Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka pedagogernas uppfattning om vilka förutsättningar som krävs för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan; specifikt ta reda på om de anser att det finns faktorer som underlättat arbetet med kvaliteten. Bakgrunden ger en beskrivning av komplexiteten som råder i förhållande till att arbeta med kvalitet i förskolan. Bland annat beskrivs förskolans uppdrag, vad och hur det ska kvalitetssäkras. Här presenteras även påverkansfaktorer samt svårigheter med arbetet. Vidare ges en forskningsöversikt av forskning som anses relevant i förhållande till studien. De teoretiska utgångspunkterna för studien är noga utvalda för att kunna uppfylla syftet och för att få ett intressant resultat. Det socialkonstruktiva beskriver kunskapssynen samtidigt som ramfaktorer och modeller för kvalitet är de teoretiska utgångspunkterna. Ett bekvämlighetsurval och konkreta metoder tillämpades för att uppnå bland annat tillförlitlighet och reliabilitet. Med hjälp av statistiska analyser benas enkätresultaten ut och resultatet kommer presentera det som anses relevant i förhållande till syftet. Undersökningen anses kunna bidra till en ökad förståelse kring vad pedagogerna behöver för förutsättningar för att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Olika faktorer analyseras med hjälp av flertalet tester, för att se vilka faktorer som anses påverka pedagogernas arbete med kvaliteten. Resultatet synliggör faktorer som anses påverka det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, exempelvis kollegor, ledning och organisation. Det framgår att vissa delar av det systematiska kvalitetsarbetet anses mer begripliga än andra. Pedagogerna efterfrågar konkreta hjälpmedel, men i analysen diskuteras det om det egentligen är något annat pedagogerna behöver i arbetet med förskolans systematiska kvalitetsarbete. / The purpose of this quantitative study is to investigate the teacher’s perception of what conditions or prerequisites are required to conduct systematic quality improvement in preschools; specifically if there are factors that have facilitated the teacher's quality improvement work. The background section provides a description of the complexities with regards to improving quality in preschool. Among other things, the preschool's mission is described as well as how its quality should be assured. This section also present factors that impact on the work, and difficulties the teachers meet in their everyday work. Subsequently, this paper presents an overview of relevant existing research. The theoretical approach used in this study was carefully chosen to fulfill the purpose and to gain an insightful result. The social constructive approach describes the perception of knowledge while frameworks and models of quality are the theoretical starting points. Convenience sampling and concrete methods were applied to achieve reliable results. Statistical analysis was used to evaluate the results of the questionnaires. By analysis each factor using multiple models, this study contributes to an increased understanding of what teachers need to enable and improve quality management in preschools.The result illustrates factors that are considered to affect systematic quality improvement in preschool, such as colleagues, management and organization. It is apparent that certain parts of the systematic quality improvement work are considered more comprehensible than others. The teachers ask for concrete tools, but in the analysis it is discussed whether there is actually something else teachers need in their work with systematic quality improvement in preschool.

Denna studie undersöker hur förskolors utemiljöer är utformande och används för att främja barns lärande och utveckling. Vidare undersöks förskollärares intentioner och syften med utevistelse samt vad de tänker är en god pedagogisk miljö. Studien berör även barns tankar kring utevistelsen. En kvalitativ fallstudie har genomförts med tre deltagande förskolor. De metoder som använts för att samla in empirin är intervjuer, observationer samt samtalspromenader. Empirin har bearbetats med intentionell analys och resultatet visar att förskolors utemiljöers utformning kan variera beroende på var de är belägna. De miljöer förskollärarna inkluderar sin utemiljö är främst den egna utegården samt skogen. Vidare framgår det i resultatet att utemiljön används till fri lek, pedagogisk planerad verksamhet samt motorisk träning. Grundläggande syfte och intentioner hos förskollärarna med utevistelsen är att ge barnen kunskap, skapa relationer till naturen samt som en kompensation till hemmet. Vidare menar förskollärarna att syftet med utevistelsen är av praktiska skäl samt att gynna barns hälsa. En god pedagogisk miljö bör vara variationsrik med kuperad terräng och med mycket vegetation samt platser där barnen kan vistas utifrån sina behov. Resultatet visar att barnen spontant ägnar sig åt motoriska samt sociala lekar när de befinner sig i utemiljön. Genom en systematisk kartläggning och analys av utemiljön och dess användning kan viktiga områden upptäckas och utvecklas för att bidra till barns lärande och utveckling.

