Digitala verktyg får en allt mer utbredd plats både i vår vardag som i skolan. Enligt skolverket används dock digitala verktyg sällan för att utveckla matematikundervisningen. Med hjälp av en enkätstudie undersöktes på vilket sätt lärare integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen och om lärarens upplevda kunskap påverkar integreringen på något sätt. Med hjälp av ramverket TPACK analyserades resultaten ifrån de 97 respondenter som deltog. Detta visade att lärare som upplever goda kunskaper tenderar att variera sin undervisning med hjälp av digitala verktyg mer än de lärare som uppskattade sina kunskaper som otillräckliga. De vanligaste användnings-områdena för digitala verktyg inom matematiken är således färdighetsträning, genomgångar och visualisering. Studien antyder att det krävs utbildning i hur digitala verktyg kan användas i under-visningen för att kunna integrera digitala verktyg på ett gynnsamt sätt. / Digital tools are getting increasingly widespread in our everyday lives as well as in school. How-ever, according to the national agency for education in Sweden, digital tools are rarely used to develop the mathematics education. With a survey, I investigated how teachers integrate digital tools in mathematics education and if the teachers’ perceived knowledge affects the integration in some way. With help from the TPACK framework I analyzed the results from 97 respondents. The results showed that teachers who experience good knowledge tend to vary their teaching using digital tools more than teachers who appreciated their skills as inadequate. The most common area of use for digital tools in mathematics is skills training, class review and visual-ization. The study suggests that there is a need for education in how to use digital tools in the education in order to be able to integrate digital tools in a favorable manner.

Digitalisering av skolan har pågått under en lång tid men integreringen av digitala verktyg i matematikundervisning har inte visat sig följa den önskade pedagogisk utvecklingen för att lärande skulle främjas. Nyligen genomförda studier har funnit att en avgörande faktor för effektiv integrering av teknologin i undervisning är lärarna kunskap kring digitala verktyg. Denna studie söker undersöka lärarnas kunskap kring Technology, Content, Pedagogy och deras kombinationer med syftet att öka förståelsen om lärarnas integrering av digitala verktyg i matematikundervisning. Ämnen diskuteras ur det TPACK teoretiska ramverket. För att samla in data fick 47 matematiklärare verksamma på gymnasieskolor i Stockholm, Sverige besvara en enkät. Resultatet visar att lärarna själva upplever att de har goda kunskaper i Pedagogy, Content and Pedagogical Content men är inte så säkra när Technology berördes. Vidare visade resultatet att kunskap om teknologi per se inte influerar manliga lärares kunskap i TPACK lika mycket som det gör för kvinnliga kollegor samt att det inte finns ett samband mellan undervisningserfarenhet och kunskap i TPACK. Skillnader mellan olika studier genomförda i olika platser tyder på att det behövs en djupare förståelse om mekanismerna som ligger bakom avskaffning av kunskapen för effektiv integrering av digitala verktyg i undervisning och att det behövs ta hänsyn till bakgrundsfrågor vid undersökningar av lärares kunskap. Emellertid behövs det fortsätta studera och utveckla det teoretiska TPACK ramverket och de instrument som används för att undersöka kunskaperna inom detta ramverk.

The progress of the pandemic has affected many people in the outside world and digitalization has therefore reached new levels. Previous research and reports have shown that teachers in mathematics rarely use digital learning resources when teaching in the classroom. With the help of a questionnaire study, the use and knowledge of digital learning resources for primary and middle school teachers and whether the pandemic has had any impact on this is investigated. The analysis of the results will take place in the TPACK in situ framework. This shows that teachers´ use of digital learning resources have increased in connection with the Covid- 19 pandemic. The teachers´ digital competence has to a large extent been developed when the pandemic set new demands and challenges. The study suggests that the effects of the pandemic have led to higher collegial collaboration in the search for and use of digital learning resources. / Pandemins framfart har påverkat många i omvärlden och digitaliseringen har nått nya nivåer. Tidigare forskning och rapporter har visat på att lärare i matematikundervisningen sällan använder digitala lärresurser. Med hjälp av en enkätstudie undersöks låg- och mellanstadielärares användning och kunskap kring digitala lärresurser samt om pandemin har haft någon påverkan på detta. Analysen av resultatet kommer ske med hjälp av ramverket TPACK in situ. Detta visar att lärares användning av digitala lärresurser har ökat i samband med Covid-19 pandemin. Lärarnas digitala kompetens har i hög utsträckning utvecklats när pandemin ställt nya krav och utmaningar. Studien antyder att pandemins effekter har givit ett högre kollegialt samarbete vid sökande och användande av digitala lärresurser.

