Made available in DSpace on 2014-06-11T19:29:39Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2005-12-12Bitstream added on 2014-06-13T20:59:56Z : No. of bitstreams: 1 motta_fpc_me_fran.pdf: 609416 bytes, checksum: 842aabfcc9bec7c0c6f8899a6660b8f0 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Conhecer para entender, respeitar e integrar, aceitando as contribuições das diversas culturas presentes na sociedade brasileira, deve ser o objetivo específico da introdução do tema transversal Pluralidade Cultural nas práticas pedagógicas. A adequada inclusão deste tema nos currículos e nos projetos pedagógicos configura-se na possibilidade da igualdade étnica/cultural no ambiente escolar. A proposta de que essa temática ilumine as práticas escolares na promoção da igualdade étnica/cultural no ambiente escolar é muito louvável, mas insuficiente, pois não é combinada a outros esforços de informação, sensibilização, formação continuada dos professores, acesso a pesquisas e propostas concretas para o tratamento adequado deste tema em sala de aula. Neste sentido este trabalho científico tem por objetivo investigar sobre a aplicação e efetivação do tema transversal Pluralidade Cultural nos currículos, nos projetos e nas práticas pedagógicas das escolas da rede pública municipal da cidade de Franca. Para atingi-lo será necessário concentrar informações sobre o apoio institucional que as escolas recebem da Secretaria de Educação; conhecer os projetos e trabalhos desenvolvidos por estas em referência ao tema; conhecer a forma como os professores têm trabalhado o tema Pluralidade Cultural em sala de aula, especialmente em relação à cultura negra, suas práticas pedagógicas e suas dificuldades.

Made available in DSpace on 2016-01-26T18:49:51Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Paula Hanke_Dissertacao_22_07_213.pdf: 850073 bytes, checksum: 7381b0ff401e713fecd0dfcaee87cc12 (MD5) Previous issue date: 2013-05-15 / Esta pesquisa tem por objetivo analisar representações de professores de língua portuguesa do Ensino Médio no que se refere à discussão da sexualidade por meio do ensino de literatura. Esta análise busca compreender de que modo estes professores encaram um texto literário que aborda algum aspecto do tema sexualidade tanto no papel de leitores quanto no de docentes. Para esta pesquisa, foram selecionados 4 professores de língua portuguesa da rede pública de ensino do estado de São Paulo, da cidade de Presidente Prudente. A pesquisa é de cunho qualitativo e foi utilizada a entrevista semiestruturada como instrumento para obter as representações manifestadas pelos professores selecionados. A partir da obtenção das respostas dos professores à entrevista, foram feitas analises em duas etapas: as representações de cada professor discutidas por meio do referencial teórico utilizado nos primeiros capítulos desta dissertação; criação de categorias que exponham analiticamente os aspectos mais marcantes de suas representações presentes nas entrevistas no que diz respeito à leitura literária, ensino de literatura, discussão da sexualidade por meio da literatura, o tema literatura quando discutido em aulas de português e em momentos pontuais promovidos pela escola e leituras socialmente reguladas. Como resultados, foi possível perceber que os professores entrevistados acreditam na importância da discussão do tema sexualidade por meio da leitura literária em sala de aula. Contudo, ainda o consideram um assunto espinhoso a ser debatido no ambiente escolar, visto que os professores apresentam receio de uma possível reação hostil dos pais dos alunos.

