Inledning  Studien ämnar undersöka hur fritidshemslärare definierar begreppet tillgänglig lärmiljö och vilka förutsättningar de ges för att skapa en inkluderande fritidshemsverksamhet. Studien behandlar frågeställningarna utifrån flertalet infallsvinklar och ger en bred insyn i det komplexa uppdrag lärare i fritidshem besitter. Fritidshemmet har en egen del i läroplanen vilket ställer krav på verksamhetens innehåll. Studien undersöker på vilket sätt fritidshemslärare upplever att deras verksamhet är tillgänglig och tillgodoser alla elevers behov, samt vilka faktorer somär gynnsamma för arbetet i att skapa ett fritidshem för alla.   Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt fritidshemslärare upplever att deras verksamhet tillgodoser och är tillgänglig utifrån alla elevers behov. Även vilka faktorer som är gynnsamma för arbetet med målsättningen att skapa en tillgänglig lärmiljö i fritidshemmet   Metod Studien har utgått från en kvalitativ metod med ett pragmatiskt perspektiv. Metodvalet har använts i form av semistrukturerade intervjuer riktat till åtta behöriga lärare i fritidshem. Respondenterna är verksamma i olika kommuner med spridning i Sveriges mellersta delar. Detta för att undersöka potentiella skiftningar gällande både möjligheter och förutsättningar i skapandet av tillgängliga lärmiljöer i fritidshemmet. Den insamlade empirin delades vid analysarbetet in i teman med stöd i tillgänglighetsmodellen.   Resultat Resultatet av studien visar att olika definitioner av tillgänglig lärmiljö utgår från den sociala, fysiska och pedagogiska lärmiljön, vilket efter analys delats in i olika teman. Det framgår i studien att förutsättningarna för skapandet av en tillgänglig lärmiljö varierar utifrån exempelvisplaneringstid, fortbildning och ekonomi. Respondenterna menar att organisatoriska faktorer ansågs vara avgörande för hur väl fritidshemslärare lyckas med sitt undervisningsuppdrag. Studien visar också att goda och trygga relationer sågs som extra viktigt i arbetet att skapa en tillgänglig lärmiljö i fritidshemmet, även bildstöd nämndes som ett viktigt stöd i detta arbete.

Vi valde att belysa hur förmedlingen av specialpedagogisk kunskap fungerar praktiskt vid Malmö högskola (MAH) utifrån lärarutbildningens ideologiska samt teoretiska perspektiv. För att kunna genomföra detta valde vi att arbeta utifrån skollag samt styrdokument. Studiens syfte var att genom en enkätundersökning samt intervjuer få en överblick av kunskapsfältet allmänpedagogik och specialpedagogik vid Malmö Högskola. Studiens första datainsamling bestod av en enkätundersökning med sammanlagt 152 stycken lärarstudenter vid MAH. Utifrån svaren från enkätundersökningen valde vi att utföra fyra stycken intervjuer med utbildningschef, ställföreträdande områdeschef, enhetschef samt huvudämnesansvarig vid MAH. Enkätundersökningen påvisade att studenterna fått varierande kunskaper genom sina huvudämnen i relation till det specialpedagogiska kunskapsfältet.Intervjuerna med personal på MAH hjälpte oss att första denna problematik och gav nya infallsvinklar till hur denna problematik har kunnat uppstå.Vi valde att undersöka bredden på det specialpedagogiska kunskapsfältet på MAH. En allmän kurs i specialpedagogik är under betänkande. Detta innebär att den kompetens vi efterfrågar i så fall kommer att förmedlas. En integrering av en specialpedagogisk kurs i den allmänna lärarutbildningen kan bidra till att samarbetet mellan pedagog och specialpedagog inom utbildningen stärks.

