Utbildningen i förskolan ska vara rolig, lärorik och förmedla en positiv framtidstro (Skolverket 2018, s. 5, 9) vilket kan vara problematiskt i förskolans undervisning om miljöproblem då det både kan vara skrämmande och oroande för barn (Ärlemalm-Hagsér 2022, s. 109). Med denna studie vill jag rikta uppmärksamheten mot bilderböckers didaktiska potential och hur de kan användas för att stödja förskolans undervisning utifrån dagens miljöproblem. Syftet med denna förskoledidaktiskt inriktade studie är att med utgångspunkt i den ekokritiska och narratologiska teorin analysera hur några valda bilderböcker för barn synliggör dagens aktuella miljöproblem. Det är en kvalitativ studie som består av fem bilderböcker som analyseras genom hermeneutiken och en multimodal analys. Resultat redovisas i form av de ekokritiska troperna och de narratologiska texttyperna. Vidare diskuteras bilderböckernas didaktiska potential utifrån resultatet där det framkommer att bilderböckerna kan ha flera olika användningsområden i förskolans undervisning om miljöproblem. Min förhoppning är att studien ska väcka intresse för bilderböckers olika användningsområden men även vara ett hjälpmedel för pedagoger i undervisning om miljöproblem.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till användningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda på hur lärare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bäst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan påverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgår från tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vår frågeställning användes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frågeformulär. I denna kartlades elevernas syn på användandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssätt vid arbete med olika texter. Vidare framhölls historietidningar som den texttyp de lärde sig mest historia av. Denna förstudie låg sedan till grund för den kvalitativa ansatsen i arbetet där vi genomförde fördjupade intervjuer med undervisande lärare i klasserna. Informanterna berättade att de använder olika texttyper i undervisningen, oftast i kombination med gruppdiskussioner. De vill inte rangordna texttyperna utan menar att valet av texttyp hänger ihop med undervisningens syfte. Då kursplanen för historia säger att eleven ska ges möjlighet att kunna sätta sig in i hur historiska personer agerat och varför de gjorde som de gjorde, är det viktigt att arbeta med elevernas historiska empati. Dock påverkar inte valet av texttyp utvecklingen av den historiska empatin, utan det rör sig snarare om en blandning av textens innehåll, syftet med undervisningen och de arbetsformer man inkluderar i undervisningen.

Kunskaper för att kunna formulera och skriva olika typer av texter är en mänsklig rättighet. Dessa kunskaper ska formas i skolan och det finns tydligt utskrivet i läroplanen att eleverna ska möta olika typer av texter och vilka förmågor de ska ha när de når årskurs 6. Undersökningen utgår från sociokulturell teori för att specifikt och explicit finna exempel som visar hur undervisningen i skrivande som bedrivs också bidrar till elevernas lärande och utveckling. Sex lärare som undervisar i ämnet svenska i årskurs 4–6 har intervjuats för att finna svar på hur lärare stöttar elever i undervisning, samt hur bedömning och återkoppling till eleverna kan formas. Genom en kvalitativ innehållsanalys har insamlad data resulterat i lärares egna tolkningar av sin undervisning, vilka visar sig ha en grund i både cirkelmodellen och texttriangelns utformning. Lärarna har format vetenskap till egen praktik, vilka också överensstämmer med varandra. Dock framkommer även olikheter i lärarnas syn på undervisning, samt dras slutsatser att de olika styrdokument som skolans undervisning vilar på står i konflikt till varandra. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-04</p>

