Syftet med denna uppsats är att undersöka tillgänglighet till lekplatser och identifiera sociala och demografiska variationer i förhållande till detta, vilket exemplifieras genom en studie av Göteborgs stad. Detta har analyserats utifrån teori om framför allt rättvis planering och fördelning. I studien har kvantitativa metoder använts, i huvudsak GIS-baserad nätverksanalys och statistisk regressionsanalys. Resultaten visar att ungefär 65% av Göteborgs befolkning bor i områden där stadens riktlinje om att en lekplats bör finnas inom 500 meter från bostaden är uppfylld. Det finns dock stora variationer mellan olika mellanområden, där andelen med tillgång till lekplats inom 500 meter varierar från 0,1–98,6%. De områden med allra sämst tillgång är ofta resursstarka. Flera andra resurssvagare områden bedöms dock vara värre drabbade av bristande tillgänglighet, genom att de både har större behov och efterfrågan, varför dessa bör prioriteras. Regressionsanalysen visar att demografiska snarare än sociala faktorer avgör tillgången till lekplatser, där befolkningstäthet och bostadstyp är signifikanta variabler.

En av de största utmaningarna med miljöarbete i Sverige och internationellt är de ökade koldioxidutsläppen från vägtransportsektorn som bidrar till klimatförändringen. 30 % av de totala koldioxidutsläppen i Sverige kommer från vägtransportsektorn. Detta ledde till regeringens mål att alla fordon ska vara fossiloberoende år 2030 (Regeringen 2015). För att uppnå målen krävs det framställning av hållbara lösningar för nya tekniker, drivmedel och infrastrukturer för framtida fossilfria fordon.  Vätgasdrift är den nya tekniken som allt fler aktörer ser en ljus framtid med och anses ge ett betydande bidrag till ett fossilfritt samhälle från vägtransportsektorn. Vätgasdrift utvecklingen är begränsad av ägg-kyckling problematiken där bränsleförtäljaren väntar på fler vätgasfordon för att börja bygga infrastruktur och fordonsköpare förväntar sig bättre infrastrukturtäckning.  I detta examenarbete analyseras dagens tillgänglighet, täckning och effektivitet av befintliga vätgastankstationer i Sverige, med syfte att förbättra dagens vätgasinfrastruktur för vätgasfordonsägarna genom att finna optimala plaster för nya vätgastankstationer. Med hjälp av GIS-analys beräknades tillgängligheten av befintliga vätgastankstationer med avstånds till väg som faktor. 10–40 km serviceområde beräknades runt befintliga vätgastankstationer, därefter tilldelades serviceområdena i fyra olika nivåer som beskriver olika grader på tillgängligheten. Tillgänglighetsnivåerna användes för att erhålla information om vilka städer som behöver bättrevätgasinfrastruktur täckning. Vätgasinfrastrukturen för vätgasfordonsägarna förbättrades med följande kriterier: punktbaserad och flödebaserad efterfråga.    Analysen resulterade i att 3 av 4 vätgastankstationer hade bra upptagningsområde som tillfredsställde vätgasfordonägarnas tankningsbehov. Dessutom upptäcktes 4 städer som saknade vätgasstankstationer samtidigt som vätgasfordonsägare finns i staden. Analysen resulterade i förslag på orter och nya område nya vätgastankstationer kan placeras för bättre tillgänglighet.

The purpose of this thesis is to contribute to the understanding of how Swedish libraries work with the mission of accessibility for people with disabilities. This qualitative study tries to extend the knowledge by examining how six Swedish libraries use their resources for people with disabilities and how the libraries interpret the guidelines set by the government and organizations. As each library has its own routines around this work the libraries have to prioritize according to need and opportunity. It is of interest to see various aids in the work progress taking action at the libraries in this study. Do the libraries work in a structured and similar way when working for people with disabilities?  How do libraries plan their resources?  Who makes and how are the decisions made when prioritizing resources for people with disabilities? Based on earlier research the study looks for these answers using a semi structured interview guide. The study uses Bucklands barrier theory to focus on the areas of work and disabilities. The results in this study show that resources are the main barrier for a more active way of working with people with disabilities. The resources include allocating time for working with disabilities, funding and having enough staff to be able to focus on the library users with disabilities.

Tillgänglighet är något som går att mäta på olika sätt där ett tillvägagångssätt är med hjälp av mobilitet. Kollektivtrafiken spelar en stor roll för invånarna i en större tätort som Uppsalas mobilitet och för att knyta ihop stadens olika delar. Mobiliteten blir här ett sätt att mäta tillgänglighet, för att nå de olika destinationer måste en individ resa. I denna studie undersöks invånarna i Uppsalas tillgång till kollektivtrafiken för att kunna resa inom tätorten men även om General Transit Feed Specification är en lämplig metod. Detta görs genom en kvantitativ metod där befolkningsdata kombineras med data om kollektivtrafiken. Befolkningsdata hämtas från Statistiska Centralbyrån och data om kollektivtrafiken har hämtats i formatet General Transit Feed Specification. Med hjälp av dessa data ges möjlighet att undersöka vilka delar av staden och vilken del av befolkningen som har eller saknar tillgänglighet till kollektivtrafik. Resultatet av denna undersökning visar att tillgängligheten för detta sätt att resa skiljer sig mellan olika inkomstgrupper och delar av Uppsala. Denna undersöknings resultat visar även att General Transit Feed Specification är ett bra steg på vägen men kompletteringar behövs.