Hållbarhetens olika värden och vad det är som främjar hälsan i arbetslivet är ett länge diskuterat och efterforskat ämne. Högskolan i Borås möjliggör för chefer i vård och omsorg att, genom ett flexibelt magisterprogram, erhålla kunskaper för en utveckling på individnivå med målet att rusta för att möta framtida behov av hållbara och hälsofrämjande arbetsförhållanden. Många chefer arbetar under tidspress och hinner därför inte i alla lägen reflektera över och än mindre anpassa sitt praktiska arbete efter kunskap om vad som främjar hälsa och förbättrar hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt de erhållna evidensbaserade och teoretiska kunskaperna är användbara i det praktiska arbetet samt belysa möjligheter och eventuella hinder för att kunna skapa långsiktigt hållbara och hälsofrämjande arbetsförhållanden. För att besvara frågeställningarna genomfördes tolv semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattningar som studerat på magisterprogrammet. Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats och intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk metod med fokus på möjligheter och hinder. Resultatet antyder att det finns en diskrepans mellan resultatet av tidigare forskning inom ämnet och organisatoriska förutsättningar, möjligheter och hinder, för implementering av kunskaperna från magisterutbildningen. Det finns på alla organisatoriska nivåer en uttalad strävan efter hållbarhet och incitament för att främja hälsa på arbetsplatsen, men dessa mål har än så länge en underordnad position i förhållande till ekonomistyrningen.

This thesis examines Epictetus' view on Cynic philosophy, as it is being expressed in chapter 22 of the third book of Diatribai ("The Discourses"). The chapter has traditionally been seen as an idealized and deceitful portrait of the Cynic, and has been questioned as an intended justification of stoics and Cynics in the overall view on the history of philosophy. This thesis, however, attempts a different approach on the matter, based upon a thorough discussion regarding the field of research, as well as on different ways to read and understand the text at hand, in order to seek out a view that goes beyond the traditional distinction between practice and theory. The thesis thus challenges the view where the philosophy of Epictetus is seen as an instrumental practice of stoic theory, isolated to the field of ethics.   The reading of the chapter focuses mainly on the philosophical purpose of the text and its intended practice, and finds that much of the stoic ascetic practice is not only taught through instructions, but also performed in the lecture and Epictetus' way of speaking. Epictetus' portrait of the philosophical Cynic is thus understood, not only as an extreme end that serves as an ascetic role-model, but also as a basic archetype of what it actually means to practice a philosophical way of thinking, that is of central importance to Epictetus philosophy. This sheds a new light on both the traditional distinction between stoic theory and practice, and on much of the research performed on the field of stoicism this far, as well as on that of Cynicism.

Denna studie redogör för utbildningens betydelse i fråga om nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt. För att studera nyexaminerade lärares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn på utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare under former som säkerställt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en låg grad av standardisering och fokus på ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrån den nuvarande lärarutbildningens intentioner och tidigare forskning där lärarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhållningssättet samt tiden som ny lärare berörs. Tre tydliga infallsvinklar på utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan användes för att presentera resultatet. Infallsvinklarna var kunskapssynen, det vetenskapliga förhållningssättet samt förhållandet mellan teori och praktik. Dessa infallsvinklar användes även vid resultatdiskussionen. Uppsatsens författare anser även att nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt är påverkade av utbildningen liksom av tidigare erfarenheter i flertalet avseenden. Författarna är även av åsikten att studenterna tidigt bör erhålla en medvetenhet om sitt eget lärande och utbildningens syfte samt utformning för att utbildningens betydelse ska optimeras. Denna åsikt baseras på de positiva erfarenheterna som erhållits av uppsatsförfattarna. / This study describes the importance of the teacher education concerning newly graduated teacher.s pedagogical and scientific approach. Qualitative interviews have been conducted with the purpose of studying newly graduated teacher.s descriptions of their profession as well as their views on the education. The reliability and ethics have been taken into consideration. The qualitative interviews, in this study, have a low grade of standardization and focus on a certain subject, in spite of the relative high grade of structuring. The interviews have been analysed with regard to both the intentions of the current teacher education and prior research on the subject. From the interview data three distinct views on the importance of the education have been revealed, which has been used to present the result. The different views have been organized into three separate categories which have been named: Epistemological Beliefs, A Scientific Approach and finally Theory and Practice. These same categories are also used in the discussion. The authors of the essay conclude that the new graduated teacher.s pedagogical and scientific approaches are affected by the education as well as by their earlier experiences in many different aspects. The authors are also by the opinion that the students need to be aware of their own learning and of the purpose of the education at an early stage, so that the importance of the education is optimized. This opinion is based on the positive experiences that the authors have gained during the compilation of this study.

