I och med den pågående digitaliseringen i dagens samhälle som vi även ser i skolans verksamhet är det av stort intresse att undersöka dess påverkan i klassrummet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärares användning och uppfattning av interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Vidare undersöktes även lärares uppfattning av sin digitala kompetens. För att uppfylla studiens syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med lärare från fyra olika skolor verksamma i årskurs f-6. Studiens resultat visade att samtliga lärare hade en positiv inställning till användandet av interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Lärarna använde tavlan främst i genomgångar där de hade en uppfattning av att den interaktiva skrivtavlan tydliggjorde, strukturerade samt anpassade undervisningen. Lärarnas huvudsakliga syfte till användningen av interaktiv skrivtavla var att skapa engagemang hos eleverna. En ytterligare slutsats av studiens resultat är att den digitala kompetensen hos lärarna är av stor vikt för att den interaktiva skrivtavlan ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Vidare visade studiens resultat att varken generell eller ämnesspecifik utbildning inom den interaktiva skrivtavlan var vanligt förkommande. Lärarna uttryckte däremot önskan om att erhålla utbildning. Avslutningsvis visade studiens resultat att lärarens egenintresse och prioritering av tid var avgörande i användandet av interaktiv skrivtavla. Sammanfattningsvis indikerar detta på att utbildning inom IST både är önskvärt samt nödvändigt för att tavlan ska användas på ett effektivt sätt i matematikundervisningen. / With the ongoing digitization in today's society, which we also see in school operations, it is of great interest to examine its impact in the classroom. The aim of the present study was to investigate teachers' use and perception of interactive whiteboards in mathematics teaching. Furthermore, teachers' perception of their digital competence was also investigated. To fulfill the purpose of the study, eight qualitative interviews were conducted with teachers from four different schools active in grades f-6. The results of the study showed that all teachers had a positive attitude towards the use of interactive whiteboards in mathematics teaching. The teachers used the board mainly in briefings where they had a perception that interactive whiteboards clarified, structured, and adapted the teaching. The teachers' main purpose for using the interactive whiteboard was to create engagement among the students. A further conclusion of the study's results is that the digital competence of the teachers is of great importance for interactive whiteboards to be used as efficiently as possible. Furthermore, the results of the study showed that neither general nor subject-specific training within the interactive whiteboards was common. The teachers, on the other hand, expressed the desire to receive education. In conclusion, the results of the study showed that the teacher's self-interest and prioritization of time were decisive in the use of interactive whiteboards. In summary, this indicates that education within the interactive whiteboard is both desirable and necessary for the it to be used effectively in mathematics teaching.

The following essay has the purpose of giving an account of how the increasing digitalization, medialization and flow of information has affected social science as a subject, and how this has changed the expectations put on students and teachers. Furthermore, the way teachers’ TPACK knowledge and web literacy skills affect their teaching is also examined. Lastly, students’ level of understanding for the term media and information literacy is further investigated.  This is being done with the help of the following three question formulations: 1. What further demands does the increasing digitalization, medialization and flow of information pose for students and teachers, and how does it connect to social science as a subject? 2. How do teachers' knowledge of TPACK and web literacy affect their teaching? 3. What level of understanding do students have for the term media and information literacy?  The essay is based upon 15 peer-reviewed scientific articles, which have been chosen to represent the field of knowledge and answer the three question formulations. The interconnection between media and information literacy and democracy makes the subject increasingly important in today’s society with threats like propaganda, misinformation, and anti-democratic rhetoric. One conclusion made is how important it is for the students’ learning outcomes that the teacher is well-informed and has the necessary knowledge to help and support the students in their learning. It is also important to consider that the way students define media and information literacy may differ from teachers’ understanding, and that can lead to students’ knowledge being interpreted as higher than it is in reality.

