Risk är ett ämne som har studerats över lång tid. Från att ha betraktats som något konkret och beständigt till att bildas av mänsklig perception, kontext, attityder och värderingar. Ämnet har även beforskats tvärvetenskapligt inom olika discipliner. I den här uppsatsen studeras risktagning som en avgränsning av det vidare fenomenet risk. Studien syftar till att generera ny kunskap om hur taktiska arméofficerare förstår risktagning som begrepp. Förståelsen för vilka mekanismer som begränsar eller möjliggör för den taktiska officeren i den svenska armén att ta risker kan ökas genom en induktiv ansats där data från kvalitativa intervjuer med arméofficerare analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar att risktagning kan förstås genom två teman: ogynnsamma aspekter respektive möjligheter och förutsättningar. Begränsningar för risktagning utgår från strukturella hinder som är inbyggda inom organisationen och som är svåra att förändra. Risktagning begränsas även ur ett individ- och grupperspektiv där karriär, förtroende och livsförändringar påverkar riskbenägenheten. Möjligheter för risktagning utgår från nationell kontext, det vill säga försvaret av Sverige, där risktagning är mer accepterat än vid internationella insatser. Ur ett individ- och grupperspektiv är förutsättningarna mod, erfarenhet, personlig mognad och förtroende faktorer som möjliggör risktagning. En ledningsfilosofi som styrs av en uppgift, syfte och där individen själv värderar risk mot uppgift förutsätter att det måste finnas acceptans för misslyckanden, som risktagning kan medföra, för att en risk ska tas.

Antalet barn som genomgår en neuropsykiatrisk utredning har ökat stadigt de senaste åren. Som blivande psykolog med ett stort engagemang för både barn- och ungdomspsykiatri och för utredningsarbete har jag blivit mer och mer intresserad av hur en ”bra” utredning ur ett patient- och familjeperspektiv kan gå till. I denna uppsats har jag mött vårdnadshavare vars barn genomgått en neuropsykiatrisk utredning för att få deras perspektiv på hur de upplevt utredningsprocessen. Den frågeställning som legat till grund för studien är: Hur har vårdnadshavare upplevt den neuropsykiatriska utredningsprocess som de genomgått tillsammans med sitt barn? För att besvara denna frågeställning intervjuades sju vårdnadshavare och insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra huvudteman: Mellan hopp och förtvivlan; Omhändertagen; En diagnos och sen då?; Vi är väldigt nöjda med utredningen men…Resultaten visade också att upplevelsen skilde sig åt beroende på var i processen man befann sig och att upplevelserna i de olika faserna påverkades av föregående faser. Väntan inför utredningen upplevdes negativ, och när utredningen startades upp infann sig en känsla av lättnad och tacksamhet. Inför och under utredningen gavs ingen eller endast lite information från utredarna om vad som skulle ske, och respondenterna ställde heller inte krav på information eller delaktighet. Efter utredningen framkom att respondenterna var mycket nöjda med utredningen och att de fått ökade kunskaper om sitt barns fungerande och behov, men också att de blev lämnade med många obesvarade frågor.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om lärares närvarofrämjande arbete i grundskolans olika stadier samt lärares erfarenheter av vad som försvårar arbetet med att främja skolnärvaro. Genom att identifiera framgångsfaktorer och försvårande faktorer hoppas jag att studien kan bidra med ökad kunskap kring ett ämne som berör många svenska skolor idag. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett kritiskt perspektiv på specialpedagogik, där det är miljön och andra kringliggande faktorer som behöver utredas och åtgärdas. Samt ett salutogent hälsofrämjande perspektiv på individen där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tillsammans skapar en känsla av sammanhang, KASAM. Studien är kvalitativ och data har samlats in genom fokusgruppintervjuer med lärare som arbetar i grundskolans olika stadier. I studien deltog lärare i arbetslag åk F-3, arbetslag åk 4 och arbetslag åk 8. Studiens insamlade data har analyserats efter Braun & Clarkes sexstegsguide och resultatet presenteras i form av tematisk analys. Genom analysen identifierade jag följande tema (a) tydlighet, (b) delaktighet och (c) tillgänglighet som var för sig befrämjar elevers skolnärvaro. Lärarna i studien beskriver faktorer som försvårar för elevers skolnärvaro som (a) brister i organisationen (b) brister i samarbetet mellan hem och skola, (c) brister i samarbetet mellan skolan och andra instanser och (d) brister i att skapa en skola för alla.

