Syftet med följande arbete har varit att vi velat undersöka vilka anpassningar i ett klassrum som krävs för att göra undervisningen tillgänglig för barn med autismspektrumstörning i grundskolans lägre årskurser, utifrån synsättet att alla i skolan ska känna delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö. Vilka individuella anpassningar behövs kring eleven med autismspektrumstörning för att öka lärande och delaktighet? Vilka anpassningar behövs i klassrummet i den fysiska miljön för att den ska vara hanterbar och begriplig för barn med autismspektrumstörning? Vilka anpassningar behövs kring samspelet mellan eleverna för att öka förståelsen för problematiken att ha en autismspektrumstörning? Hur ser stödet ut på organisationsnivå? Vilken samverkan behövs med personer utanför skolan för att öka elevens med autismspektrumstörning, lärande och delaktighet i skolan? Med hjälp av intervjuer, med kvalitativ ansats har vi försökt få svar på våra frågor av pedagoger i olika verksamheter och yrkesroller. Litteraturdelen i vårt arbete ger en översikt av tidigare forskning när det gäller definition av autismspektrumstörning, förutsättningar och konsekvenser i ett lärandeperspektiv samt anpassningar för att göra utbildningen tillgänglig. Vi har också tagit ett specialpedagogiskt perspektiv på förhållandet mellan elev-skola samt specialpedagogens roll i detta. Resultatet visar att kunskap om autismspektrumstörning, kunskap om och en positiv inställning till delaktighet och inkludering hos dem som finns i närmiljön är avgörande för att elever med autismspektrumstörning ska känna delaktighet och vara inkluderad. Vi fann också i resultatet vikten av att utgå från elevens förutsättningar och behov i både lärandet och fysisk miljö, för att göra undervisningen tillgänglig. Verksamheternas grundsyn genomsyrades av att försöka se till varje individs behov och förutsättningar. Samarbete med främst hemmet och stödet från rektor i verksamheten, ansågs gynna barnet. Informanternas tolkning av begrepp som integrering- inkludering- delaktighet- tillgänglighet skiljde sig åt, vilket visades i synsätt men också hur verksamheterna hade organiserats i respektive kommun. Resultatet har ställts i relation till litteratur i ett specialpedagogiskt perspektiv.

Tillgänglighet och rätten att deltaga i samhället, oavsett funktionsnedsättning eller inte, bör vara på lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mål för att undanröja enkelt avhjälpta hinder innan utgången av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten på hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjälpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen användes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. Bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning. Checklistan bearbetades fram från en redan existerande från myndigheten Handisam och riktlinjer från Boverket. Checklistan kom att bestå av totalt 104 bedömningspunkter. För att få tydligare översikt över olika typer av hinder samt se huruvida regeringens och riksdagens mål uppnåtts urskiljdes enkelt avhjälpta hinder från de övriga hindren. Resultatet visar på att målet för att undanröja alla enkelt avhjälpta hinder innan slutet på 2010 inte uppfyllts samt att andra brister i tillgängligheten fortfarande existerar. Totalt identifierades 145 hinder i samtliga lokaler varav 27 var enkelt avhjälpta hinder och 113 var övriga hinder. De bedömningsområden som hade flest hinder var Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk och Entré. Samtliga restauranger hade hinder inom nästintill alla bedömningsområden.Slutsatsen i studien är att tillgänglighetsarbetet måste fortsätta och att en enklare och mer lättförståelig mall för inventering av publika lokaler kan hjälpa ägare att tillgängliggöra sina lokaler.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad kunskap om hur HR-medarbetare lyckas förena arbete med fritid i kombination med deras flexibla arbetstider. Då HR-enheten dagligen arbetar med individer som befinner sig i olika faser i livet är det intressant att se hur de hanterar sina egna förhållanden i vardagen, arbetet och fritiden. Orsaken till att obalans uppstår beror oftast på att arbetslivet invaderar på fritiden vilket leder till att individen har mindre ork över till andra aktiviteter efter arbetstid. Att få balans handlar om individens förutsättningar att kunna hantera ett flexibelt arbete och krav utifrån, men även individens egna strategier för att uppnå balans har betydelse i sammanhanget. Då ämnet ”work-life balance” inte är fullständigt för att uppnå syftet med undersökningen har vi även valt att lägga till områden som flexibilitet, tillgänglighet och stress i vår studie. Vi har valt en kvalitativ datainsamlingsmetod och intervjuat tio medarbetare på en HR-avdelning. De variabler vi ansåg ha betydelse för undersökningen är en någorlunda jämn könsfördelning samt medarbetarnas olika ansvarsområden inom HR-enheten. Detta för att se om dessa olikheter påverkar möjligheten till medarbetarnas balans i vardagen. Skillnaderna vi sökte bland urvalet till intervjuerna visade sig inte ha betydelse för resultatet. Istället var medarbetarnas olika individuella förutsättningar relevanta för att kunna skapa balans.  Det vill säga familjeförhållanden samt vart medarbetarna befinner sig i livet.  Resultatet i analysen visar att flexibilitet och tillgänglighet är två viktiga faktorer när obalans uppstår men också för att skapa balans. Medarbetarna i undersökningen har samma förutsättningar på arbetsplatsen, nämligen de flexibla arbetstiderna. Utifrån möjligheten att planera sina dagar själv kan medarbetarna också använda sina egna tillvägagångssätt för att skapa balans som till exempel träning eller andra intressen. Däremot kan inte ett flexibelt arbete garantera en balans mellan de olika sfärerna. Har medarbetaren svårt att hantera flexibilitet i arbetet är det också svårt för medarbetaren att hantera kraven utifrån. Deltagarna i studien menar att det flexibla arbetet är något de lär sig hantera med åren och som utvecklas till en individuell skicklighet. Det krävs erfarenhet i denna arbetsform för att lära sig planera och prioritera för att få livets olika delar att gå ihop.