Skolan har digitaliserats och digitala verktyg används alltmer i undervisningen. Syftet med denna studie är att ytterligare öka förståelsen av användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Det teoretiska ramverket TPACK (Technological Pedagogical And Content Knowledge) har använts för att analysera lärarnas svar från intervjuerna. Ramverket synliggör lärarnas tekniska-, pedagogiska- och ämneskunskaper. Kvalitativa intervjuer med fem matematik-lärare i åk 7-9 har genomförts för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärarna upplever elevers motivation ökar med användandet av digitala verktyg. Lärarna ser att eleverna upplever ämnet som roligt och lärandet blir mer lustfyllt. Interaktiva program där eleven svarar på frågor och får snabb respons, beskrivs av lärarna ett bra komplement i matematikundervisningen. Lärarna ser också möjligheter att individanpassa undervisningen med digitala verktyg. Verktygen har också visat sig fånga svaga elevers intresse för matematikämnet. Att använda digitala verktyg är ett sätt att hålla jämna steg med samhällets digitalisering. För vidare användning av digitala verktyg ser lärarna ett behov av kompetensutveckling och tid för att utforska nya verktyg som kan användas i undervisningen. / The school has been digitized and digital tools are increasingly used in teaching. The purpose of this study is to further increase the understanding of the use of digital tools in mathematics teaching. The theoretical framework TPACK (Technological Pedagogical And Content Knowledge) has been used to analyze teachers' responses from the interviews. The framework makes teachers' technical, pedagogical and subject knowledge visible. Qualitative interviews with five mathematics teachers in year 7-9 have been conducted to answer the purpose of the study. The results show that teachers experience students' motivation increases with the use of digital tools. The teachers see that the students experience the subject as fun and the learning becomes more pleasurable. Interactive programs where the student answers questions and gets a quick response, are described by the teachers as a good complement to the mathematics teaching. Teachers also see opportunities to personalize teaching with digital tools. The tools have also been shown to capture the interest of weak students in the subject of mathematics.Using digital tools is a way to keep pace with the digitalization of society. For further use of digital tools, teachers see a need for competence development and time to explore new tools that can be used in teaching.

Doctor of Philosophy / Department of Educational Leadership / Royce Ann Collins / In an era of increasing demand for a limited budget, more universities are turning to adjunct faculty to fill the need and to address the student load. Adjunct faculty members are hired for their content knowledge and close association to the business world and industry. This study was conducted to investigate whether a relationship exists between (a) technological pedagogical content knowledge (TPACK); (b) pedagogical training; and (c) personal technology; and to determine which variables have the greatest influence in the willingness of adjunct faculty at a Midwestern higher education institution to choose and integrate digital technology into curriculum and expand to the discussion of TPACK into graduate level education. TPACK is both a framework and an instrument to measure the level of integration of the primary components of the TPACK framework. TPACK is a term that describes what a teacher must know to integrate technology effectively into curriculum or teacher practices and represents the combination of teacher content knowledge, pedagogical knowledge and technology knowledge as interrelated. TPACK allows educators to consider what knowledge is required to integrate technology into teaching and how they might develop that knowledge within themselves. The study was conducted with a sample (n=30) of adjunct faculty members from two extension campuses from a Midwestern, Tier 1 university. The data revealed significant relationships between pedagogical training and selection of appropriate technology, and between personal technology use and selection of appropriate technology. The data also revealed that TPACK was a significant predictor; however, the subdomains of TPACK masked the true impact because of the high presence of covariance.