De nationella proven som fenomen har på olika sätt och utifrån olika ämnesområden undersökts och utretts i stor utsträckning genom åren. Detsamma kan dock inte sägas när det kommer till lärares yrkesutövning relaterad till de nationella proven, vilket är ett tidigare tämligen icke beforskat område. Med washback-begreppet som teoretiskt perspektiv är därför syftet med denna studie att synliggöra högstadie- och gymnasielärares egna utsagor gällande deras yrkesutövning i samband med det skriftliga nationella provet i svenska. Genom en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv svensklärare samt en kvantitativ och kvalitativ webbaserad enkät med både öppna och slutna frågor som besvarats av 122 svensklärare, besvaras frågor rörande hur svensklärare anser att olika aspekter av deras yrkesutövning kan påverkas i samband med det skriftliga nationella provet. Dessutom undersöks huruvida lärarna anser, och i sådana fall på vilket sätt, att det skriftliga nationella provet kan utvecklas för att bidra till deras profession. Studiens resultat visar att det finns både negativa och positiva påverkansfaktorer, där främst planering, bedömning och texttyper pekas ut som specifika aspekter som på ett eller annat sätt har inverkan på lärarnas yrkesutövning och autonomi i samband med det skriftliga nationella provet. Rörande potentiella utvecklingsområden lyfts central rättning fram, vilket dock görs tillsammans med en oro rörande bland annat hur införandet kommer att påverka lärarnas professionalitet.

<p>Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet. Vad gäller deltagarnas individuella processer fokuserade flera av dem på liknande faktorer oberoende av källtexten, vilket antyder att processerna i viss utsträckning kan antas vara individuellt betingade.</p> / <p>The aim of the present study was to investigate whether different text types bring different focuses to the fore in the cognitive processes during translation. Four translator students were thus asked to translate one operative and one informative text while verbalizing their thoughts. The verbalizations were recorded and later transcribed into so called think-aloud protocols (TAPs). The analysis of the TAPs showed that the participants focused on similar aspects regardless of the source text, which indicates that the text type did not have any significant effect on the translation process in the study at hand.</p>

The purpose of this study is to analyze four teaching materials in the Swedish subject for students in grade 4 to see the variety of different types of texts and strategies for reading comprehension that are found in the teaching materials.   • What reading comprehension strategies are represented in the study's chosen teaching materials? • What are the similarities and differences between the chosen teaching tools regarding reading comprehension strategies? • What types of texts are present and how much is the variation in the chosen study material of the study?   The result showed that two of the teaching materials contained all the reading comprehension strategies that the study examined. Furthermore, the result showed that one of the teaching materials had a large variety of different types of texts, while another teaching material had little variation. The analysis showed that a teaching material with few reading comprehension strategies also had a small variety of texts. The analysis then showed that the teaching materials that contained many reading comprehension strategies also had a greater variety of different types of texts.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma grundlärare i årskurs 4–6 arbetar med elevers skrivande. Vi har undersökt hur lärarna följer upp elevers skrivutveckling, vilka didaktiska redskap och metoder de använder, vad skriftspråket är för dem samt vilka texttyper deras elever vanligast arbetar med. Vi har genomfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma grundlärare i årskurs 4–6 i Sandvikens kommun och Gävle kommun. Det framkom att den vanligaste texttypen är berättande text och det vanligaste undervisningsmaterialet är läromedel. Det förekom olika didaktiska redskap. Det vanligaste redskapet var uppbyggt av ett stegprogram med en tydlig progression i uppgifterna. Alla lärare var överens om att deras didaktiska redskap underlättar undervisningen av texttyper genom sin struktur. För elever är det enkelt att förstå hur de ska arbeta med texttypen om de har en tydlig struktur att följa. Utöver de didaktiska redskapen förekom olika didaktiska undervisningsmodeller, till exempel cirkelmodellen. Alla lärare var överens om att läsning och skrivning är sammanlänkade, ju mer en elev läser desto mer medveten blir eleven i sitt egna skrivande. När eleverna arbetar med sitt skrivande är det viktigt att skrivlusten inte försvinner, därför måste lärarens inblandning i texten hållas på en lagom nivå.

