This work is inserted in the research area of Enunciation and Genre and its purpose is to analyze two aspects: the sense of signs based on the Bakhtin s enunciative theory and the relations of genre perceived in romantic pop songs, with focus on the representation of feminine identity. Besides the lyrics, the corpus of the research is constituted by enunciations of students from two schools. The methodology consists of analysis of the theme and the signification of words selected from the songs, which was made with the support of dictionaries on Portuguese language added by the students written enunciation. Throughout the research, it was possible to notice that it is not possible to attribute, to the signs, only meanings that are present in dictionaries, given that the dialogic relation between subjects, formulated by Bakhtin, reveals senses that only can be perceived when the subject puts the language in action. It was also possible to verify that, although the socio-cultural theories of genre have contributed to the decrease of prejudice in relation to women, linguistically, there are still sexist differentiations. / Este trabalho insere-se na linha de pesquisa Enunciação e Gênero e tem, como propósito, analisar dois aspectos: o sentido dos signos com base na teoria enunciativa de Bakhtin e as relações de gênero percebidas em canções pop românticas, com enfoque na representação da identidade feminina. Além das letras de música, o corpus da pesquisa é constituído pelas enunciações de alunos oriundos de duas escolas. A metodologia consiste na análise do tema e da significação de vocábulos selecionados das canções, a qual foi feita com o auxílio de dicionários da língua portuguesa acrescida da enunciação escrita dos alunos. Pela pesquisa, foi possível constatar que não é possível atribuir, aos signos, apenas significados elencados em dicionários, visto que a relação dialógica entre sujeitos, formulada por Bakhtin, revela sentidos que somente podem ser percebidos quando o sujeito coloca a língua em ação.Também foi possível verificar que, embora as teorias sócio-culturais de gênero tenham contribuído para que o preconceito com relação às mulheres diminuísse, lingüísticamente, ainda existem diferenciações sexistas.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vad tittarna engageras av i reality-serien Wahlgrens värld. Metoden för undersökningen är en analys av avsnittens tematik och struktur med urval av avsnitt: 1, 3, 6 och 13 i säsong 5, baserat på att de täcker centrala delar av säsongen. Serien är uppbyggd på karaktärernas livsstil. Därför valdes huvudtemat ego kontra gemenskap för att kartlägga hur tematiken fungerar i relation till huvudtemat som är har sin grund i teori om själv-identitet i ett socialt sammanhang. Den tematiska strukturen som har analyserats har lett till att uppsatsen har sammanfattningsvis som slutsats: Wahlgrens värld inte enbart är en underhållande reality-serie utan strukturellt berättar, med hjälp av många tematiska faktorer som tittarna kan relatera till.

Vad är atmosfär och hur skapas det? I den här analysen undersöks atmosfär i förhållande till musikgenren doom och då utifrån ett insider-perspektiv. Insider-perspektivet är det subkulturella perspektiv som genrens anhängare ingår i, vilket innefattar ett specifikt sätt att tala, tänka och uttrycka sig i förhållande till genrens kulturella uttryck. Inom musikgenren doom behandlas atmosfär som ett insiderbegrepp för att förklara upplevelsen av musiken och vilka känslor den förmedlar. En förutsättning för den här undersökningen utgår från att atmosfär förmedlar förutbestämda känslor genom musiken som förstås via en kulturellt betingad uppfattning. Syftet med undersökningen är att kartlägga vilka komponenter som behöver ingå i konstruktionen av tre olika soundscape utifrån tre förutbestämda teman och hur dessa gemensamt bildar en specifik atmosfär. Analysens resultat återknyter till undersökningens utgångspunkt. Det finns specifika komponenter som ingår i konstruktionen av ett tematiskt soundscape som reflekteras i den atmosfär som upplevs, oberoende av om lyssnaren är en insider eller outsider. Med outsider avses någon som inte är en anhängare (insider) till genren och därmed inte har samma kännedom eller kunskap som en insider har. För alla komponenter föreligger en grundläggande kulturell förståelse för vilka känslor som representeras och som sedermera utgör respektive tema. Emellertid fanns det parametrar i komponenterna som var problematiska att mäta genom traditionella musikvetenskapliga metoder. Dessa förmedlades inte lika tydligt och var i större utsträckning beroende av den kontext de förekom i och utgjorde inte några egna komponenter.  I slutsatsen framgår en gemensam komponent för temats betydelse under konstruktionen av soundscape: atmosfär är inte beroende av en förståelse för språk eller hur väl sången artikuleras. Det handlar inte om vad som sjungs, utan hur det sjungs. Atmosfär är produkten av att lyssna aktivt och förmedlas först när det uppmärksammas av lyssnaren.

