Sexuellt våld är ett utbrett problem bland unga tjejer. Enligt en nationell studie har nästan en tredjedel av tjejerna på gymnasiet blivit utsatta för sexuella övergrepp. Användandet av nya teknologier för att utöva sexuella övergrepp är ett fenomen som diskuteras i större utsträckning idag. För att kunna möta dessa unga tjejer som blir utsatta för sexuellt våld krävs det professionella som har kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser. Den här kandidatuppsatsen utforskar hur professionella tolkar och förstår digitalt sexuellt våld, samt hur deras tolkningar påverkar deras förhållningssätt till problematiken. Empirin består av fyra kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med unga tjejer som har blivit utsatta för sexuellt våld via internet. Tre av informanterna använde sig av ett feministiskt förhållningssätt för att förstå hur män utnyttjar skeva maktförhållanden för att utnyttja unga tjejer. Flera av informanterna menade att sexuellt våld via internet tycks drivas av samma mekanismer som det sexuella våld som existerar utanför internet. Två av informanterna kunde dock identifiera en relevant skillnad. De menade att det finns en föreställning att det som är digitalt skulle vara mindre verkligt och att det därför skulle vara lättare att värja sig från sexuellt våld som är digitalt. Detta kan skapa ytterligare skam och skuld hos de som blir utsatta. Informanterna menade att sexuella övergrepp är präglade av skam som gör att både yrkesverksamma och utsatta kan uppleva det som svårt att ta upp ämnet. Informanterna ansåg att det enskilt viktigaste i arbetet med unga är att konsekvent ställa frågor om sexuellt våld. / Sexual violence is a widespread problem among young girls. According to a national study, almost a third of high school girls have been sexually abused. The use of new technologies for the facilitation of sexual violence is being discussed to a greater extent today. To be able to meet these young girls who are exposed to sexual violence, it requires professionals who have knowledge of the mechanisms and consequences of violence. This bachelor thesis examines professionals' interpretations and attitudes towards digital sexual violence. The thesis includes qualitative interviews with four professionals who work with young girls who have been exposed to digital sexual violence. Three of the informants used a feminist approach to understand how men use skewed power relations to exploit young girls. Several of the informants believed that digital sexual violence seems to be driven by the same mechanisms as the sexual violence that exists outside the Internet. However, two of the informants were able to identify a relevant difference. They argued that there was a perception that digital phenomenon is less real and that it would therefore be easier to defend oneself from sexual violence that is digital. This can create further shame and guilt in those who are exposed. The informants said that sexual abuse is characterized by shame, which means that both professionals and adolescents exposed to violence may find it difficult to address the subject. The informants considered that the single most important thing in the work with young girls is to consistently ask questions about sexual violence.

Denna kvalitativa studie syftade till att studera barns perspektiv på genus utifrån fyraDisney-karaktärer. Studien riktar sig till verksamma pedagoger inom förskolan ochkan bidra till en förståelse om genus och barns könsföreställningar. Genom att sepopulärkulturen som ett verktyg kan pedagoger i förskolan ta vara på barns intresseoch utgå ifrån dessa i sin undervisning. Studien belyser barns könsföreställningar ochhur de utrycks i fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna med barnen gjordes ifokusgrupper och var semistrukturerade. I studien har barnen visat på ett stortengagemang, lust och nyfikenhet att diskutera genus tillsammans med varandra samtmed oss vuxna. Utifrån de teman som växte fram under studiens analysprocesstenderade barnen att ha stereotypiska könsföreställningar och barnen har ocksåanvänt sig utav liknande begrepp för att beskriva och könsdefinieramediakaraktärer.Nyckelord: genus, barn, förskola, populärkultur, fokusgrupper, genusordning,könsföreställningar, könsskillnader, Disney / This qualitative study aimed to study children’s perspective on gender when talkingabout four Disney characters. The study is aimed towards working educators inpreschools and can contribute to an understanding of gender and children’s genderperceptions. By seeing popular culture as a tool, preschool educators can takeadvantage of children’s interests and base their teaching on them. The study has shedlight on children’s gender beliefs, further how they are expressed in focus groupinterviews. The interviews with the children were in focusgroups and was semistructured. In this study children have shown great commitment, desire, and curiosityto discuss gender, both together with each other and also with us adults. Based on thethemes that emerged during the analysis process, children had tendencies ofstereotypical gender beliefs and the children used similar concepts to describe anddefine the gender on media characters.