The purpose of this study is to investigate how one of Sweden’s most beloved music magazines portrays female artists. The study also aims to study whether the magazine has depicted the female artists in the same way or whether the portrayal is different depending on the artist’s skin color.  Studies have shown that black female artists are commonly underrepresented in media of different kinds, and only several studies have studied how black female artists are portrayed in music magazines. Studies also show that black women in general, are portrayed negatively and stereotypically in the media. It is interesting to examine if the music magazine has depicted the female artists in various ways depending on the color of their skin.  To go deeper in the study a thematic analysis was used to answer the aim of this study. The study analyzed fourteen articles, where a black female artist and a white female artist was the main subject of the article. The result shows that the music magazine portrays female artists in a similar way, however, it also depicted black artists differently. For instance, the black female artist is portrayed as being more personal in questions considering her family and is more likely to open up about her personal life and experiences, whereas the white female artist was more closed off and only mentioned her personal life briefly. A similarity between how the magazine portrayed the female artists was that both were depicted as emotional and used their feelings as inspiration to music.

Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieelever uttrycker motivation, både allmänt för matematik och för matematiska textuppgifter. Forskningsfrågorna behandlade vilka typer av motivation eleverna uttrycker gällande de två områdena, samt om det finns kopplingar däremellan. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 11 elever i årskurs ett på två gymnasieskolor. Motivationen mättes genom att fastställa dess valens samt identifiera motivationsindikatorer som kategoriserades i ett tidigare framtaget ramverk med primärindelningen inre respektive yttre motivation. Materialet analyserades kvantitativt och kvalitativt, huvudsakligen med tematisk analysmetod.  Det övergripande resultatet visade en positiv inställning till matematikämnet och en övervikt för yttre motivation. Däremot var den övergripande inställningen till textuppgifter i det närmaste genomgående negativ eller neutral och motivationen präglades av yttre motivation. Inslaget av negativa motivationsindikatorer var stort. Textuppgifter med frihet i val av lösningsstrategi uppfattades generellt negativt och många elever uppfattade inte textuppgifters ämnesinnehåll som viktigt eller motiverande. En ny typ av externt utåtriktad motivation identifierades för textuppgifter som handlar om att eleven uttrycker motivation genom att utgå från andras perspektiv, lärarens eller kamraters, vilket föranledde införande av två nya kategorier i ramverket. Inga säkra slutsatser har kunnat dras kring kopplingar mellan den allmänna matematikmotivation och motivation för textuppgifter.

När lärare undervisar i ämnet matematik på programmet bygg- och anläggning ställs de inför uppgiften att välja vilken matematik som de anser ingår i det centrala innehållet matematik inom karaktärsämnen och yrkesliv. I den här studien undersöks hur lärare utför denna uppgift, vad innehållet kan vara och vad lärarna bygger sina beslut på. Detta görs genom intervjuer med matematiklärare som undervisar byggklasser på gymnasiet. Analysen av intervjuerna har utformats med inspiration av en tematisk analys. I resultatet framgår det att ämnesöverskridande samarbete mellan matematiklärare och karaktärsämneslärare är en avgörande del i framtagandet och utförandet av relevant matematik för karaktärsämnena.