Public libraries in Sweden shall include all visitors in the library activities. When studying public libraries in small to medium sized municipalities and the accessibility they provide in terms of both physical and technical aids, it is not always clear if and how this inclusion is achieved.The purpose of this thesis is to investigate if and to what extent Swedish public libraries fulfill their ambition to abide by the legislation regarding the inclusion of library visitors with special needs, first and foremost with focus on elderly patrons with various disabilities.The method of the study is quantitative and the empiric results were collected through an online survey. The survey questionnaire was sent to respondents in administrative positions at the public libraries of thirty-four municipalities located in the proximity of Sweden’s three largest cities.The theoretical framework used to investigate how the public libraries work to include elderly patrons with disabilities is the four-space model developed by Casper Hvenegaard Rasmussen, Henrik Jochumsen and Dorte Skot-Hansen. The results show that Swedish public libraries largely abide by the legislation in the matter of inclusion, that they have implemented ways of including all their patrons in their everyday work and that they generally succeed in communicating with their elderly patrons with disabilities.

Syftet med arbetet är att kartlägga hur en organisation arbetar med tillgänglighet för anställda med ett funktionshinder, samt vilka eventuella hinder organisationen stöter på i förbättringen av tillgängligheten inom organisationen. Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjorde sju enskilda intervjuer med olika personer inom organisationen. Vi intervjuade personer inom organisationen som var chefer och arbetar med arbetsmiljö och tillgänglighet samt även medarbetare. Vi fick även möjlighet till att intervjua ett par personer med funktionshinder. Resultatet visade att tillgängligheten är mycket god inom organisationen. Däremot finns det områden i byggnaden som behövs förbättras och som inte är tillgänglig för alla funktionshindrade. Cheferna inom organisationen jobbar med att uppdatera sig själva angående tillgänglighet genom informationsmöten, tidsskrifter, mail och så vidare men framförallt genom eget ansvar. Däremot noterade vi att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ibland inte är tillräcklig för att arbetet med att förbättra tillgängligheten på arbetsplatsen ska kunna utvecklas. Resultatet visar också att delaktigheten ibland har sina brister då medarbetarna inte lämnar information om förbättringar som organisationen skulle kunna göra. / The purpose of this work is to identify how the organization works to improve accessibility for its employees who have a disability, as well as any obstacles the organization may encounter in the improvement of accessibility within their organization. This work is a qualitative study where seven different individuals within the organization were interviewed. Some of those interviewed are in managerial positions who manage work accessibility issues, and some of the employees had disabilities. The results showed that accessibility is very good within the organization. However, there are areas within the building where improvments are needed, for example, not all areas are accessible for those with a disability. The heads of the organization are working to update themselves regarding accessibility through information meetings, magazines and email, but above all by their own responsibility. However, we noted that communication between managers and employees are sometimes not sufficient enough to improve accessibility in the workplace. Employee participation could also improve, for example, faster results could be achieved if employees ‘spoke out’ more reguarlarly in regards to accessibility issues.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats öka förståelsen för hur säljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vår frågeställning: Hur upplever säljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgängliga? För att få en djupare insikt i ämnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter på sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av i denna studie är Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet från insamlingen av vårt empiriska material visar att det hos IT-säljare verkar råda ett gemensamt habitus utifrån hur de beskriver sig själva, vilka behov de får tillgodosedda genom de krav yrket ställer på dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och familjeliv. De roller IT-säljaren spelar i arbetslivet kontra familjelivet verkar vara integrerade med varandra och utifrån vårt empiriska resultat drar vi slutsatsen att fenomenet tillgänglighet fyller en meningsskapande funktion som genom socialiseringsprocessen inom säljteamet också förstärker IT-säljarens habitus. På så sätt blir tillgänglighet en del i deras sätt att leva vilket gör att de inte upplever denna på ett negativt sätt till skillnad från hur individer med ett annat habitus kan tänkas uppleva tillgänglighet. Vår studie har således bidragit till forskningsfältet på det sätt att den visat att säljare av komplexa IT-lösningar inte upplever den stress gällande tillgänglighet som tidigare forskning generellt visat.