Syftet med denna uppsats var att beskriva grundlärares uppfattning av variationsteori i skrivundervisning av texttyper. Undersökningens frågor svarade mot hur lärare resonerar om val av innehåll och metoder i undervisningen om skrivande av texttyper samt hur lärare upplevde att de använde variationsteori för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen för att utveckla elevers skrivande av olika texttyper. Analysen var genomförd med fenomenografi som ansats, webbenkät och semistrukturerad intervju som metod och variationsteori som teori. Resultatet visade att lärarna upplevde variationsteori som tidskrävande och komplex att arbeta med men att det gav god effekt för både elevernas kunskapsutveckling och för lärarnas utveckling av yrkesprofession. Resultatet visade också att lärarna upplever att det är komplext att använda variationsteori i undervisning om att skriva olika texttyper. Men variationsteorin är uppskattad att använda i undervisningen och vissa faktorer kan förenkla användandet. Slutsatsen blir ända att svenskämnets struktur behöver bli mer tillgängligt för variationsteori. / The aim of this paper was to describe teachers’ ways of understanding variation theory used in teaching to write different types of texts. This was done by answering questions as how teachers’ reason in selecting content and methods in teaching to write different types of texts and how teachers experienced how to use variation theory in planning, teaching and evaluation of teaching to develop students' writing of different text types. This empirical study was done with a phenomenography view and variation theory as the theoretical framework for the analysis. The methods were survey and semi structured interview. The results showed that the teachers experienced the variation theory as time-consuming and complex to work with, but that it had a good effect on both the students 'knowledge development and the teachers' development of professional profession. The results showed that the teachers’ experience variation theory as complex in teaching about writing different types of texts. Although variation theory was appreciated in teaching and some factors may facilitate the use of the theory. Anyway, the structure needs to be more accessible to variation theory.

Sammanfattning Tidigare forskning visar att elever i de yngre åren i huvudsak möter skönlitterära texter och att detta kan innebära svårigheter för dem i klass 4 då de förväntas förstå olika texttyper. Denna studie undersöker vilka texttyper elever i förskoleklass till årskurs 3 får möta på två olika skolor i två skilda kommuner och om lärarna anser att det kan påverka elevers läsförståelse och läsintresse. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare och baseras på en lärandesyn utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppet literacy. Resultatet visar att de yngre barnen på de två deltagande skolorna till stor del får möta olika texttyper och att lärarna anser att det främjar både läsförståelse och läsintresse. / Abstract Previous research show that students in the younger years mainly meets fictional text types and that this may cause difficulties for them in 4th-grade when they are expected to understand different kinds of text. This study examines which types of text students in preschool to grade three meet at two different schools in two separate municipalities, and if teachers believe that it can affect students reading comprehension and interest in reading. The survey was conducted through qualitative interviews with practicing teachers and is based on a learning approach from a sociocultural perspective and the literacy concept. The result show that the younger children at the two participating schools for the most part get to meet different types of texts and that the teachers considers it promotes both reading comprehension and interest in reading.

 Enligt styrdokumenten skall elever rustas inför dagens samhällsliv, fortsatta studier och kommande arbetsliv vilket förutsätter att eleverna kan möta och förstå texter av olika slag. För att klara de nationella proven i åk 3 krävs att eleverna behärskar olika texttyper och vi vill med denna studie se hur arbetet med olika texter i en åk 3 ser ut samt vilka relationer mellan klassrummets textarbete och styrdokumentens intentioner vi kan utlä-sa. Vi är även intresserade av om undervisningen kring texter är inspirerad av literacy-forskning eller en mer traditionell syn på läs- och skrivinlärning. Vi tänker oss att denna studie kan leda till att verksamma lärare och lärarstudenter får upp ögonen för hur arbe-tet med olika texter kan se ut för att uppnå styrdokumentens intentioner. Vi har i studien använt oss av en empirisk kvalitativ observationsstudie för att få ett så trovärdigt resul-tat som möjligt. Resultatet visade att eleverna mestadels arbetade med texter av berät-tande karaktär och att undervisningen framför allt speglar en traditionell färdighetssyn där mycket fokus ligger på grammatik, form och struktur utan något större samman-hang. / As the policy documents reads students must be prepared for today´s society, further studies and future working which implies that students can understand and encounter different types of texts. To cope the National Tests in third grade the students must mas-ter different types of texts and with this study we want to study the work with texts in a third grade classroom, and also how the relation between classroom activities and policy documents may be understood. We are also interested in different Theories of reading and writing, and thus if text activities are inspired by literacy research or a more tradi-tional skill discourse. We imagine that this study can conduce to the active teachers and student teachers can take notice of the importance of early introduction of different types of texts for the students. In this study we have used an empirical qualitative obser-vational study to get a so credible result as possible. The result showed that most of the texts that the students worked with were of narrative character and that the education was based primarily on a traditional skill discourse whit focus on grammar, form and structure without any larger context.