Syftet med studien var att beskriva hur ledare upplevelser sitt ledarskap pådistans i förhållande till att leda på plats. Undersökningen genomfördes med hjälp avintervjuer och använde en tematisk analys för att analysera materialet. Datainsamlingenbestod av åtta ostrukturerade intervjuer och urvalet var ledare som haft erfarenhet av att ledabåde på plats och på distans. Den tematiska analysen genererade tre teman, Relationer, Andrakrav på ledarskapet och Effektivitet. Resultatet visade på att relationer är det som påverkasmest av distansarbete på grund av isoleringen från andra människor och hur relationerverkade oförändrade vid hybridlösningar. Ledarna beskrev hur mycket mer individanpassatledarskapet blev på distans och hur resultaten tyder på att ett situationsbaserat ledarskap ärmest lämpat distansledarskap. Digitala möten med dess reducerade kroppsspråk visade sigpåverka både ledarna och deras anställda i förhållande till hur opersonligt och formellt dessamöten upplevts. Det mest intressanta var hur man med hjälp av Front och Back Stage teorin,kan ge en förklaring till denna problematik vid digitala möten och hur resultatet pekar mot attdistansarbete framför en skärm gett individer mindre tid att slappna av och vara sig själva.Distansledarskap ställer andra krav på ledarskapet och hur det oftast leder till mer arbete förledarna och att det är ledarna själva som får testa sig fram till vad som fungerar. Resultatettyder även på att distansledarskap och distansarbete generellt är mer effektivt och hur dettamåste balanseras med de sociala aspekterna för att sörja för sina anställdas välmående.

Kroksbäck är ett delområde i västra Malmö som listats som ett riskområde ipolisens egen rapport om utsatta områden. I dagsläget existerar ingen polisiärkameraövervakning i Kroksbäck, men det är en åtgärd som Polisområde Malmöplanerat att införa i området. Kunskapsläget kring polisiär kameraövervakning ärbåde omfattande samt mångtydig och saknar samtidigt viktiga aspekter.Aspekter såsom de boende och verkandes inställning gentemot polisiärkameraövervakning i bostadsområden. Syftet med aktuell studie är att på uppdragav Polisområde Malmö undersöka medborgarnas samt lokala nyckelinformantersuppfattning av problembilden i Kroksbäck. Vidare ämnar uppsatsen att undersökamedborgarnas samt lokala nyckelinformanters inställning till en eventuellkameraövervakning i Kroksbäck, samt om en eventuell kameraövervakning skulletillföra ökad trygghet i delområdet. Föreliggande studie är genomförd med enabduktiv ansats bestående av en enkätundersökning och semistruktureradeintervjuer. Urvalet har skett genom ett icke-sannolikhets- och målinriktat urval föratt relevanta respondenter skall komma till tals. Enkätundersökningengenomfördes i Kroksbäck med både boende och verkande personer i delområdet.Intervjuerna genomfördes med lokala nyckelinformanter i form av fokusgruppen,fritidsgård Lyktan, hyresvärd MKB samt en områdespolis. Resultatet i studienvisade att majoriteten av de boende och de lokala nyckelinformanterna hade enövergripande positiv inställning gentemot ett eventuellt införande avkameraövervakning i Kroksbäck. Vidare uppgav de flesta respondenterna att ensådan kameraövervakning också hade gett de en ökad upplevd trygghet. Däremotvar de mindre säkra på att enbart kameraövervakning skulle kunna förebyggabrottsligheten utan menade istället att den hade förflyttats. Eftersomkameraövervakning är ett viktigt verktyg i polisens brottsförebyggande- ochtrygghetsskapande arbete är det av yttersta vikt att fortsätta undersöka människorsupplevelser av kameraövervakning eftersom det är medborgarna som skall gynnasav det. / Kroksbäck is a sub-area in western Malmö which is listed as a risk area in thepolice's own report on vulnerable areas. At present there is no police camerasurveillance at Kroksbäck, but it is a measure that the police in Malmö plans tointroduce into the sub-area. The level of knowledge regarding police camerasurveillance is both comprehensive and ambiguous and at the same time lacksimportant aspects such as the residents 'and workers' attitude towards policecamera surveillance in residential areas. The purpose of the current study is toinvestigate, on behalf of the Police Area Malmö, the citizens and local keyinformants perception of the problem picture in Kroksbäck. Furthermore, thestudy intends to investigate the citizens 'and local key informants' attitude to apossible camera surveillance in Kroksbäck, and whether any camera surveillancewould add increased security in the sub-area. The present study has beenconducted with an abductive approach consisting of a questionnaire survey andsemi-structured interviews. The selection of participants has been made throughquota- and targeted selection to enable relevant participants come to speak. Thesurvey was conducted at Kroksbäck with both residents and working persons inthe sub-area. The interviews were conducted with local key informants in theform of the focus group, recreation centre Lyktan, landlord MKB and an areapolice. The result of the study showed that the majority of the residents and thelocal key informants had an overall positive attitude towards a possible insertionof camera surveillance at Kroksbäck. Furthermore, most respondents stated thatsuch a camera surveillance would also give them an increased perceived security.However, they were less sure that only camera surveillance could prevent crime,but instead meant that the crime was being moved. Since camera surveillance isan important tool in the police's crime prevention and security-creating work, it isof the utmost importance that people continue to explore people's experiences ofcamera surveillance as it is the citizens who should benefit from it.

