Purpose: The purpose of this study is to understand which aspects that alterations and additional work affect the end result financially and what consequences it has. This study also wants to find out if there are similarities between different projects, regarding why and how alternations and additional work arise, as well as how this can be counteracted. This is done through interviews with various operators, literature studie and document analysis, finally the answers will be compiled and compared. Method: The method consists of data collection in the form of interview studie and document analysis based on different operators and projects with the aime of obtaining different perspectives. A literature studie was implemented based on course literature and relevant web pages in order to obtain basic information before the own investigation. Results: From the result it appears that the planning is the most important aspect to highlight as it lays the foundation for the entire project. It is possible to prevent alternations and additional work by having well executed construction documents, planning for alternations and additional work in case they arise and implementing basic investigations to have all the information about the project before the production starts. Conclusions: The conclusion of this studie is that it fulfilled its purpose when it became clear how alterations and additional work arise and what consequences it has financially. Alternations and additional work always arise regardless of the size of the project, but how the alternations and additional work arise varies. Alternations and additional work are almost always based on the start of the project when the entire project is planned and prepared for the production. It is therefore very important that the construction documents and other foundation work are correct in order to reduce the alternation and additional work as much as possible. In the projects that the study has included they contain low percentage of the alternations and additional work which affect the final results as it cannot give an overall picture of how the construction industry looks in terms of alternations and additional work.  Keywords:  Alternations and additional work, Economy, Turnkey contract, Apartment building, Constructions documents, Project planning, Production

Trafikverkets drift- och underhållsentreprenader "basunderhåll väg" anses av entreprenörerna ha en obalanserad riskfördel. Huvudfrågan är om totalentreprenad är den bästa lösningen på Trafikverket driftkontrakt på vägsidan. Examensarbetet har utförts tillsammans med NCC. Datainsamlingen har gjorts dels genom litteraturstudier och dels genom intervjuer med Trafikverket, Sveriges Byggindustrier samt de stora entreprenörerna Svevia, NCC, Peab och Skanska. Slutsatsen av arbetet är att kontrakten innehåller för många oklarheter för att upphandlas på totalentreprenad, men får Trafikverket kontroll på mängder som ska utföras framöver är det fullt möjligt att upphandla kontrakten på totalentreprenad. Däremot kommer det inte att hinnas med någon inventering av mängderna inför kommande upphandling. Av den anledningen föreslås att kontrakten 2018 upphandlas som samverkansentreprenad utan incitamentsavtal under de två första åren då entreprenören tillsammans med Trafikverket inventerar och planerar vad som ska utföras under den fyraåriga kontraktstiden. Inför tredje och fjärde året görs ett incitamentsavtal 50/50 när omfattningen är mera känd. / Trafikverket:s Road maintenance contracts, "Basunderhåll väg", is considered by the contractors to have an uneven distribution of risk between the partners. The main question is if Design-build contract is the best solution for Trafikverket:s Road maintenance contracts on the roadside. The essay has been written on behave of NCC account. The study is based upon literature studies, but also by interviewing staff from big companies, whom are affected by these contracts (Trafikverket, Sveriges Byggindustrier, NCC, Svevia, Peab, Skanska). The main conclusion with the essay is that the contracts maintain too many uncertainties to be procured at a Design-build contract. However, if Trafikverket manages to control the amount mass data, it is highly possible to procure contracts with Design-build contract contracts in the near future. Although, it will not be obtainable to have some sort of inventory of these amounts for the upcoming procurements. By this reason, the proposal is Partnering contract procured by 2018 without any incentives during the first two years. Both the contractors and Trafikverket plan the inventory of what shall be done during the four-year contract period. For the third and the final year they shall make an agreement on a target price for the incentive 50/50 when the extent is better known. Key

Stora infrastrukturprojekt kännetecknas ofta av osäkerheter och att många arbetsmoment och tekniker både är komplexa och icke-rutinmässiga. Som svar på komplexiteten och osäkerheterna blir entreprenadformen totalentreprenad allt mer förekommande inom anläggnings- och infrastruktursektorn. I totalentreprenader ansvarar entreprenören för projekteringen men på grund av komplexiteten på projekten saknar entreprenören ofta den nödvändiga kunskapen för att genomföra projekteringen och således behöver en eller flera externa projektörer upphandlas. Detta anses vara en av de främsta fördelarna med entreprenadformen då den främjar ett ökat kunskapsutbyte mellan projektörer och entreprenörer vilket, i teorin, bör leda till en optimering av resultatet gällande både projekteringen och produktionen. I anbudsskedet för totalentreprenader ska entreprenören, utifrån översiktliga funktionsbeskrivningar, projektera och prissätta projektet. Ett problem med anbudsprojektering för totalentreprenader är att konsultkostnaderna