Tillgänglighet i förskolan är ett begrepp som många förknippar med hur den fysiska miljön är uppbyggd men den är mer än så. Om man ser tillgänglighet ur pedagogiska, sociala och fysiska miljöer ökar alla barns förutsättningar till lärande. Den sociala miljön handlar om bemötande, normer och värden och att olikheter är en tillgång. Den pedagogiska miljön beskriver hur olika lärstrategier ökar tillgängligheten kring barns utveckling, samt vikten av att kunna använda olika kommunikativa metoder. Den fysiska miljön handlar om vilket material som utbildningen har, om den är tillgänglig för barnen samt hur ljud, ljus och luft påverkar barnens möjlighet till lärande. Specialpedagogiska Skolmyndigheten har tagit fram ett material som kan ligga till grund för att öka pedagogerna kunskaper kring hur tillgänglighet har för inverkan på barns lärande och utveckling. Denna studie, som bygger på aktionsforskning, beskriver hur en introduktion gått till i en kommun i Mellansverige och hur pedagogerna upplever en ny metod av värdering som inte nyttjats innan. Detta genom att pedagogerna har fått använda ett värderingsverktyg för att öka tillgängligheten på förskolan. Sex avdelningar har medverkat i studien och metoden som använts är aktionsforskning där jag som specialpedagog har handlett pedagogerna. Genom att använda pedagogernas planeringstid för att tillsammans reflektera och därmed nyttja alla pedagogers olika kompetenser, har resultatet i studien visat att pedagogerna ser positiva effekter av att arbeta med en tillgänglig utbildning. Detta synliggörs genom hur de samtalar om barnen, att de har ett mer relationellt perspektiv än innan. Specialpedagogen har en betydande roll i vilken utsträckning som pedagogerna arbetar med själva verktyget. I de fall där besök inte skett kontinuerligt har det visat sig att pedagogerna återgår till det gamla arbetssättet. Tiden har stor inverkan på i vilken utsträckning som pedagogerna arbetar och hur väl deras kunskaper har höjts angående tillgänglighet.

Syftet med studien är att undersöka hur kommuner i Dalarna arbetar för att erbjuda tillgängliga fritidsaktiviteter som bidrar till delaktighet för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Studien syftar även till att undersöka vilka svårigheter och möjligheter kommunerna möter i arbetet med detta. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkesverksamma som på olika sätt arbetar med fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Intervjuerna har analyserats med tematisk analys. Den sociala modellen har använts som teoretiskt analysredskap tillsammans med begreppen tillgänglighet och delaktighet. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande kommunerna arbetar med fysisk tillgänglighet i kommunen generellt. Resultatet visar däremot att majoriteten av kommunerna inte arbetar specifikt med att främja delaktighet. Majoriteten av kommunerna i studien uppger att svårigheterna är fler än möjligheterna.

Utifrån rätten om att alla studenter ska kunna delta i undervisningen på lika villkor, syftar denna studie till att undersöka hur tillgänglig undervisningen vid den statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet är utifrån studenters olika funktionsförmågor. Studien använder sig av skriften Undervisa tillgängligt! Pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionshinder av Ann-Sofie Henriksson för att skapa kriterier efter vilken undervisningen kan granskas. I studien kommer även Robert McRuers cripteori användas för att analysera och förstå de normer kring funktionsförmåga som skapas i undervisningssituationerna, och hur dessa påverkar undervisningens tillgänglighet. Studien genomförs med hjälp av observationer och en fokusgruppsintervju. Resultatet visar att undervisningen på Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala inte alltid är tillgänglig utifrån kriterierna för inkludering av studenter med normbrytande funktionsvariationer. I både resultaten från observationer och från fokusgruppsintervjun uppmärksammas praktiker där vissa grupper av studenter missgynnades, eller helt exkluderades från undervisningen. Föreläsningar utan mikrofoner, visuellt material som inte förklaras, och raster som förkortas försvårar inte bara tillgodogörandet av kunskap för vissa studenter, utan förhindrar den stundtals helt. Studien gör inte anspråk på generalisering, men dess resultat tillsammans med tidigare forskning tyder på att det finns ett behov av att närmare granska universitetsutbildningens tillgänglighet.

