis is conducted based on the methods of child impact assessment and action research to enable both an implementation and a reflection of the process. The implementation of the methods consists of workshops, child-led tour, and interview, after which the results are analyzed and reflected on. The results are discussed based on theories about children’s rights, both in the physical environment and in planning processes. The thesis’ conclusion is that there are several development opportunities for child impact assessment that should be considered for the method to reach its full potential. This includes, for example, improved understanding of children’s perspectives and giving child impact assessment more space in planning processes. The implementation of the child impact assessment in the Swedish Transport Administration’s planning gives the conclusion that the proposals for the transportation plan benefit children’s best interests. However, there are challenges with the method that must be addressed in order for the children’s participation to be improved, for example regarding the design of knowledge acquisition.

Från slutet av 1990-talet har en stor mängd av de icke-separerade 13 meter breda vägarna byggts om till mötesseparerade vägar, där trafiken i varje riktning separeras med en mittremsa. Mötesseparerade vägar har varit ett mycket lyckat projekt för trafiksäkerheten och bidragit med en stor minskning av svårt skadade och döda i trafiken. Det finns många mötesseparerade vägar i Sverige. Vid olyckor på 2+1-vägar blir det svårt för trafiken att vända på vägen vilket leder till stopp och gör det även svårt för Blåljusmyndigheten samt bärgningsbilar att ta sig fram. Dessa olyckor leder till förseningstimmar och i sin tur till samhällskostnader. Det här examensarbetet är skrivet för Trafikverket för att granska 2+1-vägar i Trafikverkets Region Öst. Rapporten tar fram och jämför minskning av förseningskostnader efter en ombyggnad från 2+1- till 2+2-väg, rapporten tar även fram och jämför förseningskostnaden med investeringskostnaden för ombyggnationen. Resultatet för den här studien har framförts genom litteraturstudier, analys av data från Trafikledningen, webbverktyg och genom användning av Microsoft Excel för kalkylering av förseningstimmar och -kostnader för utvalda vägar och sträckor. Resultatet från rapporten visar om det är värt att undersöka en 2+1-väg för ombyggnation från 2+1- till 2+2-väg ur förseningskostnadsperspektiv. Detta redovisas genom en generell jämförelse per mil 2+1-väg baserad på väg 50, 55 och 56 i Trafikverkets Region Öst. Rapporten innehåller även en analys över de fem mest drabbade olycksplatserna på E18:s 2+1 sträckor. Analysen av dessa visade att alla fem sträckor låg mellan Köping och Västerås i Västmanland. / From the late 1990s, a large part of the non-separated 13-meter-wide roads have been reconstructed into meeting separated roads, where traffic in each direction is separated by a middle strip. Meeting separated roads have been a very successful project for road safety and have contributed to a large reduction in severely injured and casualties in traffic. There are many meeting separated roads in Sweden. In the case of accidents on 2+1-roads, it becomes difficult for the traffic to turn around on the road, which leads to a stop and makes it difficult for the emergency services and tow trucks to reach the scene of the accident. These accidents lead to delay hours and, in turn, to community costs. This thesis is written for the Swedish Transport Administration to review 2+1 roads in the Swedish Transport Administration’s Region East. The report produces and compares the reduction of delay costs after rebuilding a road from 2+1- to 2+2-standard, the report also presents and compares the delay cost with the investment cost for the reconstruction. This study is based on literature studies, analysis of data from the “Traffic Management”, internet-based programs and through the use of Microsoft Excel for calculating delay hours and -costs for selected roads and routes. The result of the report shows whether it is worth investigating in a reconstruction from 2+1- to 2+2-road from delay cost perspective. This is presented through a general comparison per Scandinavian mile of 2+1-road based on roads 50, 55 and 56 in the Swedish Transport Administration’s Region East. The report also contains an analysis of the five most affected accident sites on the E18's 2+1-routes. The analysis of these accident sites showed that all five were between Köping and Västerås in Västmanland county.