AbstraktAtt behöva göra utvärderingar inom sitt yrke har säkerligen många en relation till, inte minst om man arbetar inom skol- och fritidshemsverksamheten. I takt med en ständigt efterfrågad kvalitet ökar även kraven på dokumentation och utvärdering inom denna verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger upplever, och uppfattar, sitt utvärderingsarbete. Eftersom syftet är att få svar om fritidspedagogers upplevelser och uppfattningar i ämnet, så valdes kvalitativa intervjuer som metod. I studien intervjuas sex högskoleutbildade pedagoger som är verksamma inom fritidshemmet, uppdelade på två skolor. Resultatet av studien visar att det förekommer en mängd olika utvärderingar hos fritidspedagogerna. De utvärderar mål och aktiviteter som de själva satt upp inom verksamheten, samt mål de blivit tilldelade från skolledningen. Resultatet visar även att utvärderingar både sker i grupp och individuellt. Att dagligen, individuellt, utvärdera sin verksamhet och sin egen arbetsinsats, verkar vara vanligt förekommande hos fritidspedagogerna i studien.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur systematiskt kvalitetsarbete realiseras av förskollärarna i relation till en lokal styrkedja. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöks den transformering av policy-uppdraget som sker i en lokal styrkedja med ett flertal policy-aktörer. Studieobjektet är det dokumenterade arbete som utförs i en lokal styrkedja och den utvärdering som görs på olika nivåer i styrkedjan. Bakgrunden till studien utgår från att det allt mer decentraliserade skolsystemet i Sverige tenderar att påverka i detta fall förskollärarnas särskilda ansvar för att utveckla verksamheten i linje med sin tolkning av uppdraget. Genom att fler nivåer tillkommer på realiseringsarenan ökar antalet aktörer som är inblandade i tolkning av uppdrag och kvalitetsbegreppet. Just förskollärarnas roll i detta system är det som studien fokuserar på. Studien utgår från ett antal övergripande teoretiska utgångspunkter; läroplansteori, språkhandlingar som redskap för styrning samt förskollärare som aktiva aktörer i implementering av policy. I det konkreta analysarbetet kommer teoretiska perspektiv på och aspekter av kvalitet ligga som grund. För att genomföra studien har en dokumentanalys gjorts av dokument (kallat utvärdering, verksamhetsanalys, kvalitetsrapport) på skilda nivåer i en utvald lokal styrkedja. Förskollärarnas utvärdering av kärnverksamheten har varit utgångspunkten och huvudfokus, och analysen har fokuserat vilka perspektiv på och aspekter av kvalitet som varit framträdande. Resultatet av den analysen har därefter varit utgångspunkt i en jämförande analys av skrivningar i resterande dokument i styrkedjan. Studiens resultat visar att förskollärarna i stor utsträckning beskriver kvalitet i verksamheten med tydligt fokus på relationellt samspel och att de värderar pedagogiska relationer högt. Resultatet visar även att på strategisk nivå i styrkedjan värderas ämneskunskap och konkreta, mätbara effekter av undervisningen högt. Förskollärarnas utsagor får däremot en mycket liten genomslagskraft i styrkedjan.  