Essa tese consiste num esforço acadêmico multidisciplinar em compreender alguns aspectos relacionados à veiculação de abordagens sociais em telenovela brasileira específica: lembranças, recepção e percepção. Por meio de investigação empírica objetivou-se a levantar, em primeira instância, as lembranças das Temáticas, Temas e Merchandising Social de telespectadores da telenovela \"Páginas da Vida\", escrita por Manoel Carlos, para a Rede Globo de Televisão. Em um segundo momento procurou-se verificar e analisar as principais mediações, em especial os níveis educacionais formais, atuantes na recepção de fragmentos das abordagens sociais veiculados na telenovela já mencionada. E, finalmente, buscou-se avaliar a percepção dos mesmos conteúdos, levando em consideração, em especial, a mediação da educação formal. Para alcançar tais propósitos, foram pesquisados grupos de telespectadores da telenovela, portadores de cada um dos níveis educacionais formais adotados nesse estudo. / This thesis consists in a multidisciplinary academic effort to understanding a few aspects related to the dissemination of social issues in specific Brazilian soap opera: remembering, reception and perception. Through an empirical inquiry intended to raise, first and foremost, the viewer\'s remembrances of the Thematic, Theme and Social Merchandising propagated by the soap opera \"Páginas da Vida\", written by Manoel Carlos, for the Rede Globo of Television. In a second moment also the main mediation have to be verify and analyzed, especially the formal educational levels active in the reception of fragments of the social issues promulgated in the soap opera mentioned above. And finally the perception of the some contents was evaluated, which took especially in consideration, the mediation provided by the formal education. In order to do it, groups of the soap opera viewers were interviewed, with each one of the adopted formal educational levels in this research.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2017-03-23T15:13:31Z No. of bitstreams: 1 joselyribeiroribeiro.pdf: 871546 bytes, checksum: 2bcf4abec4e961bd0764b028458129d4 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-03-24T12:37:04Z (GMT) No. of bitstreams: 1 joselyribeiroribeiro.pdf: 871546 bytes, checksum: 2bcf4abec4e961bd0764b028458129d4 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-03-24T12:37:14Z (GMT) No. of bitstreams: 1 joselyribeiroribeiro.pdf: 871546 bytes, checksum: 2bcf4abec4e961bd0764b028458129d4 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-03-24T12:37:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 joselyribeiroribeiro.pdf: 871546 bytes, checksum: 2bcf4abec4e961bd0764b028458129d4 (MD5) Previous issue date: 2009-08-21 / O objetivo deste trabalho é saber como tem ocorrido o processo de implementação do Tema Transversal Orientação Sexual, apresentado pelos Parâmetros Curriculares Nacionais (PCN), por intermédio da observação do trabalho de uma professora da Rede Federal de Ensino, no município de Juiz de Fora, que aborda essa temática. A pesquisa surgiu a partir da análise do texto dos Parâmetros Curriculares Nacionais, passou pela revisão da literatura sobre a temática da sexualidade e foi realizada a observação do trabalho desenvolvido pela professora. Houve ainda entrevista com a professora e questionário respondido pelos alunos. A análise da comparação entre os temas abordados na escola e os conteúdos dos PCN revela um processo híbrido de implementação desta proposta no currículo escolar no caso estudado em que ainda prevalece a abordagem médica da sexualidade humana. O resultado deste trabalho leva ao processo de formação da identidade, condição que aponta para a importância da discussão sobre currículo. / The objective of this work is know how has been occuring the process of implementation of the Theme of Sexual Orientation Transverse, presented by the National Curricular Parameters (PCN), for intermediate from observation of the work from a teacher from Net Federal of instruction, into the county of Juiz de Fora, what approach this thematic. The research came from analysis of the text of the National Curriculares Parameters , passed by revision of literature about the thematic of the sexuality and was performed observation of the work developed by teacher. There was still interview with the teacher and questionnaire answered by students. The analysis of the comparison among the themes boarded in the school and the contents of the PCN reveals a hybrid process of implementation from this proposal in the scholar curriculum in the studied case in which still there prevails of the medical approach to human sexuality. The result of this work leads to the process of identity formation, condition that points to the importance of the discussion about curriculum.