Denna studie uppkom ur mitt intresse för hur man skrev variationer under 1800-talets första hälft, hur de är uppbyggda och hur jag själv kan börja skriva mina egna. Jag gick till väga genom att först välja ett tema att göra variationer på. Det landade på Den blomstertid nu kommer och då 1819 års version av den. Sedan läste jag olika källor, bland annat Czernys kompositionsbok och analyserade även flertalet kompositioner för flöjt. Jag lärde mig att enklaste sättet att skriva variationer är att gå till väga precis som i denna uppsats och personligen kommer jag inte stanna här utan ta mina nyförvärvade kunskaper och skriva fler variationer. Mitt slutmål är att själv kunna hitta på egna variationer i stunden likt mästarna från förr. / <p>Tema och variationer på<em> Den Blomstertid nu kommer</em> i arr för soloflöjt skrivna av Sofia Dahlén år 2022.</p>

The report presents information about the development of an intern logbook made for the company Ångtvättbilen Västernorrland. The application is created with the goal and purpose to make the daily data management more effective and to gather all the coworkers information in one tool. The application is build up with the help of WordPress where the developer creates an own theme together with new post types, plugins and CRUD-functionalities. The project results in an working, responsive, progressive web application where the members can log in to their own personal account. In the app, the coworkers can save data from the work that they are doing or have done. When a member enters information about a work and saves it, the data gets available for all the coworkers to see in an table. The information is from there possible to both edit and delete. The webbapplication also includes a page for image upload where the members can submit images together with an text to the social media manager. The images is delivered by an automatic email. On the webpage there is also a page for a shoppinglist where all the members can add articles that need to be bought. The shoppinglist has all the CRUD-functionalities too. At last every coworker has their own member-profile where they can manage their own information and where they can upload an image of themself. All the personal-information is also visible to the other members on the site. The tools in the application is available from front-end and the coworkers does not have access to the WordPress administration. The goal and purpose of the project is achieved. / Examensrapporten innefattar utvecklingen av en intern företagsapplikation, i form av en loggbok som skapas till Ångtvättbilen Västernorrland. Applikationen skapas med syftet och målet att effektivisera företagets datahantering samt för att ge medarbetarna möjlighet att samla allas information på ett ställe. Applikationen, som blir en progressive web app byggs upp i WordPress genom att utvecklaren skapar ett eget tema samt egna post-typer, plugins och CRUD-funktionaliteter. Arbetet resulterar i en fungerande, responsiv webbapplikation med möjlighet för medarbetarna att, med ett eget konto logga in i applikationen för att därefter ha möjligheten att bland annat lagra data från arbeten som utförs och utförts. När en medarbetare lagrat information om ett arbete visas denna information, tillsammans med författarens namn upp i en tabell synlig för alla medlemmar. Informationen går därefter både att redigera och radera. Webbplatsen innehåller även en undersida för bilduppladdning där medarbetarna kan skicka in bilder tillsammans med bildtext till ansvarig för sociala medier som då får tillgång till datan genom att ett automatiskt mail skickas ut. På webbplatsen finns även en sida som innehåller en inköpslista där alla medarbetare kan fylla på med vad som ska beställas eller köpas in. Inköpslistan har också CRUD-möjligheter så att all data som skapas kan läsas ut, redigeras och raderas. Tillsist har även varje medarbetare en egen profil där de egna uppgifterna kan redigeras samt att alla medlemmar visas upp i en lista tillsammans med dess uppgifter. Alla verktyg på webbplatsen är tillgängliga från front-end och medarbetarna har inte tillgång till baksidan, det vill säga WordPress-gränssnittet.

My intentions with this work are to clarify the author's the main characters' and the reader's role in and outside a poem and also to explain what a semiotic analysis consists in. Furthermore, I will perform such an anylis on the chapter Vedremo domenica in Milo De Angelis poetry collection Tema dell'addio. I will also discuss difficulties I have met in the course of translating the poems. Finally, I want to stress the importance of translating.