No description available.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Dessutom tog jag del av forskning rörande områden som tillgänglighet och flexibilitet och inte minst kommunikationsteknologi. Själva undersökningen var av en kvalitativ art där jag intervjuade sex respondenter från sex olika organisationer. Samtliga respondenter valdes utifrån uppsatta kriterier där jag ville att respondenten skulle ha personalansvar eller personalinsyn samt ha varit anställd minst ett år på organisationen. Undersökningens resultat visar att samtliga organisationer tycker att work-life balance är en viktig fråga. Dessutom verkar de ta på sig visst ansvar för individernas work-life balance, då de menar att det är en gemensam angelägenhet för organisation och individ. Således ses inte work-life balance som individens ensamma problem. Anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig bland annat beröra rekrytering, där arbetsgivarna menade att det organisatoriska arbetet med work-life balance kan attrahera nya medarbetare. Arbete med work-life balance beskrevs som ett konkurrensmedel som dessutom har ett starkt samband med att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig ha med individens välmående och prestanda att göra. Arbete med work-life balance kunde dessutom enligt arbetsgivarna medföra att de anställda mår bättre och att exempelvis sjukfrånvaro och sjukskrivning kan undvikas. Vad gäller hur organisationerna arbetar med work-life balance handlar det helt klart främst om flexibilitet, där just arbetsarrangemanget flextid visade sig vara klart dominerande. Distansarbete som heltidslösning visade sig vara ovanligt och arbetsgivarnas inställning gentemot detta arbetsarrangemang visade sig vara mycket negativ. Inte heller var deltidsarbete en uppskattad arbetsform då arbetsgivarna menade att deltidsarbete är sämre än heltidsarbete. Vad gäller arbetsdelning visade sig detta arbetsarrangemang endast tillämpas av några organisationer och i princip vara helt okänt hos andra. Vad gäller tillgänglighet visade sig kraven variera mellan och inom organisationerna. Tillgänglighetskraven hänger tätt samman med vilket yrke individen innehar. Organisationer arbetar inte särskilt mycket med begränsningar av användandet av kommunikationsteknologi utanför arbetstid då inte en enda organisation hade några formella bestämmelser avseende detta. Slutligen tyckte arbetsgivarna att en förmån som facilitet för barnomsorg i anslutning till arbetsplatsen kan vara en god idé för såväl arbetstagare som arbetsgivare, men ingen organisation visade sig erbjuda detta för närvarande.

Forskning pekar på att människors tillgång till natur är god med avseende på hälsa. Samtidigt växer städer och gör att naturnära upplevelser blir ett allt mer sällan inslag utav människors liv. Hur ska planerare se till att involvera människor i anpassningsprocesser kring parker och hur ser tillgängligheten i parker ut för fysiskt funktionsnedsatta? Denna studie syftar till att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna i Uppsala stads parker samt hur kommunen arbetar med delaktighet vid tillgänglighetsanpassningar. Studiens metod består utav en observationsrunda samt intervjuer med kommun och lokalföreningsrepresentanter. Observationsrundan syftar till att undersöka tillgängligheten och utifrån intervjuerna studeras kommunens delaktighetsprocesser. Resultatet visar på att tillgången för rullstolsburna i Uppsala stads parker i ett helhetsperspektiv är god, även om den kan förbättras. Lyckade anpassningsarbeten för rullstolsburnas tillgång till parker bör ses som en kontinuerlig process där informationsväxling och dialoger är centralt. Vidare framkom det att kommunen arbetar på olika sätt och att varje anpassning kräver sin process.

Butiksanställda idag behöver ständigt vara tillgängliga för såväl arbetsgivare och kunder som för familj från tidig morgon till sen kväll vilket kan påverka deras balans mellan arbetsliv och privatliv. Syftet med undersökningen är att bättre förstå hur butiksanställda upplever och hanterar work-life balance och se om den ständiga tillgängligheten kan påverka deras work- life balance. Tanken är även att se hur butiksanställda hanterar emotioner som uppstår i arbetslivet och privatlivet. Undersökningen tar upp olika teorier och modeller om work-life balance, tillgänglighet, emotionellt arbete och socialt stöd för att förklara den situation som butiksanställda kan hamna i kring hanteringen av balansen mellan arbetsliv och privatliv. För att undersöka det här har sex personer intervjuats och datamaterialet som har samlats in har gett en bättre förståelse kring hur work-life balance kan se ut hos butiksanställda. Resultat som har framkommit av undersökningen visar att upplevelsen och hanteringen av work-life balance varierar från individ till individ men att flextid och möjligheten att kunna välja när arbetet ska skötas är en stor inverkan för en bra balans. Dock gäller det butiksanställda med mer ansvar eller butikschefer. Det som framkommer som den största och viktigaste faktorn för att hantera work-life balance och emotioner som uppstår är det sociala stödet hos kollegor, vänner och familj, oavsett om det handlar om tillgängligheten eller om det är problem i privatlivet eller i arbetslivet.