Transportations role in society is increasingly important and today it has a prominent role in business, citizens lives as well as in the world economy. The increasing globalization and urbanization puts significant pressure on the existing transport system, with increasing demand for high-speed travel. However, this comes with implications on the environment, and the environmental concerns constitutes one of the biggest pressures in transport. And as the contemporary modes are bound by their technologies, enabling marginal rather than radical improvements, a possible window of opportunity for new radical technologies to enter the market can emerge. One new technology emerging within transportation today is called hyperloop, a technology that could prove to meet demand for faster, cheaper, safer and more environmentally efficient transportation. However, the technology is still in an early stage of development and hence surrounded by major uncertainties. Further, the nature of the technology necessitates overcoming several obstacles before it can reach commercial practice. And this together with a limited knowledge of the concept in Sweden makes it difficult to predict if hyperloop can become a viable transport alternative on the Swedish market. Which condensed lays the foundation to the purpose of this paper: "To give an overarching understanding of the Swedish transport market dynamics, together with a comprehensive evaluation of the hyperloop concept. And hence contribute to more inclusive knowledge and understanding of hyperloop’s viability in the Swedish context." Since the phenomenon has not been comprehensively studied previously, the elected research design is that of an exploratory case study, with an inductive, qualitative approach. To address the purpose, a literary review of the theoretical field was conducted. Looking in to previous research on disruptive innovation, diffusion of innovations, technical transitions, transformational pressure as well as window of opportunity. The empirical material gathered during the research process was derived from two main channels. Firstly, an extensive review of scientific articles about the hyperloop technology was conducted, providing insights on the technology and its surroundings. This was complemented by qualitative interviews to obtain material on the dynamics of the Swedish transport market as well as for understanding hyperloop in the Swedish context. The empirical study was further accompanied by a review of news articles and websites to map the most recent progress in the hyperloop development. By analyzing the empirical material through three frameworks; Characteristics of Diffusion, the Multi-Level Perspective (MLP) and Technology Readiness Level (TRL), interesting findings and conclusions were drawn. These together points towards that hyperloop, if the technology reaches its predicted performance, will have significant relative advantages and observable effects in the relation to the contemporary modes of transportation. Further, a noticeable window of opportunity, sprung from capacity shortages and pressure towards environmental sustainability, seems to exist on the Swedish market. A window which could be capitalized upon and justify hyperloop in the Swedish context. The current state of the technology does however come with implications as it so far is insufficient to decrease uncertainty amongst the potential adopters. Factors that likely will prolong the adoption of the technology in Sweden relates to the relative complexity of the system, its limited compatibility with existing practices and the low maturity of the technology. Hence, the hyperloop companies must prove the concept feasible and increase the maturity to gain sufficient acceptance and recognition. This paper contributes to the academic community by assessing the compatibility of hyperloop on the Swedish market, as well as if hyperloop could become a viable alternative transport solution in Sweden. It provides insight to specific perspectives of the Swedish market, its requirements and the demand for alternative transport solutions. Hence, this paper is considered to make both an analytical contribution in terms of evaluating the viability of disruptive technologies. And an empirical contribution by shedding light on new important insights for the potential diffusion of hyperloop. Insights that are significant for hyperloop actors as well as for dominant actors on the Swedish transport