Den här avhandlingen handlar om transfer i relation till tekniklärande och teknisk yrkesutbildning. Transfer är centralt för all utbildning och att kunna använda och bygga vidare på tidigare kunskaper och erfarenheter i nya situationer är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling. Syftet med avhandlingen är att studera transfer ur ett erfarenhetsperspektiv. Avhandlingen grundar sig i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. Elevers, lärares och handledares erfarenheter av undervisning och lärande är en central utgångspunkt. I tre av avhandlingens delstudier fokuseras berättelser om teknisk gymnasial yrkesutbildning som lärlingsutbildning och i den fjärde delstudien fokuseras hur uppgifter av teoretisk och praktisk karaktär erfars och hanteras i teknikundervisningen i grundskolan.  Resultaten visar på behovet av lärande i olika arenor och behovet av ett holistiskt lärande där teori och praktik hanteras integrerat. Eleverna behöver erbjudas en variation av erfarenheter från olika arenor och flera arbetsplatser, där lärare och handledare skapar förutsättningar för reflektion i relation till den praktiska erfarenheten. Något som också starkt betonas är ett fungerande samarbete mellan skola och arbetsplatser i yrkesutbildning. / This thesis concerns transfer in relation to teaching and learning with technical content and technical vocational education. Transfer of learning is fundamental, since no one can predict the future, and education cannot possibly cover all content that pupils will need in the future. What you learn in different contexts needs to be useful in new unknown contexts, where technology may have developed or the problems to solve might be different.   The aim of this thesis is to study experiences of transfer in order to deepen the understanding of transfer and factors for transfer. A further aim is to contribute with knowledge about how theory and practice are handled and experienced in relation to learning with technical content and to learning in different arenas. The theoretical framework is the phenomenology of the life-word and the lived and experienced world is put in focus. Therefore, pupils, teachers and supervisors in technical vocational education in Swedish upper secondary school have been interviewed about their experiences of teaching and learning, and their narratives have been analysed. One of the studies in the thesis also concerns how theoretical and practical tasks are handled and experienced in technology education in Swedish compulsory school.  The results show that different experiences from different learning arenas are important for the students’ learning during the education, but also that the teachers and the supervisors have an important role in connecting those experiences and creating possibilities for students to reflect on the experiences. According to the results in this thesis, teacher education could emphasise 1) the importance of helping students reflect upon and make connections between experiences made in different arenas and 2) the importance of interweaving theory and practice in education. Learning can thereby go beyond the learning situation and also be useful in future unknown situations, with new technical developments. / <p></p><p><strong></strong> </p>

<p> </p><p>Denna studie redogör för utbildningens betydelse i fråga om nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt. För att studera nyexaminerade lärares beskrivningar av sin yrkesverksamhet samt sin syn på utbildningen, har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare under former som säkerställt etisk riktighet, reliabilitet och validitet. De kvalitativa intervjuerna har, i studien, en låg grad av standardisering och fokus på ett visst tema, trots en relativt hög grad av strukturering. Vidare har intervjuerna analyserats utifrån den nuvarande lärarutbildningens intentioner och tidigare forskning där lärarutbildningens betydelse, det vetenskapliga och pedagogiska förhållningssättet samt tiden som ny lärare berörs. Tre tydliga infallsvinklar på utbildningens betydelse har följaktligen urskiljts, vilka sedan användes för att presentera resultatet. Infallsvinklarna var kunskapssynen, det vetenskapliga förhållningssättet samt förhållandet mellan teori och praktik. Dessa infallsvinklar användes även vid resultatdiskussionen. Uppsatsens författare anser även att nyexaminerade lärares pedagogiska och vetenskapliga förhållningssätt är påverkade av utbildningen liksom av tidigare erfarenheter i flertalet avseenden. Författarna är även av åsikten att studenterna tidigt bör erhålla en medvetenhet om sitt eget lärande och utbildningens syfte samt utformning för att utbildningens betydelse ska optimeras. Denna åsikt baseras på de positiva erfarenheterna som erhållits av uppsatsförfattarna.</p><p> </p> / <p> </p><p>This study describes the importance of the teacher education concerning newly graduated teacher.s pedagogical and scientific approach. Qualitative interviews have been conducted with the purpose of studying newly graduated teacher.s descriptions of their profession as well as their views on the education. The reliability and ethics have been taken into consideration. The qualitative interviews, in this study, have a low grade of standardization and focus on a certain subject, in spite of the relative high grade of structuring. The interviews have been analysed with regard to both the intentions of the current teacher education and prior research on the subject. From the interview data three distinct views on the importance of the education have been revealed, which has been used to present the result. The different views have been organized into three separate categories which have been named: Epistemological Beliefs, A Scientific Approach and finally Theory and Practice. These same categories are also used in the discussion. The authors of the essay conclude that the new graduated teacher.s pedagogical and scientific approaches are affected by the education as well as by their earlier experiences in many different aspects. The authors are also by the opinion that the students need to be aware of their own learning and of the purpose of the education at an early stage, so that the importance of the education is optimized. This opinion is based on the positive experiences that the authors have gained during the compilation of this study.</p><p> </p>