Studien har syftat till att belysa kvinnojourers arbete med migrerande kvinnor i anknytningsrelation och deras utmaningar i arbetet. Tidigare forskning har framhållit att det brister i forskning om migrerande kvinnor och hur kvinnojourer arbetar med berörda kvinnor i anknytningsrelation. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta respondenter från olika kvinnojourer i Sverige. Resultatet visar att det finns utmaningar i kvinnojourers arbete med migrerande kvinnor. Utveckling och förbättring är nödvändigt av bland annat myndigheter i form av basal samhällsinformation, kunskap om vart kvinnor ska vända sig och vilka rättigheter de har. I enlighet med tidigare forskning och teorier appliceras intersektionella perspektivet i deras arbete, då migrerande kvinnor har andra behov gentemot vad en svenskfödd kvinna har. Genusordningen påvisar mäns maktövertag över kvinnor utifrån kön och normaliseringen redogör att kvinnor normaliserar våldet. Det finns befintliga lagar som skyddar migrerande kvinnor, men i själva verket är det sällan dessa lagar tillämpas. Vi som forskare tolkar att respondenterna upplever utmaningar i deras arbete, särskilt när det gäller tvåårsregeln. Kvinnojourer är delaktiga i migrerande kvinnors liv och hjälper utifrån befintliga resurser och möjligheter, men i själva verket ligger inte allt i kvinnojourers händer vilket försvårar deras arbete med migrerande kvinnor. / The purpose of this study is to enlighten women's shelters work with migrant women in an attachment relationship and their challenges. Previous research shows a lack of research on migrant women and women’s shelters work with women in attachment relationships. The study is based on qualitative interviews with eight respondents from various women’s shelters in Sweden. The results show challenges in women’s shelters work with migrant women. Development and improvement is necessary by authorities based on giving basic social information, knowledge of where women can seek help and knowing her rights. In accordance with previous research and theories, intersectional perspective is applied in women’s shelters work, as migrant women have different needs compared to what a Swedish-born woman has. The gender order demonstrates men's dominance over women based on sex and the theory of normalization explains that women normalize violence. There are existing laws that protect migrant women, but in reality, these laws are rarely enforced. We interpret that the respondents experience challenges in their work, especially regarding the two-year rule. Women's shelters are involved in migrant women's lives and help them based on their resources and opportunities, but in reality, not everything is in the hands of women's shelters, which makes their work with migrant women difficult.

This master's thesis deals with the analysis of two popular psychological handbooks focusing on relationships between men and women, namely the book "Men are from Mars, women are from Venus" by American psychologist J. Gray, and the Czech equivalent "Why women can't understand men" by D. Gruber. The main research question of this thesis is how gender stereotypes are created in popular psychology literature and by what means they become naturalized. The theoretical starting point is both the influence of popular psychology on its audience as well as the introduction of the basic concepts in their relation to gender as an analytic category, gender order, gender stereotypes and mechanisms of forming and maintaining masculinity and femininity. Empirical research presents qualitative content analysis and discourse analysis of "Why men are from Mars", women are from Venus compared with the Czech book "Why women can't understand men". The research mainly focuses on how these two authors work with gender stereotypes about men and women and their forming of seemingly everlasting and universal gender binarism.