In today’s digitized society, it is not big news that the internet use in Sweden is large but also increasing every year. A large amount of the users, approximately 7,5 million people, have impairments in areas such as movement, motor skills, reading, understanding, seeing, hearing, concentration and memory. With such a large amount of the population present on the internet, there is a form of responsibility. This responsibility is based on making the usage of the millions of websites that can be visited by a user accessible and easy to use. In this project a WordPress website is developed for a company. The focus of the project is to develop with accessibility as the basis. An agile work process with increments and iterations is used in the project. After conducting an audience analysis, a sitemap, wireframes and a moodboard were created. Images were photographed and optimized while other graphic material was created. After that, design sketches were created by following web guidelines and gestalt laws. The coding was planned with flow charts and the website was created statically and then dynamically. Finally the website was tested in regards to functionality, responsiveness, compatibility with different browsers and a number of user tests were also conducted. All tests imply that the project has met the goals that were set and that the accessibility of the website is thus perceived as adequate. Furthermore, the ethical aspects that have been taken into account during the course of the project have been discussed. Lastly problems that have arisen and how they have been resolved have been analyzed. A discussion consisting of future improvements and final thoughts of the project concludes the report. / I dagens digitaliserade samhälle är det ingen större nyhet att internetanvändningen runt om i Sverige är stor men också ökar för varje år. En stor del av användarna, ungefär 7,5 miljoner personer, har nedsättningar inom områden såsom rörelse, motorik, läsning, förståelse, seende, hörsel, koncentration och minne. Med en så stor andel av befolkningen närvarande på internet medför detta faktum ett ansvar. Detta ansvar grundar sig i att tillgängliggöra och förenkla användningen av de miljontals webbplatser som kan besökas av internetanvändare. I detta projekt utvecklas en WordPress-webbplats åt ett företag. Fokus i projektet är utveckling med tillgänglighet som grund. I projektet används en agil arbetsprocess med inkrement och iterationer. Efter att en målgruppsanalys genomförts skapades en sitemap, wireframes och en moodboard. Bilder fotograferades och optimerades medan annat grafiskt material skapades. Därefter skapades designskisser med användning av webbriktlinjer och gestaltlagar. Kodningen planerades med flödesscheman och därefter kodades webbplatsen först statiskt och därefter dynamiskt. Avslutningsvis testades webbplatsens funktionalitet, responsivitet, kompatibilitet i olika webbläsare och ett antal användartester gjordes. Samtliga tester visar att projektet uppfyllt de mål som satts och att tillgängligheten på webbplatsen alltså uppfattas som god. Vidare diskuteras de etiska aspekterna som har tagits hänsyn till under projektets gång. Sist analyseras problem som har uppstått och hur de har lösts, förslag till framtida förbättringar och slutsatser av hela projektet.

Att utveckla elevernas delaktighet var ett prioriterat mål i arbetet inom grundsärskolan men den allmänna uppfattningen bland pedagogerna gjorde att diskussionerna gärna stannade i tankar som att “eleverna får välja om de vill ha röd eller blå penna” och “de får välja vilken sida de ska börja med”. Eftersom pedagogerna upplevde att diskussionerna inte kom längre, började vi leta material som kunde stärka diskussionerna och utveckla tänkande. Vi bestämde oss för att använda Szönyi och Södergvist Dunkers (2015) delaktighetsmodell som bygger på sex delaktighetsaspekter. Syftet med vår studie var sedan att ta reda på hur pedagoger i grundsärskolan, utifrån modellens sex aspekter, skapar delaktighet genom sin planering av undervisningen. Vi ville veta vilka hinder och möjligheter som finns för elevernas delaktighet, samt hur pedagogerna gör för att eleverna ska förstå att de är delaktiga. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som arbetar på en grundsärskola. Resultatet från studien visar att delaktighetsbegreppet är väl förankrat hos pedagogerna. Genom struktur, tydlighet och ett ständigt pågående arbete med anpassningar för den enskilde eleven ges det möjligheter till delaktighet utifrån var och ens förmåga. Med stöd av de olika delaktighetsaspekterna upplevde vi att det i vår studie blev lättare att synliggöra vilka olika sätt pedagoger arbetar för delaktighet. I studien tycker vi oss se att samtliga pedagoger arbetar för att skapa ett tillåtande klassrumsklimat där det ständigt poängteras att alla är olika och behöver lära på olika sätt. Studien gav oss även insikt i svårigheter för delaktighet. Elevens funktionshinder i sig kan vara en utmaning för att skapa delaktighet och elever med utåtagerande beteende ställer den pedagogiska kompetensen på sin spets och kan komplicera möjligheten att hitta tillfällen till delaktighet med övriga elever. Elever som inte känner att grundsärskolan är rätt skolform för dem är en annan stor pedagogisk utmaning vad gäller delaktighet. Studien har gett insikt om att ett gemensamt språk och kartläggning av när delaktighet syns i verksamheten, ökar möjligheterna till att gemensamt hitta förbättringsområden som kan gynna verksamheten och framförallt eleverna.

