<p>Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.</p><p>Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande.</p><p>Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna. Läromedelförfattarna använder även olika språkbruk i de olika läromedlen, exempelvis används fackspråk och språkvetenskapliga termer i läromedlet för de studieförberedande programmen medan språkliga förenklingar och omskrivningar ges i läromedlet till de yrkesförberedande programmen.</p>

Syftet med detta examensarbete är att finna bakomliggande orsaker och faktorer som påverkar pojkar och deras läsning. Varför presterar pojkar sämre än jämngamla flickor på lästester i alla de länder där tester görs? Detta är något som otaliga undersökningar pekar på både i Sverige och internationellt. Ett barns framgång i läsning är en viktig del av dess utbildning. Har barnet problem på detta område så får det problem i alla ämnen. Huvudfrågan för detta examensarbete är således: varför presterar pojkar sämre än flickor i läsning? De delmoment som påverkar läsningen belyses ur flera vinklar i hopp om att lyfta fram en så övergripande bild som möjligt av detta fenomen. Detta är en litteraturstudie med fokus på forskning genomförd mellan 2007-2013. Undersökningen visar att den nivå ett barn når i sin läsning är resultatet av en ytterst komplicerad kombination av faktorer där hemförhållanden och motivation tycks väga tyngst. Samtidigt visar studien även att andra faktorer som ofta lyfts fram som mer eller mindre avgörande bygger på motsägelsefulla fakta.

Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet. Vad gäller deltagarnas individuella processer fokuserade flera av dem på liknande faktorer oberoende av källtexten, vilket antyder att processerna i viss utsträckning kan antas vara individuellt betingade. / The aim of the present study was to investigate whether different text types bring different focuses to the fore in the cognitive processes during translation. Four translator students were thus asked to translate one operative and one informative text while verbalizing their thoughts. The verbalizations were recorded and later transcribed into so called think-aloud protocols (TAPs). The analysis of the TAPs showed that the participants focused on similar aspects regardless of the source text, which indicates that the text type did not have any significant effect on the translation process in the study at hand.

Studier visar att allt fler studenter som träder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den här komparativa fallstudien undersöker hur läromedel i svenska på gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de två läromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram. Den här undersökningen visar att de två granskade läromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i läromedlen är: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt språkbruk och träning i texttyper som kan sägas förbereda för ett akademiskt skrivande. Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan läromedel som är riktade till olika program. En skillnad mellan läromedlen är utformningen av arbetsuppgifter till eleverna. Läromedelförfattarna använder även olika språkbruk i de olika läromedlen, exempelvis används fackspråk och språkvetenskapliga termer i läromedlet för de studieförberedande programmen medan språkliga förenklingar och omskrivningar ges i läromedlet till de yrkesförberedande programmen.

Många elever med utomsvensk bakgrund känner idag att deras erfarenheter inte får tillräckligt stor uppmärksamhet i skolans undervisning. Många av dessa elever läser svenska som andraspråk, vilket gör att detta är relevant att reflektera över som lärare i svenska som andraspråk. Hiphopen har länge behandlat teman som utanförskap, identitetsskapande och etnicitet för att skildra erfarenheter som kan liknas med elevernas. Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida hiphoplåtstexter kan användas i undervisningen på ett likvärdigt sätt som den mer traditionella texttypen novellen. Dessa texter kopplas sedan till skolans undervisning för att analysera huruvida dessa kan användas för att synliggöra svenska som andraspråkselevers erfarenheter. Genom kritisk diskursanalys analyseras förekomsten av identitet, etnicitet och utanförskap i fyra hiphoplåttexter och två noveller, för att upptäcka om dessa tre teman skildras på ett liknande sätt i de två texttyperna. Resultatet visar att texterna skildrar uppsatsens tre teman på ett liknande sätt och att dessa således kan räknas som likvärdiga. Kopplat till undervisningen framförs det även många argument för att dessa texter passar utmärkt för att uppfylla både läroplanens mål och synliggöra elevernas erfarenheter.