Trots att Sverige anses ha en av världens mest jämställda arbetsmarknader, framställs den som en av världens mest könssegregerade horisontellt och vertikalt. Studien är utförd på BillerudKorsnäs Karlsborg som är ett svenskt skogsindustriföretag som tillverkar både pappersmassa och papper.Jag har i samråd med BillerudKorsnäs fått uppdraget att skildra produktionsoperatörernas upplevelse av jämställdheten och om det finns några organisatoriska förklaringar till att könsfördelningen ser ut som den gör. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur könsmönster och kön skapas, upprätthålls och förändras inom produktionen med hjälp av frågeställningarna;Vilka föreställningar om kön uttrycker intervjupersonerna? Vilken betydelse ser intervjupersonerna att kön har för arbetsplatsen idag? Om och på vilket sätt åskådliggörs tecken på könsmönstrens förändring? En kvalitativ metod är använd med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod av empirin. Det teoretiska ramverket utgörs av West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Ackers (1990) teori om kön och organisationer. Resultatet visar att könsmönster och kön inom produktionen inte upplevs ha någon betydelse för arbetsplatsen. Förklaringarna ligger i att arbetet inte längre anses vara fysiskt tungt och därför kan utföras av både män och kvinnor. Trots detta framkommer det att uppfattningar om skillnader mellan kvinnor och män förekommer, att kvinnor och män är olika,där skillnaderna till stor del handlar om vad kvinnor och mäns egenskaper anses bidra med till arbetsplatsen. Kvinnor anses bland annat vara noggranna til lsin natur vilket ger en indikation på att männen inte skulle vara det.Resultatet visar även att förklaringarna både förvisas ut i det omgivande samhället och in i organisationen. Resultatet visar således att den sociala konstruktionen av kön och dess könsmärkning i och utanför organisationen ligger till grund för den låga andelen kvinnor inom produktionen. / Although Sweden is considered to have one of the world's most equal labor markets, it is presented as one of the world's most gender-segregated horizontally and vertically. This study is carried out at BillerudKorsnäs Karlsborg, which is a Swedish forest industry company that manufactures both pulp and paper. In consultation with BillerudKorsnäs, I have been commissioned to describe the production operators' experience of gender equality and whether there are any organizational explanations for the gender distribution as it does. The purpose of the study is to examine and analyze how gender patterns and gender are created, maintained and changed within production using the issues; What notions of gender express the interviewees? What significance do the interviewees see that the gender has for the workplace today? If and in what way are signs of the change in gender pattern illustrated? A qualitative method is used with semi-structured interviews as a method of collecting the empirical data. The theoretical framework consists of West and Zimmerman's (1987) theory of making gender and Acker's (1990) theory of gender and organizations. The result shows that gender patterns and gender in production are not felt to have any significance for the workplace. The explanations lie in the fact that the work is no longer considered physically heavy and can therefore be carried out by both men and women. Despite this, it appears that perceptions of differences between women and men occur, that women and men are different, where the differences are largely about what women and men's properties are considered to contribute to the workplace. Women are considered to be accurate in nature, which gives an indication that the men would not. The result also shows that the explanations are both exiled in the surrounding society and into the organization. The result thus shows that the social construction of the sex and its gender labeling in and outside the organization forms the basis for the low proportion of women in production.

This thesis explores the scope for children’s voices offered to children in court mandated investigations regarding custody, residence or contact. The focus is on children who have been exposed to their father’s violence against their mother The aim is to study how the legislators’ intentions concerning children’s participation in this area are implemented in work groups. The assumption is that implementation can be seen as collective learning. Implementation may in this case challenge established relations of power like age and gender orders. Professional discourses on violence have to shift from gender neutral to gendered discourses and discourses on children have to include a participation discourse. Learning which includes a shift in discourses and challenges established power relations is defined as radical learning.The approach is social constructionist and draws on group interviews with social workers specialized in family law.The thesis analyses which discourses of violence and of children are accessible and used at group level. This can be seen as a discursive opportunity structure. The discourses in question are: gender violence, child protection, treatment and family law discourses as well as care and participation discourses. The conclusion is that all these discourses are accessible to the professionals and the effects of the different discourses are discussed regarding the possibilities for creating a safe situation for mother and child during the investigation.The thesis furthermore analyses the organisation of the work groups. These characteristics can be seen as an organisational opportunity structure. The analysis shows different patterns in the groups when it comes to structure and stage of learning process. One group seems to be at the stage where the members are prepared to start talking to the child about the father’s violence.The final chapter presents a discussion of radical learning and the possibilities for radical social change when established power relations are challenged.