En slutsats som kan dras är att ett systematiskt kvalitetsarbete med flera aktörer ökar antalet tolkningar av uppdraget och att lokal centralisering riskerar att minska förskollärarnas autonomi. / This essay develops knowledge about how preschool teachers realize the systematic quality work, in relation to a local governing chain. From a curriculum theoretical perspective, the study examines the transformation of the policy assignment that takes place in a local governing chain, with a number of policy actors. The study object is the documented work conducted in a local governing chain, and the evaluation performed at different levels in the governing chain. The essay relates to the fact that the increasingly decentralized school system in Sweden tends to affect, in this case the preschool teachers, special responsibility to develop their practice in line with their interpretation of their assignment. With an increasing number of levels in the realization arena, the number of actors involved in the interpretation of assignments and the concept of quality increases. The study focuses on the preschool teachers' professional role in this system. From a curriculum theory perspective, this study explores the preschool teachers' agency and professional autonomy in order to visualize different dimensions and aspects of pedagogical quality. A document analysis was made of the written systematic quality work (named evaluation, activity analysis, quality report) at different levels in a selected local governing chain. The starting point is the preschool teachers' evaluation of their practice. The initial analysis focused on identifying and characterizing the most prominent perspectives and aspects of quality in the preschool teacher’s evaluation, compared with a comparative analysis of the remaining documents in the governing chain. The results show that preschool teachers mainly describe quality with a clear focus on relational interaction and that they value educational relationships highly. The result also shows that at the strategic level in the governing chain, subject knowledge and concrete, measurable effects of teaching are highly valued. The preschool teachers' statements, on the other hand, have very little impact in the governing chain.  One main conclusion from this study is that systematic quality work with several actors increases the number of interpretations of the core assignment and that local centralization risks reducing the autonomy of preschool teachers.

År 2019 infördes en ny bestämmelse i skollagen; läsa-, skriva-, räknagarantin. Garantins syfte är att säkerställa att skolor tidigt sätter in stödinsatser för elever i behov av extra stöd. Då forskning visar att taluppfattning är grunden för att kunna utveckla vidare matematikkunskaper är det viktigt att tidigt identifiera elever med brister i taluppfattningen och som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att synliggöra vilka hinder och möjligheter bedömningsstödet i matematik för årskurs 1 ger skolor i deras arbete med att stödja elever i matematiksvårigheter och öka andelen elever som når kunskapsmålen i matematik i årskurs 3. I studien har 13 nyckelpersoner från två olika kommuner, på olika nivåer i skolsystemet, intervjuats om deras uppfattningar om hinder och möjligheter med bedömningsstödet; genomförandet, analysarbetet och efterföljande åtgärder. Tolkningen av resultatet utgår från ett systemteoretiskt-, och utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns flera faktorer i kommunernas skolsystem som kan påverka huruvida bedömningsstödet resulterar i adekvata stödinsatser för elever i matematiksvårigheter. En viktig faktor är rutiner kring bedömningsstödets analyser, både när det gäller utformning och överföring i skolsystemet. Studien visar att bedömningsstödets resultat leder till få tidigt riktade stödinsatser på skolorna, att det finns brister i analysarbetet och att åtgärderna inte alltid följs upp. För att bedömningsstödet i matematik i årskurs 1 ska bli ett likvärdigt stöd som bidrar till att fler elever når kunskapskraven i matematik i årskurs 3 behöver kommunerna, på alla nivåer i skolsystemet, utveckla arbetet runt bedömningsstödet.

