<p>Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa.</p><p><!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]--></p><p>Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna. Utifrån intervjuundersökningen kopplade vi dessa svar till lärstilsmodeller. Detta för att synliggöra på vilket sätt lärarnas arbete stimulerar eleverna. Vi valde att använda oss av Gardners multipla intelligensteori (MI-teori) och Dunn och Dunns lärstilsmodell. Lärstilsmodellerna har fått en del kritik för att de saknar en vetenskaplig grund och för att det inte finns något som säger hur lärande sker på bästa sätt. Däremot visar forskning att användningen av lärstilar fungerar som hjälpmedel för att kunna utvärdera och självvärdera undervisningen. Av den anledningen använder vi oss också av lärstilsmodeller.</p><p><!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]--></p><p>Av intervjuerna framgick vilka moment som bedrevs teoretisk, hur de bedrevs, var de bedrevs och varför lärarna valde att bedriva just dessa moment teoretiskt. Då intervjusvaren sammankopplades med lärstilsmodellerna visade det sig via MI-teorin, att flertalet intelligenser kunde tydas i den teoretiska undervisningen. Samtidigt gick flertalet faktorer vid inlärning att koppla till lärarnas arbete i enlighet med lärstilsmodellen. Därav kunde två olika perspektiv tydliggöras och leda fram till en slutsats om att ett varierande undervisningssätt i idrottsämnet leder till att fler intelligenser kan stimuleras.</p>

<p>Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssättet fått en slagsida som bearbetar information på bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fördjupas teoretiska perspektiv på dramapedagogik, med hjälp av dess egen forskning men också belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala frågan i uppsatsen är vad som är det specifika för den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som både är lärar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella lärkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammanställer svaren tematiskt och analyserar med hjälp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna berör. Resultatet pekar på att informanterna uppfattar sig använda en hög grad av komplexitet i arbetsmetoden, som följer med interagering, interaktivitet och estetiskt gestaltning, samt ett syfte att skapa mening och insikt på flera nivåer. Det ställer stora krav på pedagogens kompetens, bl a på integrering mellan teori och praktik. Men det ökar möjligheten till integrering och inkludering av fler mänskliga aspekter i lärprocessen, där den förkroppsligande affektiva kognitionen, intuitiv och mental reflektion är accentuerade. Gruppen och kollektivet används som resurs för individen och tvärtom, det öppnar för mångbottnade och mångfasetterade samspel i lärprocessen. Den fiktiva och kollektiva dimensionen spelar en stor transformativ roll. Även en effektiv användning av praktiserade demokratiska värderingar för hantering av pedagogiska utmaningar är märkbar.</p>

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssättet fått en slagsida som bearbetar information på bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fördjupas teoretiska perspektiv på dramapedagogik, med hjälp av dess egen forskning men också belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala frågan i uppsatsen är vad som är det specifika för den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som både är lärar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella lärkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammanställer svaren tematiskt och analyserar med hjälp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna berör. Resultatet pekar på att informanterna uppfattar sig använda en hög grad av komplexitet i arbetsmetoden, som följer med interagering, interaktivitet och estetiskt gestaltning, samt ett syfte att skapa mening och insikt på flera nivåer. Det ställer stora krav på pedagogens kompetens, bl a på integrering mellan teori och praktik. Men det ökar möjligheten till integrering och inkludering av fler mänskliga aspekter i lärprocessen, där den förkroppsligande affektiva kognitionen, intuitiv och mental reflektion är accentuerade. Gruppen och kollektivet används som resurs för individen och tvärtom, det öppnar för mångbottnade och mångfasetterade samspel i lärprocessen. Den fiktiva och kollektiva dimensionen spelar en stor transformativ roll. Även en effektiv användning av praktiserade demokratiska värderingar för hantering av pedagogiska utmaningar är märkbar.

Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa. &lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt; &lt;!--[endif]--&gt; Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna. Utifrån intervjuundersökningen kopplade vi dessa svar till lärstilsmodeller. Detta för att synliggöra på vilket sätt lärarnas arbete stimulerar eleverna. Vi valde att använda oss av Gardners multipla intelligensteori (MI-teori) och Dunn och Dunns lärstilsmodell. Lärstilsmodellerna har fått en del kritik för att de saknar en vetenskaplig grund och för att det inte finns något som säger hur lärande sker på bästa sätt. Däremot visar forskning att användningen av lärstilar fungerar som hjälpmedel för att kunna utvärdera och självvärdera undervisningen. Av den anledningen använder vi oss också av lärstilsmodeller. &lt;!--[if !supportEmptyParas]--&gt; &lt;!--[endif]--&gt; Av intervjuerna framgick vilka moment som bedrevs teoretisk, hur de bedrevs, var de bedrevs och varför lärarna valde att bedriva just dessa moment teoretiskt. Då intervjusvaren sammankopplades med lärstilsmodellerna visade det sig via MI-teorin, att flertalet intelligenser kunde tydas i den teoretiska undervisningen. Samtidigt gick flertalet faktorer vid inlärning att koppla till lärarnas arbete i enlighet med lärstilsmodellen. Därav kunde två olika perspektiv tydliggöras och leda fram till en slutsats om att ett varierande undervisningssätt i idrottsämnet leder till att fler intelligenser kan stimuleras.

År 2002 implementerades analysmodellen i Revisorslagen (2001:883). Analysmodellen är en självregleringsmodell vars syfte är att säkerställa att den enskilde revisorn inte äventyrar en oberoende revision. Analysmodellen är uppdelad i tre olika steg (1) identifiering, (2) utveckling av motåtgärder och (3) dokumentation, vilka är utformade i syfte att verka som ett hjälpmedel för den enskilde revisorn vid analysering om en omständighet kan äventyra en oberoende revision. Det är emellertid en utmaning för den enskilde revisorn att avgöra om ett förhållande revisor och klient emellan kan äventyra en oberoende revision - genom självgranskning. Det är den enskilde revisorns ansvar att anamma analysmodellens föreskrifter och riktlinjer i arbetsprocessen mot en oberoende revision. Studiens syfte var därav att skapa en förståelse för analysmodellens praktiska användning vid fastställande av en oberoende revision inom revisorsyrket, genom att identifiera revisorernas arbetsprocess vid hantering av analysmodellens tre olika steg: (1) identifiering, (2) motåtgärder och (3) dokumentation. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Den empiriska datan samlades in genom fyra stycken semistrukturerade djupintervjuer, med fyra stycken auktoriserade revisorer, belägna i Norr- och Västerbotten. Studien pekar ut en huvudsaklig slutsats om analysmodellens praktiska användning vid fastställande av en oberoende revision inom revisorsyrket. Slutsatsen är att analysmodellens tre olika steg är integrerade i revisorernas arbetsprocess vid fastställande av oberoende revision. Analysmodellens integrering i revisorernas arbetsprocess syftar till att revisorerna har anammat analysmodellens grundtanke och anpassat analysmodellens tre olika steg i syfte att skapa en praktisk användning. Att revisorerna har anpassat analysmodellens tre olika steg innebär att revisorerna har skapat egna tillvägagångssätt baserat på analysmodellens föreskrifter och riktlinjer för att fastställa en oberoende revision. Förslag till framtida forskning är att undersöka om analysmodellens praktiska användning vid identifiering och utveckling av motåtgärder skiljer sig åt mellan nyblivna revisorer och revisorer med lång yrkeserfarenhet.

I denna studie är syftet att undersöka hur lärare förhåller sig till det centrala innehållet i religionskunskap. Studien syftar även till att undersöka hur teori och praktik tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen utifrån det centrala innehållet. För att besvara forskningsfrågorna har sju intervjuer från två olika skolor analyserats. Det teoretiska perspektivet pragmatismen har varit utgångspunkt i studien. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de fyra avsnitten i det centrala innehållet i religionskunskap 1–3. I undervisningen använder lärare både teori och praktik där dessa två metoder samspelar. Studien ledde fram till två slutsatser. Lärarna förhåller sig oftast till de två första rubrikerna Att leva tillsammans och Att leva i närområdet från det centrala innehållet vilket framstod som enklast. Lärarna ansåg att teori och praktik i undervisningen är gynnande för elevers kunskapsutveckling.