Elever är olika och har olika behov av anpassning för att utvecklas och lära sig, därför är det väsentligt att undervisningen anpassas efter elevers olika utvecklingsbehov. Studien syftade till att undersöka hur man kan utforma anpassningar i matematikundervisningen efter olika utvecklingsbehov för elever i årskurs F-3 på ett sätt som är både fördelaktigt och genomförbart för såväl som lärare och elever. Studien var baserad på sex semistruktuerade intervjuer av fyra verksamma lärare och två lärarstudenter i olika städer. Insamlade data transkriberades och analyserades tematiskt med utgångspunkt i forskningsfrågorna för att utreda hur intervjudeltagarna organiserar och utför olika individuella anpassningar i matematikundervisningen för att stödja sina elevers matematiska inlärning. Resultatet visade att ett tätt samarbete mellan två lärare i en och samma klass är ett bra sätt för att stärka anpassningsarbetet samt avlasta lärare, det pekade också på att väl fungerande anpassningar byggs på ett systematiskt arbete som består av förarbete, genomförande och utvärdering. Utmaningar med tids- och kompetensbrist inom anpassningsarbetet var också tydliga i studien. Anpassning är en komplex fråga som kräver ämneskunskap, ledarskap och organisation. Denna studie ger lärare och lärarstudenter inblick i att en hållbar matematikundervisning är till stor del baserad på ett utförligt förarbete och genomtänkta genomgångar.

Denna studies syfte är att beskriva och kritiskt granska grundskollärares frånvarostrategier innan och under Coronapandemin, strategier som identifieras genom att göra en tematisk analys. Den tematiska analysen genererade tre huvudteman som fungerade för frånvarostrategier vid såväl elev- som lärarfrånvaro, dessa teman användes också för att formulera studiens forskningsfrågor: Vilka strategier kan identifieras för självständighet? Vilka strategier kan identifieras för stöd från pedagog? Vilka strategier kan identifieras för samarbete? Den insamlade empirin bestod av tio enkätfrågor där 37 verksamma lärare inom årskurs 1–6 från olika kommuner i Sverige besvarade studiens enkät. Enkätens resultat redovisades med univariat analys och tematisk analys. Resultaten visade att lärarna upplevde att elev- och lärarfrånvaro förekom i hög utsträckning under jämfört med innan Coronapandemin, samt att majoriteten av lärarna upplevde större problem med lärarfrånvaro än elevfrånvaro under pandemin. De frånvarostrategier som identifierades vid elevfrånvaro var självständighetsstrategier som att skicka hem uppgifter, strategier för pedagogiskt stöd som att erbjuda stöttning vid tillbakakomst, samt strategier för samarbete som kontakt med vårdnadshavare. Digitala hjälpmedel var vanligare under än innan pandemin för att tillgängliggöra undervisning för alla elever. Gällande lärarfrånvaron kompenserades den ofta genom samarbetsstrategier som att ta in vikarier från vikariepooler, strategier för pedagogiskt stöd som att lärare täcker upp för varandra, och självständighetsstategier som att arbeta extra.