Behovet av att vistas i naturen har under senare år blivit mer populär och stärkts av forskning om att folkhälsan påverkas positivt av ett rikt friluftsliv. För personer med funktionsnedsättning är inte naturen en självklar plats. Den är sällan fri från krav och fysiska hinder som gör en naturupplevelse mindre lämplig. Genom en hårdför politik beträffande inkluderande av personer med funktionsnedsättning i samhällets alla miljöer så bör inte tillgängligheten i naturen förbises. Det är därför relevant att genom intervjuer höra personers samtida erfarenheter och uppfattningar om naturens tillgänglighet och vilka faktorer som gör en plats i naturen en trygg miljö att besöka. För att göra naturen mer tillgänglig har även teorin om universell utformning funderats över som en möjlig lösning. Resultatet visade vissa meningsskiljaktigheter i frågan om hur tillgänglig naturen verkligen är och vad som gör den tillgänglig, men manifesterade ett optimistiskt intresse gällande universell utformning och dess möjligheter att skapa en natur för alla.

Abstract Denna kvalitativa studie undersöker hur musiklärare upplever att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fungerar i musikundervisningen. Syftet är att hitta verktyg för att kunna öka trivseln och inlärningen i musikundervisningen för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Frågeställningen rör även vilka insatser som görs och vad informanterna finner framgångsrikt i sammanhanget. I uppsatsen ges en bakgrund till den påverkan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ge såsom nedsatt förmåga att koncentrera sig, reglera sina känslor eller aktivitetsgrad samt bearbeta och tolka information. Studien baseras på telefonintervjuer med sex yrkesverksamma musiklärare och deras svar redovisas i de teman som är gemensamma för dem. De beskriver vilka faktorer som påverkar hur elevgruppen fungerar och nämner exempelvis gruppstorlek, rumsliga förutsättningar, den personliga relationen samt individanpassade extra anpassningar. De upplever att en hel del av eleverna bland annat har en ljudkänslighet och svårigheter med motivation samt koncentration. Studien genomförs utifrån en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats och en samhällsvetenskaplig metod. Studiens resultat visar att musiklärare upplever att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fungerar på en mängd olika sätt beroende på diverse variabler såsom arbetsmoment, diagnos och dagsform. Lärarna använder sig av en stor bredd av insatser men lärarna liksom den tidigare forskningen pekar på att det viktigaste när det kommer till att anpassa undervisningen är att det görs på ett individuellt plan, i samråd med eleven själv och att inga mallar finns att följa. Informanterna har sett vissa faktorer som framgångsrika och det rör extra anpassningar inom skolmiljön. Deras syn ligger i linje med vad forskningen inom området påvisar. Gällande dessa elever pekar resultaten på att den personliga relationen mellan lärare och elev är av yttersta vikt. Genom att lära känna eleven kan läraren få kunskap om hens intressen och dessa kan läraren sedan försöka väva in i sin undervisning vilket gör att eleven kan ha lättare att motivera och koncentrera sig på musikundervisningen. Att samarbeta med klasslärare, vårdnadshavare och specialpedagog kan även vara framgångsrikt enligt lärarna