Syftet med denna undersökning är att få insikt i hur lärare i årskurs 1-3 använder sig av utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt för att stödja elevers lärande i de naturorienterande ämnena. För att ge svar på undersökningens två frågeställningar har material samlats in genom kvalitativa intervjuer.  I undersökningens resultat framkommer att samtliga lärare vilka deltog i undersökningen önskar att de kunde bedriva mer undervisning utomhus. Anledningar som anges till att detta inte sker är bland annat ekonomiska aspekter, resursbrist och elevers behov av anpassningar. I resultatet framgår även att begreppet undersökande arbetssätt är svårt att definiera men samtliga lärare använder sig av arbetssättet i sin undervisning och ser många fördelar med kombinationen av teori och praktik. Dessutom framkommer att platsen där undervisningen sker till viss del är av betydelse i samband med utomhuspedagogik och undersökande arbetssätt. Utöver detta framkommer lärarnas syn på sinnenas inverkan för att eleverna ska befästa kunskaper. Slutsatsen visar att lärarna i denna undersökning skulle vilja bedriva mer undervisning utomhus men att olika faktorer inverkar varför detta inte sker. Samtliga lärare i denna undersökning ser även fördelarna med kombinationen av teori och praktik samt när flera sinnen involveras i lärandet. / <p>NO</p>

This thesis aims to provide a deeper understanding of how collaboration between different authorities and organizations works in the capacity of solving problems. The empirical example that the study is based on is the collaborative process that aims to work with and improve the mental health of children and young people. The focus is on understanding the conditions and challenges that can occur within this type of work. Furthermore it strives to seek answers to how the theoretical dimension of collaboration relates to reality. To answer the research questions, the study uses concepts such as collaboration theory and qualitative method in the form of interviews.  Results show several prerequisites and challenges within the collaboration process that affects the mental health of children and young people. Communication is for example a tool that is used extensively, but which can also cause some difficulties within the joint work. It can also be stated that the collaboration process that has been investigated as a whole has a close connection to the theoretical account of how collaboration works. However, the interviewees' stories highlight some practical elements that are not part of the theoretical understanding of how collaboration works, for example that it can be challenging to create a routine and independent collaboration.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förväntningar lärare, elever och handledare har när de inför försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lärlingsutbildningar startadehösten 2008. Syftet med arbetet är också att undersöka den danska lärlingsutbildningen inom omvårdnad. Avsikten med studien är också att ta reda på om pedagogiken förändras och om lärare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lärlingsutbildning i det danska skolväsendet. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en handledare. Resultatet visar att förväntningarna på lärlingsutbildningen inom omvårdnad medför att det ställs högre krav på elevens mognad för vårdyrket, men också att eleven blir lättare anställningsbar. Resultatet visar också att karaktärsämnena i omvårdnad i lärlingsutbildningen, jämfört med den skolförlagda utbildningen i omvårdnad blir mer praktiska.

Utomhusundervisning för med sig en mängd positiva aspekter för elever, framförallt vikten av att få uppleva i en autentisk miljö. Forskning visar att trots fördelar, undviker lärare att förlägga undervisning utomhus på grund av tid, avsaknad av ämneskunskaper, resurser samt säkerhetsrisken. Därför är syftet med studien att ta reda på vilka skäl som ligger till grund för att lärare väljer att undervisa eller inte undervisa utomhus i de naturorienterande ämnena i årskurs F-3. Datainsamlingen består av en enkät som har skickats ut till 24 verksamma lärare, samt semistrukturerade intervjuer med sex av dessa lärare. Metoden som har valts för att analysera det kvalitativa datamaterialet är en tematisk analys. Den kvantitativa datan har sammanställts i diagram. Resultatet av analysen resulterade i sex övergripande teman: lärares ämneskunskaper, den verkliga upplevelsen, växelverkan mellan teori och praktik, elevers motivation, elevgruppens behov och säkerhet samt tidsaspekten. Några av skälen till att undervisa utomhus som framkom hos samtliga deltagare var att eleven får en konkretisering av de naturorienterande ämnena när de får sätta in den teoretiska kunskapen i ett sammanhang samt att elever blir mer motiverade och engagerade i utomhusmiljön. De skäl som framkom till varför lärare väljer att inte förlägga undervisning utomhus var en rädsla kring elevers säkerhet, logistikplanering samt att det oftast inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva undervisning utomhus. Studien kan bidra till att verksamma lärare och lärarstudenter kan få ett annat perspektiv på utomhusundervisningen i de naturorienterande ämnena samt att våga utmana sig i sin lärarprofession trots brist på kunskap, tid och resurser.