Den här studien belyser hur skolchefers förståelse av begreppet pedagogiskt ledarskap påverkar rektorers förutsättningar att leda skolverksamheten mot de nationella målen? En utgångspunkt är de erfarenheter jag som rektor har av en kommunal skolorganisation. I den organisationen finns skolchefen, en roll som av huvudmannen har fått mandat att organisera kommunens skolväsende och leda rektorerna. Den bakgrund som ges beskriver styrningen av den svenska skolan och ger en tillbakablick på skolchefsrollen från 1958 fram till nutid. De teoretiska perspektiven är tre; läroplansteorin som ger ett ramverk, systemteorin som används för att studera organisationer och ett fenomenologiskt perspektiv som bidrar till studiens tolkande ansats. Viktiga begrepp är styrning, ledning och ledarskap. Med styrning avses de nationella system som används för att styra skolan, dvs. juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning samt styrning genom utvärdering och kontroll. Ledning är organisation och processer som syftar till att genomföra styrningen. Genomförandet innebär ansvarstagande och påverkan i organisationen. Ledarskap utövas genom handlingar av en eller flera personer i organisationen. I forskningsöversikten ligger tyngdpunkten på forskning om pedagogiskt ledarskap. I studien reanalyseras data från enkäter som genomförts inom ramen för forskningsprojektet Nationell policy möter lokala genomförandearenor.[1] Inom den del av projektet som undersöker skolväsendets styrning och ledning genomfördes ett flertal enkäter som riktades till alla landets kommuner (och delvis även till andra huvudmän). Två av enkäterna besvarades av skolchefer för de obligatoriska skolformerna och det är ur dem som ett urval av frågor har gjorts för reanalysen. Dessa frågor behandlar skolchefers uppfattningar om och prioriteringar inom sina arbetsuppgifter. Svaren analyseras med en tolkande ansats. För att fördjupa kunskapen om skolchefernas förståelse av rektors uppdrag, har dessa enkätresultat kompletterats med tre intervjuer som transkriberats och därefter analyserats på samma sätt. Studiens resultat Arbetsuppgifter/handlingar kopplade till lokal politisk styrning och ekonomi är viktigast för skolcheferna, men de anses mer sällan höra till de mest stimulerande eller mest centrala arbetsuppgifterna i relation till rektorerna. Många skolchefer finner arbetsuppgifter/handlingar kopplade till kvalitetsarbete- och verksamhetsutveckling stimulerande och viktiga. Arbetsuppgifter/handlingar kopplade till det egna ledarskapet har också prioriterats. Det är få av skolcheferna som ser arbetsuppgifter eller handlingar kopplade till medarbetares lärande och utveckling som viktigast eller mest stimulerande. Skolchefer som har en chef mellan sig och rektorerna anger att denna chefs viktigaste arbetsuppgift är att fungera som stödjare eller coach för de rektorer hen är chef för. Inom den tolkande ansatsen inom organisations- och ledarskapsforskning, som är en analysram i den här studien, har man visat att våra handlingar baseras på vår tolkning och förståelse av arbetssituationen (Sandberg & Targama, 1998). Därmed är ett sammanfattande resultat av reanalysen att skolchefernas förståelse av sitt uppdrag är sådan att pedagogiskt ledarskap inte ingår i det egna uppdraget eller har mycket låg prioritet. Intervjuerna förstärker enkäternas empiri. Trots att skolcheferna formulerar sig kring lärande och pedagogiskt ledarskap, är deras förståelse av sitt uppdrag sådan att pedagogiskt ledarskap inte ingår i uppdraget eller har mycket låg prioritet. Att verka för rektorers pedagogiska ledarskap ingår, men samtalen om hur det kan göras handlar till stor del om systematiskt kvalitetsarbete. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och hur ett mer medvetet ledarskap, med avseende på lärande, skulle kunna påverka skolors kvalitet och resultat. Det finns också tankar om hur en gemensam förståelse, i första hand inom en kommun, skulle kunna uppnås.   Nyckelord: skolchef, styrning, pedagogiskt ledarskap, lärande, systematiskt kvalitetsarbete [1] Nihlfors & Johansson, 2015

Vårt syfte med studien var att undersöka hur det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan serut, vilka faktorer som påverkar samt vad det finns för möjligheter och utvecklingsområden.Den metod som används i studien är semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade niostycken förskollärare. Vårt resultat visade att förskollärarna hade liknande arbetssätt ochmetoder för systematiskt kvalitetsarbete. I studien framkommer det att förskollärarna delsupplevde att arbetet fungerade bra men att det dels fanns många påverkansfaktorer somförsvårade arbetet, exempelvis nämns tid, förhållningssätt, barngrupp och personalbrist.Skillnader mellan arbetet hos privata och kommunala förskolor kring upplevelser av arbetetblir också tydliga.