Utomhuspedagogik har speglats som en positiv metod lärare kan använda sig av i sin undervisning. Litteraturstudien belyser hur forskningen ser på utomhuspedagogik samt hur forskare lyfter och kritiserar metoden. De delade aspekter som lyfts fram sker ur ett lärarperspektiv där lärare bland annat anser att utomhuspedagogiken tar mycket resurser och tid från skolans värld, samtidigt som de talar för de gynnande effekterna på elevers kunskapsutveckling.Syftet med denna studie är att undersöka utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling inom ämnet biologi utifrån undervisningsplatsen. Utifrån tidigare forskning har en litteraturstudie gjorts där vårt empiriska material består av vetenskapliga artiklar.Genom vår studie fick vi fram att användningen av utomhuspedagogik i ämnet biologi erhöll både positiva och negativa aspekter men att det saknas forskning kring kritiska infallsvinklar om metoden. Ytterligare forskning behövs inom användningen av metoden i ämnet för att ge eleverna möjligheter till ett gynnsamt lärande.

The purpose with this study is to contribute with more knowledge about how teachers perceive and use inquiry-based teaching alongside learning materials in their teaching within the science subjects in primary school. We used qualitative, semi structured interviews with a phenomenographic research approach to get a view of teachers’ perceptions about inquiry-based teaching as a phenomenon and how it interacts with learning materials.The study shows that every teacher is using an inquiry-based teaching but in various ways. Inquiry-based teaching was described as a positive part of the education where the pupils get to experiment and use practical work. Most of the teachers thought that the inquiry-based teaching comes with some challenges. The teachers meant that it is time consuming, and it requires access to material. The planning of the education where the inquiry-based teaching is centered demands a studious planning. It showed to exist differences in the purpose of using inquiry-based teaching because some of the teachers meant that inquiry-based teaching creates interest for the science subjects. Some of the teachers described that inquiry-based teaching adds to the pupils conceptional understanding and the other teachers believes that inquiry-based teaching develops the pupil’s knowledge about doing science inquiries. Learning materials were considered as a complement to the inquiry-based teaching. They explained that one cannot exist without the other. Through the theory the pupils are learning about the practical aspects and through the practical aspects the pupils can develop a deeper understanding for the theory.

This thesis aims to provide a deeper understanding of the collaboration process between different authorities and organizations. The empirical example that the study is based on, is violence prevention work that aims to reduce men's violence against women. Of interest is where the focus is in the collaboration process, what function the collaboration process fulfills and what it results will be. The study uses concepts such as collaboration, collaboration theory, and system maintenance- and system changing gender equality work to answer the research questions. To answer the questions, I have interviewed three people from different authorities and organizations. Results show that the informants describe that collaboration is necessary as they are mutually dependent on each other in order to achieve their goals, according to the informants answers they largely agree with how collaboration works in theory versus practice described in collaboration theory and lastly the study conclude that the collaboration process largely results in a system-changing gender equality work.