In his monograph on Sepedi/North Sotho, Groenewald (1993:19) describes Moses Josiah Madiba as one of the first authors of didactic or moral tales. He also points out that Madiba’s contribution includes other kinds of works, such as poetry and school readers. Groenewald (1993:19) emphasises Madiba’s pioneering role in the development of literature in Sepedi. Because he was one of the earliest writers in Sepedi, his influence on the development of this literature should not be underestimated. In this study, the focus is therefore on the writing of Madiba as an author, but only his novelette Tsiri (1953) is selected for specific analysis. In the analysis, the content and structure of the work are discussed in detail and they are interpreted against the historical background of Sepedi literature in order to highlight Madiba’s place in this literature. The descriptive model used in this study is an adaptation of the narratological model. It requires a comprehensive definition of the relevant concepts. In this case a distinction is made between the theme and topic as concepts. The elements of the content, namely the characters, the action, the milieu and historical time, are defined precisely. The novelette deals with the difficult life circumstances encountered by the protagonist, which result in his falling into a life of laziness. The relationship that develops between the various characters is highlighted in terms of the topic. The historical course of the facets of the action is described. The various time aspects are closely examined, after which the milieu is discussed. The entire discussion is situated in an historical framework in order to reveal the importance of Madiba in the history of this literature. The structure of the work is discussed in four sections. First, the theme of the story, the narrative strategy, the title and the pillars on which the structure rests are discussed. Second, characterization is explored, with particular emphasis on Tsiri and his father, Madubaduba, who respectively represent the negative and positive poles in the novelette. This includes a discussion of the various narrative techniques which are used to persuade the reader to accept Tsiri after he repents. Third, the milieu is described in as far as it supports the theme. It contributes to the rationale for the turning point in Tsiri’s life. The milieu is functionally incorporated by means of a multitude of techniques. Fourth, the study focuses on the action, which presents the events in terms of an exposition, the development, climax and dénouement. Once the author has indicated the conflict between the main characters, he uses a variety of narrative moments to increase tension. In particular, he uses changes of the point of view and focalisation extensively. As can be expected in the early works in any literature, there are some bothersome structural flaws, and in this case they are related specifically to the use of the different points of view, where there is no clear rationale for the presence of the author’s moralisation. Although this flaw is pointed out, this does not imply a negative critical analysis of the work. The fact remains that Madiba writes in a flowing narrative style and that his Sepedi language usage is impeccable, which makes him an important pioneer in the history of Sepedi literature. His pioneering work in the educational arena positions him as a champion of the Sepedi language. Further studies could evaluate his other novelettes and poems against this background. AFRIKAANS : In sy monografie oor die Sepedi/Noord Sotho letterkunde beskryf Groenewald (1993:19) Moses Josiah Madiba as een van die eerste skrywers van die didaktiese of morele verhaal. Hy wys ook daarop dat Madiba se bydrae ander werke insluit, byvoorbeeld gedigte en skoolleesboeke. Groenewald (1993:19) beklemtoon Madiba se baanbrekerswerk in die Sepedi letterkunde. Omdat hy een van die vroegste skrywers in Sepedi was, mag sy invloed op die ontwikkeling van hierdie letterkunde nie onderskat word nie. In hierdie studie word die ondersoek derhalwe op die skrywerskap van Madiba toegespits, maar slegs die novelle Tsiri (1953) word vir spesifieke ontleding uitgesonder. In die bespreking word die inhoud en die struktuur van die werk indringend beskryf en dit word teen die historiese agtergrond van die Sepedi letterkunde geïnterpreteer om sodoende Madiba se plek in hierdie letterkunde duidelik uit te lig. Die beskrywingsmodel wat in hierdie studie gebruik word, is ‘n aanpassing van die narratologiese model. Dit vereis ‘n volledige