Sammandrag Syftet med detta examensarbete var att ta undersöka hur lärare resonerar kring högläsning i klassrummet samt hur de grundar sina val till den. Utifrån syftet har jag använt mig av två frågeställningar som har legat till grund för den kvalitativa intervjun som jag har genomfört med sex lärare. Lärarna arbetade i förskoleklassen – år 5. Jag har därefter transkriberat intervjuerna som spelades in på band. Med det material som de transkriberade intervjuerna innebad kunde resultatet av hur de resonerade kring högläsningen urskiljas ur två perspektiv; högläsning som en lugn stund samt högläsning som kunde knytas an till tema. Resultatet av valet av skönlitteratur till högläsningen kunde urskiljas ur tre perspektiv; elevernas önskningar, lärarnas litterära repertoar samt bibliotekariernas proffession. Genom att jag inför mitt examensarbete samt i min utbildning har tagit del av teoretisk litteratur samt facklitteratur har jag tillgodogjort mig kunskaper om att skönlitteratur kan användas med stor fördel i språkutvecklande syfte. Skönlitteraturen bidrar också till att vidga elevers syn på händelser och det samhälle som vi alla är en del av samt tillgodogöra sig kulturella kunskaper och insikter. Den slutsats som kunde dras var att de sex lärarna till stor del läste högt för eleverna i syftet att ge dem en god och lugn stund men när högläsningen valdes till ett tema blev det synligt att lärarna arbetade med högläsningen på ett annat. Då inbjöds det till samtal, eleverna bearbetade det lästa genom att rita och skriva till samt att lärarna bidrog till en läsargemenskap. Mitt examensarbete har stärkt mina tankar om högläsningens fantastiska verkan och dess potential för meningsfullt lärande i klassrummet. Nyckelord: högläsning, dialog, språkutveckling, tema/tematisk anknytning, föreställningsvärldar, proximal utvecklingszon, erfarenhetspedagogisk utgångspunkt, läsargemenskap. / SummaryThe purpose of this project was to examine how teachers look upon reading aloud to their students in the classroom, and what their choice of literature is based upon. I have approached this issue by posing two questions to six different teachers in a qualitative interview. The teachers all work in K-5th grade classes. The taped interviews have then been transcribed and two different perspectives crystallised from this material – reading aloud as a quiet time and reading aloud as part of a theme in the curriculum. By analyzing the teachers’ choice of literature, one can discern three different perspectives – the students’ choice, the teachers’ own repertoire and the role of the librarian.Throughout my teacher’s education, I have learned from my own reading of both theoretical and literary works, that reading aloud in the classroom can be used advantageously in promoting language development. Literature aids the students’ understanding of events and the society of which we are all a part, and provides them with cultural knowledge and understanding.The conclusion that can be drawn is that the six teachers primarily read to their students in order to give them a quiet, relaxing experience, but when connected to a theme in the curriculum, the focus of reading aloud became another. Then the students were invited to discuss the text, they worked on processing the text by both drawing and writing about it, and the teachers conveyed the importance of sharing a common reading experience.This project has strengthened my belief in the fantastic impact of reading aloud in the classroom, and its potential for meaningful classroom learning.Key words: reading aloud, dialogue, language development, theme/thematic, connection, proximal zone of development, experiential learning, perception, common reading experience.

Syftet med vår studie är att undersöka tematiskt arbete och projekt som arbetssätt i förskolan. Undersökningens frågeställningar är: Arbetar förskolor i den undersökta kommunen med tematiskt arbete och projekt? Vad innebär tematiskt arbete och projekt som arbetssätt för verksamma pedagoger? Vilka samband finns det med mellan pedagogers attityder kring kunskap, erfarenhet, trygghet och att vilja arbeta med tematiskt arbete och projekt? Utifrån en kvantitativ metod kan vi undersöka tematiskt arbete och projekt i förskolan från fler pedagogers och olika förskolor, för att kunna dra generella slutsatser för fler pedagoger i den undersökta kommunen. Med hjälp av en digital enkät har vi undersökt vilka faktorer som kan påverka pedagogers attityder om tematiskt arbete och projekt som arbetssätt i förskolan, samt vilka samband som går att urskilja mellan olika faktorer, attityder och att vilja arbeta med tema och projekt. Den sociokulturella teorin utgör ramverket för vår studie. Resultatet visar att det finns ett starkt positivt samband mellan kunskap och erfarenhet och att vilja arbeta med tematiskt arbete och projekt i förskolan. Tematiskt arbetssätt innebär att undervisningen utgår ifrån barnens intresse, att den följer en röd tråd, olika ämnen från läroplanen integreras i ett ämnesövergripande arbete i form av tema och projekt, samt att lärandet sker i samspel mellan vuxna och barn. Utifrån resultatet av 52 pedagoger från förskolor i den undersökta kommunen, kan vi konstatera att tematiskt arbete är ett vanligt arbetssätt och majoriteten av pedagogerna har positiva attityderna om tematiskt arbete och projekt som arbetssätt.

Denna uppsats analyserar läromedel för svenska ämnet för gymnasieskolan från 1970-talet och framåt. Syftet med analysen är att undersöka hur författarporträtten från olika tidsperioder presenterar arbetarförfattarna Moa Martinsson och Vilhelm Moberg. Studien genomförs med en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys vilket innefattar en närmare analys av såväl textens teman och reman som attributen som tillskrivs respektive författarskap. I denna studie har bl.a. Hirdmans genusteori och begreppet diskurs legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk. Resultaten av tema-rema-analysen visar att de huvudsakliga teman och reman som synliggörs i författarporträtten är detsamma för båda författarna men att delar av det språkliga innehållet visar på skillnader mellan könen. Undersökningen om vilka attribut som tillskrivs författarna visar på hur genusdiskurser kan urskiljas i läromedel och hur författarporträtten uttrycker olika typer av legitimeringar när det gäller det kvinnliga och manliga författarskapet. Min studie visar på att det finns faktorer i läromedel som inte kan anses vara jämställda som överensstämmer med det genussystem som Hirdman (1998) beskriver. Denna studie visar på tendenser till både jämställdhet och ojämställdhet mellan författarskapen och läromedel. Författarporträtten visar uttryck för stereotypiska könsroller vilket får understryka vikten av att lärare analyserar sina läromedel innan de använder dem i undervisningen.

No description available.