Changes in the field of education require teachers’ acquisition of specific knowledge of technology and the skills of its effective use in the classroom. With the expansion of the traditional classroom to include virtual learning environments, concern still exists regarding characteristics necessary for quality teaching and learning.<br> This research is an examination of pre-service teachers’ needs relevant to integrating technology in an online learning environment. It is a first step toward acknowledging the responsibility teacher preparation programs have in the formation of educators equipped to instruct in dual learning environments, thus providing pre-service teachers with opportunities and experiences to become fluent in the technological pedagogical content knowledge (TPACK) required for online learning environments as well as the traditional face-to-face instruction. <br> The purpose of this study was to determine if active engagement with content of an online instruction module would affect the attitudes, knowledge and skills, and instructional centeredness of pre-service teachers’ towards technology integration in an online learning environment. A mixed-methods concurrent triangulation design procedure was utilized to measure characteristics of pre-service teachers in a teacher preparation program. A two-way within-subjects analysis of variance was conducted to evaluate the effect of engagement with the content of the online instruction module for all three domains. Participants began the intervention with limited knowledge and skills of technology integration and online learning environments; however, they made statistically significant gains upon completion of the intervention. The implementation of an intervention such as this online instruction module may support other teacher preparation programs in identifying strengths and weaknesses of their pre-service teachers and provide valuable information necessary to guide program goals. / School of Education; / Instructional Technology (EdDIT) / EdD; / Dissertation;

The purpose of the study was to examine the role of leadership and school culture on the integration of technology to support instruction for students with emotional and behavioral disorders (EBD). A multiple embedded case study design was used to describe how a school leadership team supports a school culture for technology integration within classrooms where special education teachers integrate technology to engage students with EBD. The primary case of school culture includes a comprehensive description of how the school leadership team supports a culture for technology integration within classrooms. Embedded cases within the primary case describe how special education teachers integrate technology to engage students with EBD in classroom instruction. Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) (Koehler & Mishra, 2005) is part of the conceptual framework to theoretically undergird the study. The findings of this study describe a school that serves students with EBD where there is a strong school culture and leaders support teachers who integrate technology to engage students. Patterns from the analysis indicate school leaders plan for staff development, participate in staff development sessions with teachers, observe teachers, provide feedback about teacher performance, and praise and encourage teachers to integrate technology. Teachers and leaders engage in formal and informal staff development opportunities to learn how to integrate technology into classroom lessons. As a result of these trainings and school leader support, teachers provide clear expectations for students while integrating technology to engage students, provide direct instruction, choices, and visual representation of content.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka kompetenser lärarstudenter anser är viktiga för att kunna undervisa i källkritik på internet i SO-ämnena i årskurs 4–6, och i vilken utsträckning de anser att de hittills har fått möjlighet att utveckla dessa kompetenser under sin lärarutbildning. De kompetenser som belyses i studien utgår från TPACK-teorin, som beskrivs i denna uppsats och som består av tekniska kunskaper, ämneskunskaper samt pedagogiska kunskaper. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande lärarstudenterna anser att kunskaper om digital teknik, ämneskunskaper samt pedagogiska kunskaper är viktiga för att kunna undervisa i källkritik på internet i SO-ämnena, i synnerhet kunskaper om media på internet samt om källkritiska metoder. Majoriteten av de deltagande lärarstudenterna upplever dock att de inte har fått möjlighet att utveckla dessa kunskaper hittills under lärarutbildningen, med undantag för ämneskunskaper inom SO samt en förståelse för syftet med att undervisa i källkritik på internet. Slutsatsen är att lärarutbildningen berör vikten av källkritik på internet i teorin men att det kan fokuseras mer på hur digital teknik och ämnesinnehåll praktiskt kan kombineras för att skapa god undervisning i källkritik på internet i SO-ämnena. / <p>SO</p>