omskrywing van die begrippe wat ter sprake kom. In hierdie geval word daar tussen die tema en die onderwerp as begrippe onderskei. Ook die elemente waaruit die inhoud bestaan, naamlik die karakters, die handeling, die milieu en historiese tyd, word presies omskryf. Die novelle handel oor die hooffiguur se moeilike lewensomstandighede, wat daartoe bydra dat hy in luiheid verval. Die verhouding wat tussen die verskillende karakters ontwikkel, word ten opsigte van die onderwerp uitgelig. Die historiese verloop van die fasette van die handeling word beskryf. Die verskillende tydsaspekte word onder die loep geneem, waarna die milieu bespreek word. Die hele bespreking word binne ‘n historiese raamwerk geplaas sodat die betekenis van Madiba in die geskiedenis van hierdie letterkunde na vore kom. Die struktuur van die werk word in vier afdelings behandel. Eerstens word die tema, die vertelstrategie, die titel en pilare waarop die struktuur staan, bespreek. Tweedens word karaktertekening nagegaan; en hier val die kollig op Tsiri en sy vader Madubaduba, wat onderskeidelik die negatiewe en positiewe pole in die verhaal verteenwoordig. Dit sluit ‘n bespreking in van die verskillende verteltegnieke waardeur die leser oorgehaal word om Tsiri, na sy berou, te aanvaar. Derdens, word die milieu beskryf en wel in soverre dit die tema ondersteun. Dit dra daarom by dat die keerpunt in Tsiri se lewe gemotiveer word. Deur ‘n veelheid van tegnieke word die milieu funksioneel ingespan. Vierdens val die klem op die handeling wat onder vier hoofde aan die orde kom, te wete die eksposisie, die ontwikkeling, die klimaks en die ontknoping. Nadat die outeur die botsing tussen die hooffigure aangedui het, kom hy met ‘n verskeidenheid vertelgrepe vorendag om die spanning uit te bou. Daar word veral gebruik gemaak van gesigspuntwisseling en fokussering word ekstensief aangewend. Soos te wagte in enige vroeë werk in ‘n letterkunde, kom daar hinderlike struktuurfoute voor, en in dié geval lê dit juis by die aanwending van die gesigspunttegnieke, waar die teenwoordigheid van die outeur se moralisering nie duidelik gemotiveer word nie. Hoewel die gebrek uitgewys word, lei dit nie na ‘n kritiese ontleding van die werk nie. Die saak is dat Madiba ‘n vloeiende vertelmanier het en dat sy taal in onbesproke Sepedi is, wat hom in die geskiedenis van die Sepedi letterkunde ‘n belangrike baanbreker maak. Sy pionierswerk op die gebied van die onderwys plaas hom as taalstryder voorop. In verdere studies sou sy ander novelles en gedigte teen hierdie agtergrond beoordeel kan word. Copyright / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2010. / African Languages / unrestricted

Made available in DSpace on 2016-07-18T17:54:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Paula Hanke_Dissertacao_22_07_213.pdf: 850073 bytes, checksum: 7381b0ff401e713fecd0dfcaee87cc12 (MD5) Previous issue date: 2013-05-15 / Esta pesquisa tem por objetivo analisar representações de professores de língua portuguesa do Ensino Médio no que se refere à discussão da sexualidade por meio do ensino de literatura. Esta análise busca compreender de que modo estes professores encaram um texto literário que aborda algum aspecto do tema sexualidade tanto no papel de leitores quanto no de docentes. Para esta pesquisa, foram selecionados 4 professores de língua portuguesa da rede pública de ensino do estado de São Paulo, da cidade de Presidente Prudente. A pesquisa é de cunho qualitativo e foi utilizada a entrevista semiestruturada como instrumento para obter as representações manifestadas pelos professores selecionados. A partir da obtenção das respostas dos professores à entrevista, foram feitas analises em duas etapas: as representações de cada professor discutidas por meio do referencial teórico utilizado nos primeiros capítulos desta dissertação; criação de categorias que exponham analiticamente os aspectos mais marcantes de suas representações presentes nas entrevistas no que diz respeito à leitura literária, ensino de literatura, discussão da sexualidade por meio da literatura, o tema literatura quando discutido em aulas de português e em momentos pontuais promovidos pela escola e leituras socialmente reguladas. Como resultados, foi possível perceber que os professores entrevistados acreditam na importância da discussão do tema sexualidade por meio da leitura literária em sala de aula. Contudo, ainda o consideram um assunto espinhoso a ser debatido no ambiente escolar, visto que os professores apresentam receio de uma possível reação hostil dos pais dos alunos.