betalas av totalentreprenören och om entreprenören inte bli tilldelad entreprenaden är kostnaden för projekteringen förlorade pengar. Anbudsprojekteringen blir således en balansgång för entreprenören att projektera i tillräcklig utsträckning för att identifiera kostnadseffektiva lösningar samtidigt som projekteringskostnaderna hålls nere. Tidigare studier om upphandling av anläggningsprojekt har främst fokuserat på entreprenadupphandling medan det finns begränsat med forskning kring upphandling av konsulter. Syftet med studien har således varit att undersöka hur arbetet med upphandling och genomförandet av anbudsprojektering vid totalentreprenader för anläggningsprojekt sker i dagsläget. Med studien avsågs det även att kartlägga vilka som anses vara de största utmaningar som finns i arbetet med upphandling och genomförande av anbudsprojektering för totalentreprenader. Utifrån de identifierade utmaningarna var målet sedan att fram rekommendationer som byggföretag skulle kunna använda sig av för att förbättra arbetet med att anbudsprojektering. För att besvara studiens forskningsfrågor samt uppfylla studiens syfte och mål har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi där fokus har varit att skapa djupare förståelse för problemområdet. Insamling av data för studien har primärt genomförts genom två olika insamlingsmetoder, en litteraturstudie och en intervjustudie. Intervjustudien är den huvudsakliga datainsamlingen i studien och består av totalt tio stycken semistrukturerade intervjuer, tre stycken med projektörer och sju stycken med entreprenörer. Genom att intervjua både projektörer och entreprenörer erhålls möjligheten att analysera processen och jämföra åsikterna mellan de inblandade parterna. Studien visar att anbudsprojektering är en komplex process som kännetecknas av osäkerheter och tidspress där de inblandade parterna saknar erfarenhet och kunskap för att kunna bedriva ett effektivt arbete. Studien visar även att valet av upphandlingsstrategi både har stor påverkan på resultatet av projekteringen samt en direkt påverkan på hur genomförandet av anbudsprojekteringen måste utföras. Entreprenörer är vana vid traditionell, kontrollfokuserad projektledning med fokus på tid och pengar medan anbudsprocessen, som är kantad av osäkerheter och tidspress, kräver ett utvecklat projektledarskap med fokus på samarbete, explorativt lärande och anpassning. / Large projects in the infrastructure sector are characterized by the fact that many work steps and techniques are both complex and non-routine. In response to the complexity and uncertainties, design-build contracts are becoming more and more common in the infrastructure sector. In design-build contracts, the contractor is responsible for the design, however, due to the complexity of the projects, the contractor often lacks the necessary knowledge to carry out the design and thus an external consultant needs to be procured. The advantage of design-build contracts is that it promotes an increased exchange of knowledge between the consultants and contractors, which, potentially, should be able to optimize both the design process and the production in order to respond to the complexity of the projects. In the tendering stage of design-build contracts, the contractor have to, based on general descriptions, design and calculate a price for the project. A major problem with the tendering design for design-build contracts is that the consulting costs are paid by the contractor and if the contractor is not awarded the contract for the project, the cost of the design is considered as lost money. The contractor must therefore choose between designing the project in detail or keeping down the costs of the design work. Previous studies on procurement of infrastructure projects have mainly focused on procurement of the contractor, while the focus on consulting procurement is more unusual. The aim with this study was to investigate how the contractors should work with procurement of design in the tendering stage of design-build contracts in order to create a basis for a successful project. The purpose of the study is to investigate how the work with procurement and implementation of tendering design for design-build contracts for infrastructure projects currently looks like. The study also intends to identify the biggest challenges that exist in the work with procurement and implementation of design in the tendering stage of design-build contracts.  In order to answer the study's purpose and aim, the study has been carried out with a qualitative research strategy where the focus has been on creating a deeper understanding of the problem. The data collection for the study was primarily carried out through two different methods, a literature study and an interview study. The interview study is the main data collection and consists of a total of ten semi-structured interviews, three with consultants and seven with contractors. By interviewing both consultants and contractors, the opportunity to analyse the process and compare the opinions between the parties involved is obtained. The study shows that routines and methods for procurement, assignment specification and project management of design in the tendering stage of design-built contracts are inadequate. The tendering stage in design-build contracts is a complex process where the parties lack experience and knowledge. It also appears in the study that the contractor would need to implement alternative working methods in order to be able to lead this process. Contractors are used to traditional, control-focused project management with a focus on time and money, whilst the tendering process, which is fraught with uncertainties and time pressure, requires a flexibility-focused project leadership with a focus on collaboration, exploratory learning and adaptation.