Syftet med vår studie var studera hur förskollärare uppfattar pedagogisk dokumentation som en del i ett kvalitetsarbete i förskolan och hur den används i verksamheten för att främja barns lärande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet i studien visar att den pedagogiska dokumentationen ses som viktig men att den inte nödvändigtvis sammankopplas med det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Förskollärarna i studien lyfter att den pedagogiska dokumentationen synliggör barns lärande och verksamhetens innehåll men att dilemman som tidsbrist och bristande kompetens påverkar arbetet.

I denna fallstudie har en skolenhets systematiska kvalitetsarbete studerats. Enheten utgörs av ett program på en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten i förhållande till styrdokumenten och rektors ledarskap. Kvalitetsarbetet granskas i relation till reformer av den offentliga sektorn som förknippas med New Public Management (NPM). Genom en dokumentanalys och en kompletterande intervju med enhetens rektor har en bild kunnat skapas av hur enheten förhåller sig till systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet av studien är att enheten uppvisar brister vad gäller systematik, dokumentation och rutiner, vilket framkommer i såväl dokumentanalysen som intervjun. Det blir dock tydligt att enheten trots detta når goda resultat. Vidare konstaterar vi att rektors roll innebär stora utmaningar och att det finns många tecken på att NPM satt spår i skolans arbetssätt och uppfattning om kvalitet. Ett exempel på detta är användandet av en elevenkät för att bedöma utbildningens kvalitet. Utifrån detta problematiserar vi NPM som styrningsprincipi den svenska skolan.

Studiens övergripande syfte var att undersöka vilka faktorer som kan komma att påverka förskollärarnas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Nio förskollärare från fem förskolor deltog i studien. För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer gjordes. Vi utgår från ramfaktorteorin för att ta reda på vilka faktorer som kan komma att påverka ramarna, i detta fall blir det systematiska kvalitetsarbetet en ram. Resultatet visar att enligt förskollärarnas uppfattning finner de svårigheter med att genomföra kvalitetsarbetet i praktiken. Dessutom har förskollärarna olika uppfattningar och förståelse för hur arbetet ska genomföras. Studien visar att förskollärarna använder olika arbetsstrategier och verktyg i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Men de avsevärda svårigheterna beskrivs bestå i avsaknad av riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet, brist på resurser, brist på tid, brist på kompetens, personaltäthet och barngruppsstorlek. Enligt förskollärare bidrar detta till ett hinder att utföra det systematiska kvalitetsarbetet, vilket i sin tur kan komma att påverka förskoleverksamheten i förhållande till de krav som bland annat Skolverket ställer. Utifrån förskollärarnas upplevelser och erfarenheter med hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs, är förskollärarna kritiska till hur kvalitetsarbetet kan leda till verksamhetens utveckling. / The purpose of this study was to investigate which factors that might come to affect teacher´s systematic qualitywork in preschool. Nine preschool teachers´s from five diverse preschools participated in the study. A qualitative method has been used in the study, and the interviews have been conducted using a semi-structured interview technique. The theoretical understanding is based on framefactor theory. The framefactor theory includes frames, such as time, which creates or does not create the opportunity to perform a process. The result shows that, according to the preschool teachers` opinion, they find it difficult to carry out the quality work in practice. They have different perceptions and understanding of how the work should be carried out. The study shows that preschool teacher´s use different work strategies and tools in the work with the systematic quality work. Based on the current experiences of preschool teachers of how the systematic quality work is conducted, preschool teachers are critical of how quality work can lead to the development of the preschool.