The purpose of this qualitative study is to investigate how primary school teachers use their subject knowledge in Swedish in combination with technology and pedagogy. Semi-structured interviews at three schools with five licensed teachers who teach Swedish have been interviewed based on a developed interview guide. Based on the theoretical framework technology, pedagogy, and content knowledge, the results from the interviews have been analyzed. The framework contributes to an understanding of how the teachers' different knowledge can be combined so that good teaching can occur with digital tools. The results show that the teachers in the study predominantly reflect on pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge in planning and implementing Swedish teaching. When the teachers in the study reflect onhow technology is used in a meaningful way in Swedish teaching by emphasizing the importance of clear learning goals and objectives that can be achieved through the use of technological tools that promote learning, the teachers combine pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge. Teachers reflect on how technology can support students' text writing by providing different methods and strategies, while allowing for differentiation of instruction to meet students' individual needs. In some cases, it appears that there are difficulties with integrating and getting an interaction between the different knowledge, which appears when the teachers in the study reflect on learning moments that have no clear goal or purpose and when the technology is not used as a pedagogical tool. / Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare igrundskolan använder sina ämneskunskaper i svenska i kombination medteknik och pedagogik. Semistrukturerade intervjuer på tre skolor med femlegitimerade lärare som undervisar i svenska har intervjuats utifrån enframtagen intervjuguide. Utifrån det teoretiska ramverket technology,pedagogy, and content knowledge har resultaten från intervjuernaanalyserats. Ramverket bidrar till förståelse för hur lärarnas olika kunskaperkan kombineras för att en god undervisning ska uppstå med digitala verktyg.Resultatet visar att lärarna i studien övervägande reflekterar överpedagogisk ämneskunskap, teknisk ämneskunskap och teknisk pedagogiskämneskunskap i planering och genomförande av svenskundervisningen. Närlärarna i studien reflekterar över hur tekniken används på ett meningsfulltsätt i svenskundervisningen genom att betona vikten av tydliga lärandemåloch syften som kan uppnås genom användningen av tekniska verktyg somfrämjar lärandet kombinerar lärarna pedagogisk ämneskunskap, tekniskämneskunskap och teknisk pedagogisk ämneskunskap. Lärarna reflekteraröver hur tekniken kan stödja elevernas textskrivande genom atttillhandahålla olika metoder och strategier, samtidigt som den möjliggördifferentiering av undervisningen för att möta elevernas individuella behov.Det framgår i vissa fall svårigheter med att integrera och få ett samspelmellan de olika kunskaperna vilket framträder när lärarna i studienreflekterar över lärandemoment som inte har något tydligt mål eller syfteoch när tekniken inte används som ett pedagogiskt verktyg.

Today, the whole society is permeated by digitization and schools are no exception. As today's society demands digital competence, it is important that teachers provide students with such knowledge from an early stage so that they can be participating citizens in the future. You can also see that there is a certain potential in using digital tools in mathematics teaching to promote learning. Despite that, teachers' use of digital tools in mathematics education varies.For that reason, the study aims to highlight how teachers' self-perceived competence and attitude towards digital tools affect the use of digital tools in mathematics teaching in grades f–3. The study used semi-structured interviews where the sample consisted of ten teachers that work in primary school f-3. The interview questions were based on the study's theoretical framework TPACK, which is linked to the teacher's self-perceived digital competence, and the three-component model, which is linked to attitude.The results of the study showed that it is the teacher’s attitude towards digital tools that affects the use of digital tools in mathematics teaching in grades f-3 the most. The results indicate that the teachers' self-perceived digital competence influences the use of digital tools to some extent, but we see that attitude is what influences to a greater degree. / Hela samhället genomsyras idag av digitaliseringen och skolan är inget undantag. Då dagens samhälle efterfrågar en digital kompetens är det viktigt att lärare förser eleverna med sådan kunskap redan från ett tidigt stadie för att de i framtiden ska kunna vara deltagande medborgare. Man kan även se att det finns en viss potential med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen för att främja lärandet. Trots det varierar lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Av den anledningen syftar studien till att belysa hur lärares självupplevda kompetens och inställning till digitala verktyg påverkar användandet av digitala verktyg inom matematikundervisningen i årskurserna f–3.  Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tio verksamma lärare inom grundskolans f-3. Intervjufrågorna utgick från studiens teoretiska ramverk TPACK som är kopplad till lärarens självupplevda digitala kompetens och trekomponentsmodellen som är kopplad till inställning. Resultatet av studien visade att det är inställningen till digitala verktyg hos lärarna som påverkar användandet av digitala verktyg i matematikundervisningen i årskurs f-3 mest. Resultatet tyder på att lärarnas självupplevda digitala kompetens påverkar användandet av digitala verktyg till viss del men vi ser att inställning är det som påverkar i högre grad.