Purpose: This study aims to identify shortcomings in the turnkey contract, to further find solutions and determine what improvements can be made to the construction process in the turnkey contract for renovations. Method: The work is based on a literature study, which is further used as a theoretical basis for the work. Interviews with project managers and clients have been carried out in collaboration with the Real Estate Office in the Fastighetskontoret in Västerås and one redevelopment project at a school within the City of Västerås was investigated. Results: Collected data from the literature regarding the turnkey contract for redevelopment constitute a theoretical basis for the work. The theoretical part is used for a comparison with data collected from the interviews and the studied project, which shows the worker’s part. The comparison focuses on large parts of a construction process which include, for and disadvantages of turnkey contracts, shortcomings that arise in the application of turnkey contracts for renovation work, the division of responsibilities over correction between the client and the contractor and views on the standard agreement ABT06. Discussion: The project studied did not have major shortcomings, but on the other hand, the work points out some shortcomings regarding communication during the work and coordination planning. No major errors are caused due to the shortcomings of the project, but it would be helpful to take those shortcomings into account to avoid those in future projects. Improvement proposals are further presented to streamline the work on new renovations within the city of Västerås with the Real Estate Office. Conclusion: The improvement proposals that the work has arrived at include instructions for customers to submit clearer tender documents to contractors, and that both partners in the work maintain good communication when needed to avoid delays and extra additional costs.

Bygg- och fastighetssektorn står för omkring 22 procent av Sveriges totala årliga växthusgasutsläpp, vilket understryker dess betydande miljöpåverkan. Utsläppen härrör från produktion av byggmaterial, hantering av bygg- och rivningsavfall samt utvinning av fossila bränslen för transporter och maskiner (Boverket, 2024). Trots att branschen strävar efter att minska sitt koldioxidavtryck genom ny teknik och digitalisering, utgör dess traditionella och konservativa natur en utmaning för den digitala transformationen (Fastighetsägarna, 2024). Denna studie utforskar rollen som digitala lösningar, särskilt AI-baserad energioptimering, kan spela för att öka energieffektiviteten inom fastighetssektorn och minska dess klimatpåverkan. Behovet av hållbara energilösningar har intensifierats av de historiskt höga energipriserna i Europa sedan sommaren 2021, drivna av geopolitiska spänningar och stigande fossilbränslepriser (Naturskyddsföreningen, 2022). FN:s Agenda 2030-mål 7 (Överkomlig och ren energi) och 11 (Hållbara städer och samhällen) ger ytterligare incitament för fastighetsägare att fokusera på energieffektivitet, i linje med globala hållbarhetsmål (Regeringskansliet, 2022). Dessutom erbjuder EU:s gröna taxonomi ett ramverk för att identifiera och rapportera miljömässigt hållbara aktiviteter, relevant för fastighetsbolag som använder AI-baserad energioptimering för att bidra till begränsningen av klimatförändringarna (SEB, 2021; Birlev, 2023). AI-system kan övervaka och analysera energiförbrukningen för att identifiera ineffektiviteter och optimera driften, vilket minskar energianvändningen och koldioxidutsläppen (Byggvesta, 2023; Piigab, 2023). Implementeringen av AI-teknik möter dock utmaningar, inklusive behovet av omfattande data samt höga kostnader för hårdvara och personalutbildning (Bratt & Philipson., 2023). Denna studie ger insikter om hur AI kan främja hållbarhet inom fastighetssektorn, och belyser nödvändigheten av att övervinna tekniska, ekonomiska och beteendemässiga hinder för en framgångsrik implementering. / The building and real estate sector contributes approximately 22% of Sweden's total annual greenhouse gas emissions, underscoring its significant environmental impact. Emissions arise from building material production, construction and demolition waste management, and fossil fuel extraction for transportation and machinery (Boverket, 2024). While the industry strives to reduce its carbon footprint through new technologies and digitalization, its traditional and