market. / Transporters roll i samhället blir allt viktigare och de har idag en framträdande roll inom näringsliv, medborgares liv samt världsekonomin. Den ökande globaliseringen och urbaniseringen sätter dock ett betydande tryck på det existerande transportsystemet, med ökande efterfrågan för höghastighetsalternativ. Detta medför implikationer för miljön, och oron kring transporters miljöpåverkan är ett av de största bekymren för transportsektorn. Eftersom de existerande transportalternativen är bundna av sin teknik, vilket begränsar dem till inkrementella snarare än radikala förbättringar, kan en möjlighet för nya transportsätt att komma in på marknaden öppna sig. En kommande ny teknik som utvecklas inom transport idag kallas hyperloop, en teknik som kan visa sig möta efterfrågan för snabbare, billigare, säkrare och mer miljösmarta transporter. Tekniken är dock i ett tidigt utvecklingsskede och är därav omgärdad av stora osäkerheter. Vidare kräver teknikens natur att flertalet hinder kommer att behöva överkommas innan tekniken kan nå kommersiellt bruk. Detta tillsammans med den begränsade kunskap som finns kring konceptet i Sverige gör det svårt att förutspå om hyperloop kan bli ett möjligt transportalternativ på den svenska marknaden. Kondenserat ligger detta till grund för syftet med den här uppsatsen: "Att ge en övergripande förståelse av dynamiken på den svenska transportmarknaden, tillsammans med en djupgående utvärdering av hyperloop konceptet. Och därav bidra till en mer inkluderande kunskap och förståelse kring hyperloops möjligheter i den svenska kontexten." Eftersom detta fenomen inte tidigare har studerats i större utsträckning valdes en forskningsdesign i form av en undersökande fallstudie med ett induktivt, kvalitativt tillvägagångssätt. För att adressera syftet gjordes en litterär översyn av det teoretiska fältet. Med inblickar i tidigare forskning kring disruptiv teknik, diffusion av innovation, tekniska övergångar, transformationstryck samt möjlighetsfönster. Det empiriska materialet till studien samlades in genom två kanaler i huvudsak. Först, genom en djupdykning i tidigare forskning och vetenskapliga artiklar relaterade till hyperlooptekniken, för att generera insikter kring tekniken och dess omgivning. Detta kompletteras med kvalitativa intervjuer för att erhålla material om dynamiken på den svenska transportmarknaden samt för att ge en förståelse av hyperloop i den svenska kontexten. Den empiriska studien kompletterades ytterligare med en översyn av nyhetsartiklar och webbplatser för att kartlägga de senaste framstegen i hyperlooputvecklingen. Genom att analysera det empiriska materialet med hjälp av tre ramverk; Egenskaper för Spridning av Innovation, Perspektiv i Multipla Nivåer (MLP) och Teknisk Mogenhetsnivå (TRL), kunde flertalet intressanta upptäckter och slutsatser dras. Vilka tillsammans pekar mot att hyperloop, om tekniken lyckas uppnå den predikterade prestandan, kommer att ha betydande relativa fördelar och synliga effekter i förhållande till dagens transportsätt. Vidare kan ett märkbart möjlighetsfönster, sprunget ur kapacitetsbrist och tryck mot miljömässig hållbarhet, identifieras på den svenska marknaden. Detta fönster skulle kunna kapitaliseras på och motivera hyperloop i den svenska kontexten. Teknologins nuvarande tillstånd har emellertid konsekvenser, eftersom den hittills inte är tillräcklig för att minska osäkerheten hos potentiella adopterare. Faktorer som sannolikt kommer att förlänga processen att adoptera tekniken i Sverige härstammar från systemets relativa komplexitet, dess begränsade kompatibilitet med befintliga metoder samt teknikens låga mogenhet. Därav är det essentiellt för hyperloopbolagen att bevisa konceptet möjligt och öka mogenheten för att få tillräcklig acceptans och erkännande. Detta arbete bidrar till det akademiska samhället genom att bedöma kompatibiliteten mellan hyperloop och den svenska marknaden, samt om hyperloop kan bli ett genomförbart transportalternativ i Sverige. Arbetet bidrar med insikter i specifika perspektiv på den svenska marknaden, dess krav samt efterfrågan för alternativa transportlösningar. Därav kan denna uppsats anses utgöra både ett analytiskt bidrag genom dess utvärdering av genomförbarheten av disruptiv teknik. Samt ett empiriskt bidrag genom att belysa viktiga insikter för den potentiella spridningen av hyperloop. Insikter som är viktiga för såväl hyperloopaktörer som de dominanta aktörerna på den svenska transportmarknaden.