Digitaliseringen fortskrider inom den svenska skolan och rapporter som menar att lärare inte integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen i samma utsträckning som andra ämnen. Tidigare forskning pekar på att det råder en kompetensbrist bland lärares förmåga till att integrera digitala verktyg i undervisningen. Därmed blir syftet med denna studie att undersöka och belysa hur lärare beskriver integrationen av digitala verktyg i matematikundervisningen samt hur lärarna ser på elevers lärande. Författaren till detta arbete har intervjuat fem lärare för att samla in data. Teorier såsom TPACK och TPACK development model används för att analysera datamaterial från intervjuerna från de fem lärarna. Studiens resultat pekar på att elevers lärande främjas men att det kan uppstå problematik i integrationen av digitala verktyg i matematikundervisning. Vidare framkommer det att förutsättningar måste skapas för både lärare och elev i integrationen av digitala verktyg i undervisningen. Slutligen dras slutsatsen att digitala verktyg allena inte bär med sig en pedagogik själv utan det är läraren som måste tillämpa digitala verktyg utifrån pedagogiska syften.

Detta examensarbete handlar om svenska förskollärares användning av digitala teknologier på förskolan. Fokus på denna studie ligger på att få en förståelse i vad som påverkar förskollärarnas användning av digitala teknologier och om det kan kopplas till deras ålder och examensår. Resultatet som framkommer i arbetet är konstruerat genom empiriska individuella forskningsintervjuer, som leder till större diskussioner med förskolläraren om deras användning av digitala teknologier. Teorin för detta arbete är TPACK-ramverk, vilka kunskaper och kompetenser som förskollärarna har. Genom detta arbete framkom det att deltagarna ser både möjligheter och begränsningar när det kommer till användningen av digitala teknologier. Det som begränsar förskollärarna är tiden och kommunens insättning, men förskollärarnas egen inställning och kunskap inom digitala teknologier påverkar också användandet. Fast dessa begränsningar använde sig förskollärarna av digitala teknologier i det administrativa arbetet och lite i undervisningen. Förskollärarna använder sig av digitala teknologier som de själva känner sig trygga med och har kunskap inom.

Digital teaching aids have become increasingly available in Swedish primary education. One subject which, however, is still dominated by analogue teaching aids is English. The purpose of this study is to gain knowledge about how English teachers in grades 4–6 use digital teaching aids in teaching. This is done by investigating to what extent and when the digital teaching aids are used, as well as teachers' perceived pros and cons regarding the use of digital tools. This has been investigated through observations of three classes, and interviews with the three teachers who taught them, working in two municipal and one independent school. The results show that teachers use digital teaching aids less than half the time of the lesson, more precisely in the middle to the end part of lessons. These are mainly used when students work individually to solve tasks related to the lesson’s topic. Furthermore, teachers who have a positive attitude towards digital teaching aids are more likely to use them in the classroom. The advantages of using digital teaching aids in teaching were the possibilities of better facilitating individualization and using it as a tool for motivation while the common disadvantage was the lack of control over what students do on their computers. Lastly an unexpected finding was that the digital teaching aids that the teachers were using were not adapted to newly arrived immigrant students. Finally for teachers to be able to use a digital teaching aid as a mediating tool, more than specific knowledge about the digital teaching aid is required. Knowledge such as technical, pedagogical, and content knowledge (TPACK) should be embraced simultaneously and is required to be able to teach effectively with technology.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i lågstadiet arbetar med digitala verktyg i svenskundervisningen. Studien undersökte vilka uppfattningar som finns kring digitala verktyg samt vilka möjligheter och utmaningar lågstadielärare anser sig möta samt vilket stöd de får för att implementera digitala verktyg. Metoden som användes för att samla in data till denna undersökning är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, totalt intervjuades nio lärare. Resultatet av denna studie visar att lärare använder digitala verktyg dagligen för att underlätta sin och elevernas skolvardag. I svenskundervisningen använder lärarna främst de digitala verktygen för att förstärka sitt undervisningsinnehåll medan eleverna oftast får använda dem samband med skrivinlärning. Resultatet visar också att det finns flera möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i svenskundervisningen. De digitala verktygen erbjuder lärare fler metoder för att individanpassa sitt undervisningsinnehåll och därmed tillgodose elevernas behov. En av de främsta utmaningarna handlar om avsaknad av kompetensutveckling inom digitala verktyg för lågstadielärare. / The purpose of this study is to investigate how teachers in elementary school work with digital tools in Swedish teaching. The study investigated what perceptions exist around digital tools, what opportunities and challenges elementary school teachers believe they face in addition to what kind of support they receive in order to implement digital tools into their teaching. The method used to collect data for this survey is qualitative semi-structured interviews and a total of nine teachers were interviewed. The results of this study show that teachers use digital tools on a daily basis to facilitate their and their students' school days. In Swedish teaching, the teachers mainly use the digital tools to reinforce their teaching content whilst the students usually use them in writing activities. The results also show that there are several opportunities and challenges with digital tools in the teaching of Swedish. The digital tools offer teachers more methods to individually adapt their teaching content and thereby meet the students' needs. One of the main challenges concerns the lack of chances for teachers to further develop their skills in digital tools.

No description available.