Detta är en studie som grundar sig teoretiskt i ett sociokulturellt perspektiv och med Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som ramverk. Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur lärare erfar och använder digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen.        I denna studie i didaktik står två naturvetenskapslärare i fokus och hur de ser på sin egen förändringsprocess som yrkesutövare i ett digitaliserat klassrum. Datamaterialet för studien består av semistrukturerade intervjuer med lärarna när de planerar och analyserar en genomförd lektion i sex och samlevnad med VSR. De transkriberade intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av kategoriseringskoder som bygger på TPACK utarbetad av Mishra och Koehler (2006) och med influenser från TPACK-in-Action (Koh, Chai, &amp; Tay, 2014).       Resultatet visar att lärarna har tydligt fokus att överföra sin tidigare undervisning in en ny digital ”kostym”. Lärarna betonar faran med att se införseln av digitala hjälpmedel som t.ex. surfplattor som ett syfte i sig. Vikten av att ha en tydlig plan och ett syfte med användningen av surfplattan och inte lämna eleverna själva i dessa processer är något lärarna lyfter fram.       Lärarna framhåller olika fördelar med de digitala verktygen bl.a. att tillbakadragna elever lättare kan få möjlighet att komma till uttryck. Andra fördelar som framkommer vid intervjuerna är att elever med läs- och skrivsvårigheter eller elever med annat modersmål en svenska kan stödjas genom olika appar och program som hjälpverktyg.  Dessutom menar lärarna att när undervisningen sker i ämnen som kan vara känsliga för eleverna som t.ex. i sex och samlevnad går det att arbeta med program där eleverna kan ställa frågor och svara anonymt.       Vidare visar resultatet att lärarna har ett tydligt fokus mot de delar i TPACK som förenar pedagogiken med tekniken (TPK). Lärarna lyfter i väldigt liten omfattning fram hur tekniken kan användas för att förtydliga och understödja elevernas förståelse för ämnesinnehåll.

A case study was used to survey 308 teacher trainees in western Kenya to investigate the extent to which pre-service teachers in two Kenyan teacher training colleges are prepared to integrate technology in teaching. . The study uses the technological pedagogical and content knowledge (TPACK) framework to understand the knowledge needed by the pre-service teachers to integrate technology effectively. Data was gathered using the Survey of Pre-Service Teachers' Knowledge of Teaching and Technology and three open-ended questions. Data from the survey does not distinguish the TPACK variable among the respondents. The data suggests that the pre-service teachers rate themselves highly on the other six TPACK subscales of technological knowledge, content knowledge, pedagogical knowledge, pedagogical content knowledge, technological pedagogical knowledge, and technological content knowledge. Further, the data suggests that the respondents' personal use of technology, to a large extent, influences how they use technology in classrooms. Lastly, the data indicates that the survey instrument is inadequate in capturing all the TPACK subscales in this population as it shows weak internal consistency. These findings imply that faculty in these colleges need to be more intentional and deliberate in teaching the trainees how to integrate technology in lessons. Policymakers and college administrators may also influence the teachers' personal use of technology to inculcate into the trainees tested methods of technology integration. Another implication is that future research could employ other supplementary methods, in addition to surveys, to find out the levels of technology integration in the teacher trainees.

Från och med 2017 har Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderats och har nu allt större fokus på digitalisering och att utveckla elevernas digitala kompetens. I samband med revideringen förändrades läroplanens två första kapitel samt flera kursplaner där undervisningen i de olika ämnena nu ska fokusera allt mer på elevernas utveckling av digital kompetens. Ansvarsfullt användande av digitala medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter är ett av de centrala innehåll som tillkommit i samhällskunskapen i och med revideringen. Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskaper inför att undervisa utifrån det nya centrala innehållet men med ett fokus på enbart sociala medier. Studien avser också att undersöka vilken fortbildning lärare fått i och med läroplanens revidering samt hur lärarna ser på det centrala innehållet ansvarsfullt användande av sociala medier. Studiens frågeställningar besvaras genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Resultatet visar på att lärare anser att de har goda kunskaper inom tekniska verktyg och pedagogik men att en grupp av lärare saknar väsentliga ämneskunskaper för att kunna bedriva undervisning om ansvarsfullt användande av sociala medier. Lärare anser att de fortbildningar som erbjuds är bristfälliga och att kunskapsnivån på dessa kurser inte matchar deras individuella behov. Studien visar dock att trots bristen på ämneskunskaper och relevant fortbildning ser lärare fram emot att undervisa om ansvarsfullt användande av sociala medier eftersom de anser att det är ett viktigt och aktuellt ämne. / <p>SO</p>