Sammanfattning Titel: Alltid tillgänglig?” En kvalitativ studie om hur tjänstemän i fastighetsbolag upplever tillgänglighet i arbetslivet.” Författare: Camilla Andreasson och Emma SöderholmHandledare: P-O Börnfelt Högskolan i Halmstad VT 17 Syfte Studiens syfte är att undersöka tillgänglighet och förväntningar på tillgänglighet för arbete på och utanför arbetsplatsen bland tjänstemän i fastighetsbolag. Frågeställningar Hur tillgängliga är tjänstemän för arbete och varför är de tillgängliga? På vilket sätt har arbetsplatskultur betydelse för hur tjänstemän upplever förväntningar på tillgänglighet? Material och metoder Studien har genomförts genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter är tjänstemän i fastighetsbolag. Teorikapitlet består av teorier om gränslöst arbete, tillgänglighet, arbetsplatskultur, samt en arbetsmiljöföreskrift från arbetsmiljöverket. Materialet har analyserats med en hermeneutisk ansats. ”Meningen hos en del kan endast förstås om den sätts i samband med helheten.” Alvesson och Sköldberg (2008:193) Hermeneutiken innebär därmed att empiri behöver tolkas utifrån ett större sammanhang för att vi ska kunna förstå den. Huvudresultat Det framgår i studien att respondenterna verkar ha höga förväntningar på sig själva att vara tillgängliga för arbete både på och utanför arbetsplatsen. Det verkar också finnas en kultur på arbetsplatsen där hög tillgänglighet är norm. Nyckelord Gränslöst arbete, gränsdragning, tillgänglighet, förväntningar, arbetsplatskultur, riktlinjer.

Förändringar inom Försvarsmakten under de gångna årtionden kan ses som ett resultat av samhällsutvecklingen och försvarspolitiken, båda starkt influerade av  New Public Management och det säkerhetspolitiska läget i närområdet. I kontrast till försvarsnedskärningar och ett internationellt fokus under  2000-talets inledning så ges, i den försvarspolitiska omställningen 2015, riktlinjer med fokus på att bygga upp en nationell försvarsförmåga syftandes till att möta ett väpnat angrepp. Utifrån denna utveckling syftar denna studie till att undersöka hur Försvarsmaktens policy för upphandling ser ut idag, hur den har förändrats under 2000-talet samt hur de strategiska begreppen tillgänglighet och långsiktighet, omhändertas i policyn. Studien genomförs som en enfallsstudie med kvalitativ ansats, som, med stöd av en teoretisk referensram söker svar på studiens frågeställningar genom analys av dokument och en semistrukturerad intervju. Studiens resultat visar att Försvarsmaktens policy för upphandling är uttalad och regleras dels genom ett flertal dokument, dels genom rådgivning och beslutsfattande på strategisk nivå. Policyn har förändrats avseende styrning såväl organisatoriskt som innehållsmässigt samt vad som återfinns i dokumenterad form. Långsiktighet och tillgänglighet omhändertas i varierande grad vid upphandling men det saknas dokumenterade riktlinjer  som styrker detta omhändertagande varför reliabiliteten måste tas i beaktande.Denna studie kan bidra till en ökad förståelse av vikten att implementera övergripande mål, baserade på strategiska inriktningars innebörd, i verksamhetens olika processer. Hur Försvarsmaktens förmåga till väpnad strid påverkats genom utkontraktering av krigsförbandsnära tjänster kan utgöra förslag på fortsatta studier.

Gym finns i alla dess former i stora delar av världen, de är grundade och ägda av enskilda personer med olika perspektiv och är därför utformade på olika sätt. Utifrån metoder som omvärldsanalys, participant observation och intervjuer med personer som använder rullstol så skapades en helhetsbild av hur dagens form på gymmets entréer kommunicerar tillgänglighet. Detta gav förståelse för vad som skulle kunna vara ett problem och vad som behöver förbättras för att bli mer tillgängligt för rullstolsanvändare. Med hjälp av studien skapades ett gestaltningsförslag på hur man kan förbättra och kommunicera tillgänglighet på ett gyms entré.