Vi har en stor utmaning framför oss eftersom världen vi lever i ej är utformad så att den passar alla. Ett av våra största hinder är att inkludera alla och bli mer tillgängligt för alla. Europeiska städer arbetar med att bli tillgängliga men de har fortfarande en lång väg att gå och i dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart. Målet förframtiden är att man ska kunna ta del av omgivningen på lika villkor utan att behöva tänka om platsen är tillgänglig för alla, det ska vara en självklarhet oberoende av funktionsnedsättningar, ålder eller storlek. Tillgänglighet handlar om att göra det möjligt för alla att delta fullt ut i samhället utan hinder. Tillgänglighet och användbarhet är ett komplex problem i den publika miljön. Nedsatt rörlighet, hörsel, syn eller kognitiv förmåga är alla olika funktionsnedsättningar som kräver olika lösningar i den byggda miljön. Fallstudien använder sig av kvalitativa forskningsmetoder i två delstudier om tillgänglighet som begrepp. Arbetets syfte är undersöka och förklara tillgänglighet som begrepp för personer som arbetar med utformning av byggnader och byggd miljö. Med hjälp av information som samlats via intervjuer har vi formulerat några generella slutsatser över hur tillgänglighet kan lösas på ett effektivare sätt i publika miljöer. En stor del av arbetet går ut på att implementera den informationoch kunskap som vi fått av experter inom ämnet till att omgestalta en entré som vi behandlat som uppgifter under AVK-utbildningen på MAU. I arbetets slutsats kommer vi fram till att nuvarande lagar och bestämmelser inte är tillräckliga för att förklara tillgänglighet och användbarhet för de yrkesgrupper som arbetar med att utforma byggnader och byggd miljö. Kunskapen om funktionsnedsättningar och exkludering på grund av bristande utformning måste öka bland de som jobbar inom ämnet. Det som vanligtvis saknas i de redan existerande publika miljöerna är oftast små men betydelsefulla utformningsdetaljer såsom kontrastmarkeringar, ledstråk, underlag, färger och belysning, vilka tillsammans ofta gör en byggnad eller miljö mer tillgänglig. Det är åtgärder som oftast kan utföras till en låg kostnad. Med väldigt enkla medel går dessa problem att lösa effektivt om man är öppen för diskussioner och samarbete med kunniga personer och medborgare. Inkludering av alla gynnar alla. Det är viktigt i framtidens samhälle att ingen ska känna sig utesluten på grund av dålig utformning av byggnader och miljön.

This study traverses the accessibility design of the British government’s website, GOV.UK and the current accessibility guidelines. It investigates the user needs of Deaf people with British Sign Language as their first language. The needs of the Deaf community are repeatedly forgotten or overlooked in society, including on the web. As many Deaf people are having difficulties understanding the English language as it is their second or sometimes third or fourth language, they face discrimination in many ways. This study examines the accessibility of information encircling Covid19 and Brexit on the government’s website by giving the participants a task to complete and evaluate. It fragments the necessary improvements to increase the accessibility and inclusiveness of the website. The study conducts interviews assisted by a qualified British Sign Language interpreter to make certain the participants can communicate their experiences and opinions. The collected data is analysed with respect to the four design principles the WCAG guidelines are based upon.

Previous studies have shown that deaf people are a difficult group for libraries to reach. The purpose of this study is to generate more knowledge about deafs’ usage and expectation of libraries. Three research questions were created: How do deaf people use the library? How can prerequisites of deafs’ usage of libraries be understood through indicators of social sustainability? And How can libraries work to be able to reach deaf as a target group?     A survey was created to gather data and sent out through Sweden’s Deaf National Association’s Facebook-page. Twentythree people answered the survey and nineteen of those were analysed for the results.   The results showed that a majority of the respondents visit the       library in some capacity. They borrow books, read newspapers and magazines. Some of the respondents participate in the activities libraries offer, but a lot of respondents express an interest in participating in a variety of activities if they were accessible through sign interpretation or in Swedish sign language.    The conclusion was that the respondents use the library but would like to see more books, movies and resources that are about deafness and Swedish sign language. To be able to participate in more of the activities libraries usually offers. A few of their requests were about the librarians having more knowledge about deafness and learning to speak Swedish sign language.