Peace processes have been slow to recognise women, which is later reflected in the political landscape of the post-conflict society. Researchers have emphasised that the post-conflict setting many times constitutes a greater challenge for women than men as they face more vulnerability and insecurity in forms of domestic violence and being excluded from the formal peace processes. This is the case for Bosnia and Herzegovina, which is still facing difficulties both socially, politically and economically due to the civil war at the beginning of the 1990s. For instance, the country is facing major economic difficulties, which have contributed to high unemployment rates which is especially affecting women and the youth. Thereby this study which is based on eight qualitative semi-structured interviews explores how young women with tertiary education in Bosnia and Herzegovina experience their participation in the post-conflict setting, and what out-looks they have on their future in relation to the predominant gender order. Through the thematic analysis and by using a theoretical framework related to “Conflict, Gender, Ethnicity and Post-Conflict Reconstruction” and “gender order” their experiences were analysed. The results of this study show that although the young women experienced that they could participate in society, all of them experienced obstacles related to politics and gender traditional expectations of women. Their outlooks were relatively positive as they recognised several opportunities to fulfil their dreams due to education. Moreover, the majority of them wanted to stay in Bosnia and Herzegovina. The post-conflict setting is affecting the entire population, however, young women are further affected by the gender order. Ultimately, the patriarchal gender order which is heightened in the post-conflict setting is impacting these young women’s participation and outlooks, which limits their prospects. However, through their participation and how they conduct themselves, they are opposing the place they have been given in the gender order. / Fredsprocesser har varit långsamma med att erkänna kvinnor, vilket senare har återspeglats i det politiska landskapet i samhället efter en konflikt. Forskare menar på att tiden efter en konflikt många gånger utgör en större utmaning för kvinnor än för män, eftersom de är mer sårbara och ofta möter olika former av våld i hemmet samt utesluts från de formella fredsprocesserna. Det här är fallet för Bosnien och Hercegovina, som fortfarande står inför svårigheter både socialt, politiskt och ekonomiskt på grund av inbördeskriget i början av 1990-talet. Landet står exempelvis inför stora ekonomiska svårigheter, vilket har bidragit till den höga arbetslösheten som särskilt drabbar kvinnor och ungdomar. Mot bakgrund av det här undersöker studien, som baseras på åtta kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, hur unga kvinnor med högre utbildning i Bosnien och Hercegovina upplever sitt deltagande i det post-konfliktsamhälle som de lever i, hur deras framtidssyn ser ut och hur de förhåller sig till den nuvarande genusordningen. Genom tematisk analys och användningen av ett teoretiskt ramverk relaterat till “Konflikt, genus, etnicitet och post-konfliktrekonstruktion” och ”genusordning” analyserades deras erfarenheter. Resultatet av studien visar att de unga kvinnorna upplevde att de kunde delta i samhället men också att de kände vissa hinder, relaterade till politik och de traditionella könsrollerna som finns i samhället. Samtidigt var de ungas syn på framtiden relativt positiv, då de ansåg att det fanns många möjligheter för dem att uppfylla sina drömmar eftersom de hade studerat. Många av dem ville stanna i Bosnien och Hercegovina. Miljön som är i ett post-konfliktsamhälle påverkar hela befolkningen dock är unga kvinnor extra utsatta, då de också är påverkade av den regerande genusordningen. Den nuvarande patriarkala genusordningen som ofta kulminerar i ett post-konfliktsamhälle begränsar de unga kvinnornas deltagande, vilket påverkar deras tankar om framtiden. Dock, genom sitt deltagande och agerande i samhället sätter de sig emot den plats som de har tilldelats i genusordningen.

The aim of this thesis was to find the seeds of Czech interest in the topic of female genital mutilation using a spectrum of approaches, as well as the experience of experts on this topic. The research consists of two main parts. The first part is devoted to the mapping of the institutional network; the second one to personal stories. Interviews with narrators have been analyzed using the method of triple coding. Themes that reveal the narrators' opinions about and attitudes towards female genital mutilation have been explored in the analysis in particular. In terms of theoretical approaches, the thesis explores whether it is possible to frame the debate on female genital mutilation in the Czech context using the various theses of global feminism and whether there is a general interest in this issue and its solutions. Key words: female genital mutilation, global and multicultural feminism, postcolonial feminism, institutional network, gender order, global North, global South

Donna J. Haraway ist eine US-amerikanische Biologin, Wissenschaftsphilosophin und Literaturwissenschaftlerin, die an den Departments History of Consciousness und Feminist Studies der University of California lehrte. In dieser Position hatte sie die erste explizit der Feministischen Theorie gewidmete Professur in den USA inne. Haraways Arbeiten bewegen sich in einem thematischen Schnittfeld von feministischer Erkenntniskritik, Cultural Studies, politischer Theorie und Biowissenschaften.

Gehirnforschung ist ein naturwissenschaftlicher Forschungsbereich, der sich aus den Disziplinen Anatomie, Embryologie, Physiologie, Pharmakologie und Psychologie entwickelt hat. Gendertheoretisch informierte historische Studien zur Gehirnforschung fokussieren ideologiekritische und diskursanalytische Betrachtungen androzentrischer bzw. sexistischer Körpervorstellungen von der Antike bis zum 21. Jh., welche u. a. die bürgerliche Geschlechterordnung argumentativ gestützt und naturalisiert hatten.