conservative nature poses challenges to digital transformation (Fastighetsägarna, 2024). This study explores the role of digital solutions, particularly AI-based energy optimization, in enhancing energy efficiency within the real estate sector and reducing its carbon footprint. The urgency for sustainable energy solutions has intensified with historically high energy prices across Europe since summer 2021, driven by geopolitical tensions and fossil fuel price surges (Naturskyddsföreningen, 2022). The UN's Agenda 2030 goals 7 (Affordable and Clean Energy) and 11 (Sustainable Cities and Communities) provide additional incentives for property owners to focus on energy efficiency, aligning with global sustainability targets (Regeringskansliet, 2022). Additionally, the EU's green taxonomy offers a framework for identifying and reporting environmentally sustainable activities, relevant for real estate companies using AI-based energy optimization to contribute to climate change mitigation (SEB, 2021; Birlev, 2023). AI systems can monitor and analyze energy consumption to identify inefficiencies and optimize operations, reducing energy usage and carbon emissions (Byggvesta, 2023; Piigab, 2023). However, implementing AI technology faces challenges, including the need for extensive data and the high costs of hardware and personnel training (Bratt & Philipson, 2023). This study provides insights into how AI can promote sustainability in the real estate sector, highlighting the necessity of overcoming technical, economic, and behavioral barriers for successful implementation.

Turnkey contract is a commonly used form of contract for procurement of projects, however not so common when it comes to rail infrastructure, because railway installations are so complex and makes greater demands on availability and traffic safety. Performance contracts have occurred in railway projects for a long time. The Swedish Transport Administration has received directives from the government to push for increased productivity and increased degree of innovation in the construction industry. The Swedish Transport Administration has the ambition to transform its role as a client to create the conditions for the market and its driving forces for increased innovation and productivity by handing over a greater commitment and responsibility to the contractors. A strategic primary focus is to increase the proportion of turnkey projects within the construction industry. Contracts relating to investments between 25-500 million will be procured through turnkey projects. The purpose of this report is to identify how the market views the specifications with emphasis on object-specific technical description, its calculability, structure and clarity. The section that has been analyzed in this report is the construction of the freight line between Stenkumla - Dunsjö that is part of the whole distance between Hallsberg - Degerön. Interviews were conducted with entrepreneurs who have participated in the bidding contest. The purpose of the interviews was to get the contractors' views on the specifications that can be taken into account in future projects. Responses will be analyzed by the Swedish Transport Administration and taken into account for the development of future specifications in turnkey contracts for the construction industry. OTB for the route Stenkumla - Dunsjö, entrepreneurs are not allowed to come up with innovative solutions, since the specifications contain many technical solutions specified by the Swedish Transport Administration. The contractors want more freedom in the specifications in order to provide innovative solutions. One reason that there are many technical solutions in this project is because, the project was meant to be procured as performance contract and Traffic Authority had already planned a lot before they decided to purchase it as Turnkey contract. / Totalentreprenader är vanligt förekommande entreprenadformen vid upphandling av projekt dock inte så vanligt när det gäller järnvägsanläggningar eftersom järnvägsanläggningar är så komplexa och ställer större krav på tillgänglighet och trafiksäkerhet. Utförandeentreprenader har varit entreprenadformen som har förekommit vid järnvägsprojekt under en längre tid. Trafikverket har fått direktiv från regering att verka för ökad produktivitet och ökad innovationsgrad i anläggningsbranschen. Trafikverket har som ambition att förändra sin roll som beställare för att skapa förutsättningar för marknaden och dess drivkrafter till ökas innovation och produktivitet genom att överlämna ett större åtagande och ansvar till entreprenörerna.   