The purpose of this thesis is about children librarians work with reading promotion activities. In this study five children librarians were interviewed. All the children librarians were interviewed through Microsoft team, Skype and Zoom due to the pandemic situation. An interview up to 15 questions were questioned during the interviews with the children librarians. The main research questions for this study is to answer what methods do children's librarians use regarding reading promotion activities? How do children's librarians plan, document and follow up reading promotion activities? How do children's librarians handle challenges that occur in the work to promote reading? In this thesis previous research shows that different methods of promoting reading activities affects small children’s desire to read positively. But there can also be bad consequences during reading activities if children don’t desire to read or have difficulties with speech learning which may affect children’s speech development negatively.

Film noir slutar aldrig att fascinera med sin förmåga att kombinera ljus och mörker i en otroligt stiliserad och väl genomarbetad mise-en-scène. Den omisskänneliga mörka stämningen och tonen – den karakteristiska noir-känslan – är konstant närvarande och reflekteras i såväl de typiska noir-karaktärerna som i storyn och i mise-en-scène. Liksom film noir är Tom Fords filmer genomtänkta i minsta detalj och det visuella sätts i fokus. Min uppsats är en stilanalys av den samtida noir-filmen Nocturnal Animals (2016) ur ett neo-noir-perspektiv.         Syftet med denna uppsats är att analysera olika stildrag – mise-en-scène, cinematografi och klippning – samt utmärkande noir-teman. Vilken funktion har de olika stildragen i berättarstrukturen? Hur synliggörs klassiska noir-teman i filmen och hur skiljer sig neo-noir från den klassiska film noir? Genrefrågan debatteras fortfarande och därför används genreteori som en bakgrundsteori. De flesta filmforskare och filmkritiker ser film noir som en stil och inte en genre, eftersom de inte kunnat enas om en gemensam struktur och då film noir anses vara starkt förbunden med en viss tidsperiod och delar för många egenskaper med andra genrer.        Neo-noir bygger på dagens filmskapares medvetenhet om den klassiska noir-filmens stilistiska och narrativa konventioner. Nocturnal Animals innehåller flera noir-teman. Det som skiljer den klassiska film noir från neo-noir är framförallt användningen av färg, och miljöerna och handlingen som tagits till en ny nivå, dvs. brottstemat och våldet har blivit brutalare och visas inte sällan utan upplösning. Neo-noir innehåller också mer skräck och karaktärerna, klippningen och ljussättningen har utvecklats. Både film noir och neo-noir lägger tonvikten på det visuella med en väl genomtänkt mise-en-scène, vilket även är karakteristiskt för Tom Fords filmer. Neo-noir-filmernas uppbyggnad och stil återspeglar den höga graden av medvetenhet om den klassiska noir-filmens stilistiska och narrativa konventioner.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka utanförskapet som tema i Maria Gripes Agnes Cecilia – en sällsam historia (1981). Uppsatsen analyserar hur romankaraktärernas utanförskap hänger samman med deras utveckling samt hur detta kan kopplas till den kvinnliga utvecklingsromanen som genre. Vidare undersöks huruvida utanförskapet kan ses som romanens tema, vilket även innebär att uppsatsen reflekterar över olika definitioner av tema som begrepp.  Uppsatsen utgår inte från någon särskild teori, till hjälp tas därför en rad olika verk som behandlar tidigare forskning av Agnes Cecilia - en sällsam historia samt Maria Gripes författarskap i stort. Skuggornas förtrogna (2000) av Ying Toijer-Nilsson och Sökande, spegling, metamorfos (1994) av Carina Lidström är de verk som används mest frekvent. För att synliggöra olika definitioner av tema som begrepp används Peter Hallbergs Litterär teori och stilistik (1972) och Christian Mehrstams artikel ”Superhjältar och björnvarelser: temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet” (2019).  