O objetivo desta monografia de conclusão de curso é de analisar um corpus de anúncios de emprego brasileiros e suecos em jornais interurbanos para explorar semelhanças e diferenças, tanto na aparência como no conteúdo nos elementos estruturais dos anúncios. Foi escolhida a profissão de gerente para a comparação entre anúncios de emprego em dois jornais com periodicidade diária do Brasil e da Suécia, na ediçãoem papel. As maiores diferenças se acham no leiaute e no conteúdo dos anúncios. Os anúncios suecos são em geral mais completos em informação e requerimentos de ambos hard skills* e soft skills* do que os anúncios brasileiros. Os anúncios suecos em geral tentam criar uma imagem da pessoa procurada para candidatura do emprego. No caso dos anúncios brasileiros, focalizam nos hard skills e procuram uma pessoa com a requerida competência para preencher uma vaga. Os anúncios suecos são em geral longos e contêm imagens e logos, enquanto os anúncios brasileiros não têm fotos e poucos logos e em geral são curtos e com muitas abreviações. Os anúncios de ambos os jornais fazem referência à internet para mais informação. Quanto aos requerimentos da pessoa procurada para o emprego, existem bastantes semelhanças. O requerimento mais importante em ambos os jornais é a experiência, e entre os dez mais importantes achamos quatro que são os mesmos para ambos os jornais: experiência, liderança, educação e conhecimento. As formas de tratamento nos anúncios dos dois jornais comparados também diferem. Na maior parte dos anúncios suecos o tratamento é pessoal. Em todos os anúncios brasileiros evita-se um tratamento pessoal. No caso sueco o tratamento pessoal depende da história sueca de desenvolvimento de reformas sociais e de igualdade que criou uma forma geral de tratamento pessoal du ‘tu’. / 2Abstract (sueco) Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera en korpus bestående av brasilianska och svenska platsannonser i nationella dagstidningar för att undersöka likheter och olikheter, såväl i utformningen som innehållsmässigt i annonsernas strukturella uppbyggnad. I platsannonserna valdes yrket chef för jämförelse mellan platsannonserna i de två på papper tryckta dagstidningarna från Brasilien och Sverige. De största skillnaderna finns i layout och innehåll i annonserna. De svenska annonserna är i allmänhet mer kompletta när det gäller information och krav både på hard skills och soft skills än de brasilianska annonserna. De svenska annonserna försöker generellt att skapa en bild av den sökta kandidaten till tjänsten. När det gäller de brasilianska annonserna fokuserar man på hard skills och söker en person med den sökta kompetensen för att fylla en ledig plats. De svenska annonserna är i allmänhet längre och innehåller fotografier och företagsloggor medan de brasilianska annonserna inte har några foton och få loggor och i allmänhet är korta och har många förkortningar. Annonserna i båda tidningarna innehåller referenser till internet för mer information. När det gäller kraven på kandidaterna till tjänsterna finns många likheter. Det viktigaste kravet i båda tidningarna är tidigare erfarenhet och bland de tio viktigaste kraven hittar vi fyra som är lika för både brasilianska och svenska annonser: erfarenhet, ledarskap, utbildning och kunskaper. Hur man tilltalar en person i annonserna varierar också. I större delen av de svenska annonserna används ett personligt tilltal. I alla de brasilianska annonserna undviks ett personligt tilltal. I det svenska fallet beror det personliga tilltalet på den historiska utvecklingen genom sociala reformer när det gäller jämlikhet som skapade en allmän form för personligt tilltal i och med pronomenet du.

Den här studien undersöker hur webbplatsen kan användas i syfte att förmedla en varumärkesidentitet hos företag inom kultursektorn. Fotografiska, en privat konsthall för samtida fotokonst, belägen i Stockholm, publicerar på sin webbplats texter om varje utställning som konsthallen arrangerar. Undersökningen utgår från antagandet att såväl den omgivande kontexten som innehållet i texterna bidrar till att skapa en varumärkesidentitet. Genom en multimodal och narrativ diskursanalys av webbplatsen och utställningstexterna analyserar jag hur denna identitet realiseras i samspelet mellan semiotiska och narrativa resurser och vilken bild den förmedlar av Fotografiska till betraktaren. Resultatet visar, enligt min tolkning, att Fotografiska använder webbplatsen i identitetsskapande syfte genom porträtteringen av fotokonsten och dess centrala aktörer som bärare av ett antal socioestetiska kärnvärden; minimalism, intellektualitet, exklusivitet, tradition och kunnighet. / This study examines how websites can be used for corporate branding purposes of institutions in the cultural field. It is based on my analytical findings on the website of Fotografiska, a gallery for contemporary fine art photography in central Stockholm. The thesis is based on the claim that both the surrounding context and the content of the exhibition texts plays a crucial role in the creation of a corporate brand for art galleries. Therefore my intention here is to show how Fotografiska all together use semiotic and narrative resources on their website in order to brand themselves. Supported by the findings from my sociosemiotic discourse analysis I argue that the extensive portraying of fine art photography and its key figures, maintains a few artistic core values that are characteristic for the branding of Fotografiska. Those are minimalism, intellectuality, exclusiveness, tradition and expertise.