Sammanfattning/AbstractPetersen, Malin (2020). Tillgänglig och tydliggörande? -Förskollärares arbete med den fysiska miljön i förskolan ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra med ökad kunskap om hur förskollärare tänker kring uppbyggande av den fysiska miljön och, framför allt, om begreppen tydliggörande och tillgänglighet bidrar i detta arbete.Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskapen om hur förskollärare resonerar när de bygger upp en förskolas fysiska inomhusmiljö samt om förskollärare aktivt använder begreppen tillgänglighet och tydliggörande när de resonerar och reflekterar om den fysiska miljön. Jag söker även efter kopplingar mellan pedagogernas resonemang och begreppsanvändning och det sätt de utformar sin miljö på. Hur bygger förskolor upp den fysiska inomhusmiljön? Och hur ser förskollärare på den fysiska inomhusmiljön utifrån begreppen tillgänglighet och tydliggörande? TeoriTeorin som används är Engeströms (2015) tolkning av verksamhetsteorin.MetodStudiens material samlades in på tre förskolor med hjälp av parintervjuer, sammanlagt deltog sex förskollärare. Som komplement användes kartläggningar av varje förskolas fysiska miljö med hjälp av ostrukturerade observationer.ResultatResultatet visar att förskolorna omväxlande använder sig av begreppen tillgänglighet och tydliggörande när de bygger upp den fysiska miljön. Lokalerna som förskolornas finns i spelar roll i förskollärarnas arbete. Barnen bjuds, i varierande grad, in för deltagande i arbetet.Specialpedagogiska implikationerHur förskollärare förstår, uppfattar, utnyttjar och bygger upp den fysiska miljön i förskolan påverkar om den fysiska miljön i förskolan blir tillgänglig och tydlig för de barn som vistas i den eller ej.

Baserat på våra egna erfarenheter ute i förskolans verksamheter finns det varierande tillgänglighet av de digitala verktygen i verksamheten, vi upplever att det finns både positiv och negativ tillgänglighet av digitala verktyg på förskolor runt om i Sverige.Syftet med denna studie är att beskriva en förskola som har digitala verktyg tillgängliga i sin verksamhet. För att kunna utforska digitala verktygs tillgänglighet i förskolan har vi i vår studie tagit hjälp av två teoretiska utgångspunkter som är det socialkonstruktionistiska perspektivet, som är beskriven av Dahlberg, Moss och Pence (2014) och kulturanalys, som är beskriven av Ehn och Löfgren (2001). Vårt material baseras på en kvalitativ studie, och till hjälp har vi använt oss av en etnografisk metod. I vår studie har vi observerat en förskola och intervjuat fem pedagoger som är verksamma på samma förskola i södra Sverige.Resultatet av vårt insamlade material beskriver en miljö och visar hur pedagoger kan arbeta med tillgängligheten av digitala verktyg på en förskola.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka barns tillgång och tillträde till förskolans pedagogiska material och lärmiljöer. Skolinspektionen utkom under 2018 med rapporten Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (2018), vilken påvisar att nästan en femtedel av alla granskade förskolor har en mindre god kvalitet på lärandemiljön och en fjärdedel av förskolorna har inte tillräckligt bra material. De förskolor som granskats i studien är en Reggio Emilia inspirerad förskola samt en förskola utan specifik inriktning, vilket vi fortsättningsvis i den här studien kommer att beskriva som en traditionell förskola. Totalt har vi genomfört fyra intervjuer med förskollärare samt har fotodokumentation gjorts till stöd för vårt underlag. Vi har studerat bland annat hur den fysiska lärmiljön på förskolorna egentligen såg ut, både hur förskolorna har valt att placera materialet samt hur materialet presenterats för barnen. Ett annat fokusområde för denna uppsats har varit att granska vad tillgängligt och tillåtande material för förskollärare ute i verksamheten innebär samt om innebörden skiljer sig åt beroende på vilken pedagogisk inriktning förskolan har. Vi har sedan ställt informanternas svar mot varandra för att analyserat dem gentemot tidigare forskning, samt mot vårt valda teoretiska perspektiv för att se hur olika pedagogiska atmosfärer påverkar barns tillgång och tillträde till förskolans material och miljöer. I studiens resultat framkommer det både likheter och olikheter då båda förskolorna till viss del har ett gemensamt tankesätt kring hur de vill att den fysiska lärmiljön ska vara utformad. Utifrån den insamlade empirin går det relativt enkelt att se att förskolorna, trots det gemensamma tankesättet, ändå skiljer sig åt. De intervjuade förskollärarna verkar medvetna om miljöns betydelse ändå erbjuds barnen olika förutsättningar i lärmiljöerna. En identifierad orsak till detta kan vara den pedagogiska inriktningen förskolan har. När en förskola har en specifik inriktning tenderar det att bli tydligare för pedagogerna att förhålla sig till materialets tillgänglighet. En annan anledning till skillnaden mellan förskolorna som identifierats är skillnaden i hur förskollärarna uttrycker sig om hur förskolans miljö är eller ska vara.