Analysen redogör först för hur utanförskapet kommer till uttryck i romanen. Därefter framgår hur utanförskapet ligger till grund för karaktärernas personliga utveckling men även för själva händelseförloppet i romanen. Vidare behandlas romanen utifrån den kvinnliga utvecklingsromanen som genre, där riktas fokus mot relationen mellan mor och dotter vilket visar sig vara starkt kopplat till romanens utanförskap. / The purpose of this bachelor’s essay is to examine the exclusion as a theme in Agnes Cecilia (1981) by Maria Gripe. The essay is analysing the exclusion of the characters in the novel and the way this might be linked to their personal development, which leads the essay to a further focus: the female development novel as a genre. The essay also examines whether the exclusion can be seen as the theme of the novel, which makes the essay reflect on ways to define theme as a concept. The essay is not based on any theory, but previous research on Agnes Cecilia and the authorship of Maria Gripe are frequently used. Skuggornas förtrogna (2000) by Ying Toijer-Nilsson and Sökande, spegling, metamorfos (1994) by Carina Lidström are the ones of most importance. Litterär teori och stilistik (1972) by Peter Hallbergs and the article ”Superhjältar och björnvarelser: temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet” (2019) by Christian Mehrstam are both used to clarify different definitions of theme as a concept.  The analysis examines how the exclusion is expressed in the novel and the way this exclusion is the basis of the characters personal development, as for the course of events in the novel. Furthermore, the analysis focuses on the female development novel as a genre. The relationship between mother and daughter is especially highlighted, since it turns out to be strongly linked to the exclusion of the novel.

Tidigare forskning visar att de positiva effekterna av integrerad grammatikundervisning i förstaspråksämnet är avhängiga av att grammatikundervisningen är anpassad efter elevers behov och kunskapsnivå, vilket även är något som genomsyrar gymnasieskolans läroplan och en förutsättning för att kunna ge alla elever möjlighet att utifrån sina förutsättningar utvecklas så långt som möjligt. När det gäller svenskämnet och elevernas skrivutveckling förväntas eleverna under sin gymnasietid lämna den mer talspråkliga stil de träder in i skolvärlden med och i stället utveckla en mer formell stil, varvid förmågan att ordna och skapa samband mellan olika satser blir en viktig aspekt för elever att utveckla och ett relevant innehåll för grammatikundervisningen att behandla. Syftet med denna studie är därför att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken undersöka hur användning av textbindning i form av tema-rema-struktur och logiska betydelsemarkörer korrelerar med betyg i gymnasieelevers texter, för att på så vis se om textbindning är en kvalitetsmarkör som är relevant att behandla i grammatikundervisningen i svenskämnet. För att undersöka detta genomförs en kvalitativ och kvantitativ textanalys av gymnasielevers texter. Resultatet från denna textanalys visar att de aspekter av textbindning som tydligast korrelerar med betyg är användning av tema-rema-struktur, då markerat tema och temaprogression är drag som ökar succesivt med varje betygssteg. När det gäller användningav logiska betydelsemarkörer är resultaten inte lika tydliga då vare sig frekvensen av samordning eller underordning skiljer sig åt mellan de olika betygsstegen, medan användning av textuella satsadverbial, underordnade satser och utvidgade satser är ett drag som förekommer mer frekvent på betygssteget A än på betygsstegen C och E. Sammantaget visar detta att textbindning är en kvalitetsaspekt som är värd att arbeta med i svenskundervisningen då användningen av tema-rema-struktur och logiska betydelsemarkörer varierar med elevers kunskapsnivåer. De aspekter av textbindning som i denna studie visat sig sammanfalla med betyg och därmed anses vara angelägna att arbeta med i svenskundervisningen är främst användning av markerat tema och temaprogression. Men även underordnade satser och textuella satsadverbial är drag där det framträder en ökad användning i det högsta betygssteget och kan därmed också vara ett relevant innehåll att behandla i grammatikundervisningen kopplat till utveckling av elevers skriftliga kommunikativa förmåga.