Municipal urban management and the democratic flexible guardian – a study concerning the officials’ changing work in the urban management process in the municipality of Norrköping. The purpose of this study is partly to analyse how implement measures in a change project (in the municipality of Norrköping) may impact the officials, linked to the urban management process, in their work practices. The study also aims to problematize a political science theory by Professor Lennart Lundquist (from 1998) that states how officials should relate to their office. The reason behind this problematizing stems from a shift in the municipalities’ responsibilities over the last 20 years. They have gone from having a more exclusively administrative responsibility to focus more on societal investment. The analysis of this study shows that a lot of the implement measures have a positive impact on the officials’ work practices, although some risks were found. The study also indicates that the imbalance between economical and democratic values (that is addressed in Lundquist’s theory) tend to even themselves out in order for a more sustainable development to be achieved.

The aim of this scientific essay is to illuminate perceptions and interpretations about children's deviant behavior and how it affects the educators attitudes towards these children. The starting point for the essay is two different self-perceived situations where I experienced that "deviant" behavior and behaviors that causes trouble, referred to as “trouble-making” behaviors, quickly and carelessly identifies as consequences of the neuropsychiatric disability ADHD. The “diagnosis-label” creates a feeling of uncertainty for me because I know from experience that it provides more support and understanding of children's behaviors. At the same time, the instant association to ADHD leads to disregarding of other factors that generate "trouble-making" behaviors. The "problems" are not always connected to a disability, but a diagnosis of a disability provides, in reality, faster, more structured and well-designed support for the child compared to a child who shows "trouble-making" behaviors without a diagnosis. Therefore, it is interesting to investigate other circumstances that can create "trouble-making" behaviors and question function of the diagnosis as a creator of greater understanding of these behaviors. I would like to highlight different perspectives of behaviors that are perceived as deviating and negative, to create opportunities for educators to provide children support without the need of a disability to explain the reason why the child needs support. Greater knowledge of children's "trouble-making" behaviors can lead to more personalized support actions for the child, and to an understanding of how interpretations and prejudices influence children's ability to develop advantageous strategies for managing individual difficulties. The survey is based on the questions: What is “abnormal behavior” in preschool children? Can there be other causes of "trouble-making" behaviors than consequences of a neuropsychiatric disfunction? What significance does a formal diagnosis have for preschool children? / Syftet med denna vetenskapliga essä är att synliggöra föreställningar och tolkningar kring barns avvikande beteenden i förskolan och hur de påverkar pedagogers förhållningssätt gentemot dessa barn. Utgångspunkten för uppsatsen är två olika självupplevda situationer där jag fått känslan av att ”avvikande” och ”problemskapande” beteenden snabbt och ovarsamt identifieras som följder av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Jag själv känner en viss osäkerhet beträffande ”diagnos-stämpeln” eftersom jag av erfarenhet vet att en diagnos ger mer stöd och förståelse för barns beteenden, samtidigt som den hastiga kopplingen till ADHD resulterar i att andra faktorer som genererar ”problemskapande” beteenden negligeras. ”Problemen” är inte alltid är orsakade av en funktionsnedsättning men en diagnos ger, i realiteten, snabbare, mer strukturerade och välutformade stödinsatser för barnet jämfört med ett barn som uppvisar ”problemskapande” beteenden utan en diagnos. Därför är det intressant att undersöka andra omständigheter som kan ge upphov till ”problemskapande beteenden” och ifrågasätta diagnosens funktion som skapare av större förståelse för dessa beteenden. Jag vill synliggöra olika perspektiv på beteenden som uppfattas som avvikande och negativa för att på så sätt skapa möjligheter för pedagoger att ge barn stöd utan att orsaken till att barnet är i behov av stöd måste vara en funktionsnedsättning. Bredare kunskap om barns ”problemskapande” beteenden kan dels leda till mer anpassade stödinsatser för barnet, dels till förståelse för hur tolkningar och fördomar påverkar barns möjligheter att utveckla strategier som är mest fördelaktiga för att hantera individuella svårigheter. Undersökningen utgår från frågorna: Vad är ett avvikande beteende i förskolan? Finns det andra orsaker till ”problemskapande beteenden” som inte har med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att göra? Vad har en formell diagnos för betydelse för barn i förskolan?

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida beskrivning av skönlitteraturen i ämnesplanen och andraspråksundervisning på gymnasieskolan skiljer sig åt. Fokus i undersökningen har legat på lärarnas tolkningar och hur de realiserar ämnesplanen i svenska som andraspråk när det gäller undervisning i skönlitteratur.   Undersökningsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma gymnasielärare.   Undersökningens resultat visar att lärarnas tolkningar och realiseringar av styrdokumenten i flera fall bygger på pedagogernas tidigare erfarenheter, bakgrund, kunskaper och skolkultur. Eftersom de flesta av respondenterna är verksamma lärare i både svenska som andraspråk och svenska kan det sistnämnda ämnet och ämnesplanerna i svenska inverka på lärarnas val av litteratur och även på undervisningen. Detta överensstämmer med tidigare forskning. I denna undersökning visar det sig emellertid att det också finns andra grunder till lärarnas val och tolkningar. Detta kan bero på olika faktorer, till exempel, den undervisningstraditionen som finns på respondenternas gymnasium, programmet som lärarna undervisar i och lärarnas egna uppfattningar och tolkningar av undervisningsprocessen. Min undersökning visar att det tydligt framstår två lärartyper avseende av synen på litteraturundervisningen: de som låter eleverna att välja böcker själva och de som mer eller mindre styr litteratururvalet. Samtliga respondenter är eniga att ämnesplanen i ämnet svenska som andraspråk är vag och oprecis.

Previous research show that there is a knowledge cap in investigations on how social workers are supposed to interpret the nursing needs for children, in which the parent who has custody of the child is responsible for. The same knowledge cap is shown in how ”child's best” is supposed to be interpreted by social workers and be a red thread in the investigations. Which also leads to help interventions being given to children when the parent does not fulfill the nursing needs of the child, which is always not clear. Therefore the purpose of the study was to understand how social services interpret the nursing needs and shed light on how social workers interpret the ”child’s best” and how they work with children when the parents do not fulfill the nursing needs. Therefore in this study 8 interviews have been executed with social workers from different county’s around Sweden. The result shows that the interpretation of nursing needs for children is interpreted by the working model BBIC and that children should feel safe and not be at risk of getting hurt. The ”child’s best” means from the perspective of social workers shows that what is best for the child is to stay with the biological parents and that they are stable and emotionally available. The social workers work with children through family therapy, since focus is on helping the whole family. Help interventions are rarely only given to children alone, unless the child is over 15 years of age.

This essay delves into the question of whether the desire to understand children in their thought process can lead adults into interpret children ́s thoughts through their own worldview. It explores the idea whether it is futile to believe in the possibility of fully understanding and if we could benefit by surrender that notion.  Inspired by Camus ́essay The myth of Sisyfos and Nagel ́s exploration of the subjective nature of experience in What is it like to be a bat? this essay grapples with the concept of absurdity and the question if Camus and Nagels ideas of absurdity can be helpful for adults in their challenge to grasp a child ́s perspective. Through an exploration of absurdity and a critical examination of adult’s belief in their ability to understand children, specifically concept such as child’s perspective in childhood sociology, this essay aims to shed light on the complex relationship between children and, adults emphasizing the importance of humility and recognizing the inherent limitations of whether a human being fully can understand another human being regardless age. Furthermore, the children ́s book Gropen is used to make visible the ideas about how the realities of children and adults are expressed.

Vi valt att fördjupa oss i pedagogers dokumentationsarbete utifrån den nya lagstiftningen som kom i juni 2014, gällande arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Metoden som i denna studie används är en enkätundersökning i form av ett onlineformulär, med möjlighet till fritextsvar, som vi analyserar både kvantitativt och kvalitativt. Respondenterna är yrkesverksamma pedagoger i gymnasiesärskolans olika program. Resultatet av studien ger en enhetlig bild av hur godtyckligt statens intentioner realiseras och implementeras i skolans verksamhet. Detta beroende på tjänstemännens tolkningar av statens givna ramar. Studien visar en stor diskrepans mellan respondenternas verksamheters olika implementering, förändrade arbetssätt och rutiner kring dokumentation, sedan lagändringen i Skollagens(2014), 3:e kap 8-9§. Styrdokument tolkas, verkställs och förankras beroende på ledning, styrning och stimulans, maktkultur och diskurser. Resultat visar även på en ökad kollegial samverkan, då respondenterna skriver färre åtgärdsprogram än tidigare. Majoriteten av respondenterna talar om ett oförändrat arbete eller ingen förändring med Arbete kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Skolverket, 2014). Respondenterna ger även uttryck för otydliga direktiv, på grund av styrdokument med stort tolkningsutrymme och avsaknad av tydliga ramar.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka variabler som påverkar lärares syn på hälsa och på så sätt också hälsoundervisningen inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: Vilken är lärares syn på hälsa? Vilken är lärares syn på hälsa, kopplat till ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar lärarna om hälsa inom ämnet idrott och hälsa? Påverkar kön, ålder och erfarenhet lärares syn på hälsa och slutligen hälsoundervisningen? Metod Studiens metod är en enkätundersökning som riktas mot undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa. Den utformades som en webbenkät som sedan publicerades via en sluten facebookgrupp vid namn Idrottslärare, samt skickades ut till samtliga grund- och gymnasieskolor i Stockholm. Av de tillfrågade valde 340 lärare i idrott och hälsa att delta i studien. Som teoretisk utgångspunkt och som analys av empirin valdes Antonovskys teorier: Känslan av sammanhang (KASAM) och det patogena och salutogena perspektiven på hälsa. Resultat Samtliga deltagare i studien anser att hälsa främst är fysiskt. De yngre deltagarna anser däremot att hälsa är mer holistiskt, salutogent, samt att psykiska och sociala aspekter av hälsa värdesätts högre hos yngre än hos äldre. Kvinnor och äldre har generellt en mer patogen syn på hälsa och fokuserar mer på riskfaktorer. Dessa resultat gäller för både den generella synen av hälsa och synsättet inom ämnet idrott och hälsa. Vad gäller undervisningen i hälsa så är yngre lärare mer benägna att låta eleverna vara delaktiga i undervisningen än äldre. De äldre lärarna är istället mer angelägna att planera sin undervisning inom ämnet, men är även mindre benägna att ändra den efter skilda erfarenheter hos klasser och elever. Slutsats Variablerna kön, ålder och erfarenhet påverkar lärares syn på hälsa, samt hur undervisningen bedrivs inom ämnet. Lärares bakgrund påverkar alltså i slutändan undervisningen i idrott och hälsa.