En strategisk huvudinriktning är att öka andelen totalentreprenader inom anläggningsbranschen. Entreprenader som avser investeringar mellan 25 – 500 Mkr ska 50 % av entreprenaderna upphandlas genom totalentreprenader. Syftet med denna rapport är att kartlägga hur marknaden ser på förfrågningsunderlaget med tonvikt på det objektspcifik tekniska beskrivningen, dess kalkylbarhet, struktur och tydlighet. Sträckan som har i denna rapport analyserat är byggnationen av godsstråket mellan Stenkumla – Dunsjö som är en del av hela sträckan mellan Hallsberg – Degerön. Intervjuer har utförts med entreprenörerna som har deltagit i anbudstävlingen. Syftet med intervjuerna har varit för att få entreprenörernas synpunkter på förfrågningsunderlaget som kan tas hänsyn till i kommande projekt.  Svaren kommer analyseras av Trafikverket och tas i hänsyn till utvecklingsarbetet av framtida förfrågningsunderlag inom totalentreprenader för anläggningsbranschen. OTB för just sträckan Stenkumla – Dunsjö, tillåts inte entreprenörerna komma med innovativa lösningar eftersom förfrågningsunderlaget innehåller många tekniska lösningar som angivits av Trafikverket. Entreprenörerna vill ha mer frihet i förfrågningsunderlagen för att kunna bidra med innovativa lösningar. En anledning till att det finns många tekniska lösningar i detta projekt är att det finns en beslutad järnvägsplan. Järnvägsplanen styr utformningen av anläggningen.

Som följd av EUs direktiv om nya byggnaders energiprestanda ökar kraven på det svenska byggnadsbeståndet. Passivhusstandard är ett energiklassningssystem som kan nyttjas som verktyg för att nå energieffektiva byggnader. Att nå denna standard i små byggnader innebär dock enligt tidigare studier en utmaning och i Sveriges norra halva finns få passivhus, särskilt sådana som uppförts av egnahemsbyggare. Det gör det svårt att bedöma vad standarden innebär för den private beställaren av små enbostadshus, utifrån tidigare erfarenheter av motsvarande projekt. Denna studie syftar till att öka förståelsen för utmaningar vid byggande av små enbostadshus med passivhusstandard i norra Sverige. Det övergripande målet är att ta fram rekommendationer till beställare i norr som står inför val av energiprestandanivå för sina små enbostadshus, utifrån insikter som genereras av ett studieprojekt. Vilken energiprestanda som är rimlig för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr, är en av de frågor som svar söks på. Bedömningen görs utifrån svensk klassning av passivhus från Forum för Energieffektivt byggande, FEBY 18. Vidare ställs frågan hur utmaningarna ser ut för projekt av motsvarande omfattning där passivhusstandard eftersträvas. För att besvara frågorna har ett skarpt projekt valts som studieprojekt och utgångspunkt. Studieprojektet innebär en komplementbyggnad i ett plan om 55 m2 Atemp som planeras av egnahemsbyggare i Skellefteå för totalentreprenad. I studien ingår litteraturgenomgång om passivhusteknik och dess tillämpning i projekt samt fallstudie om Studieprojektet innefattande gestaltningsförslag, anbudsförfrågan till entreprenörer och intervjuer med dem. För kompletterande insikter till det studerade området, små enbostadshus med strävan mot passivhusstandard i norra Sverige,har även samtal skett med personer med erfarenhet av liknande projekt och personer med expertkunskap om passivhusstandarden. En av utmaningarna som identifierats är de tekniska lösningar som krävs för att teoretiskt uppnå energiprestanda motsvarande passivhus, FEBY Guld. Dessa fordrar en investeringskostnad som inte bedöms vara rimlig för byggnader av så liten skala. I studiens resultat framgår att den lägre nivån FEBY Silver är en mer rimlig målsättning för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr men att även den nivån kan innebära en utmaning för beställare. Hängivenhet hos beställare till energieffektiviserande lösningar är centralt för möjligheten att nå FEBY Silver. När dessa tekniska lösningar efterfrågas från en totalentreprenör med begränsad erfarenhet av energieffektiva småhus kan det vara svårt att fånga entreprenörers intresse. Dessutom kräver entreprenadformen relativt mycket arbete av entreprenörer vid kostnadskalkylering. Här identifieras utmaningar som spåras till att entreprenören bär funktionsansvaret som totalentreprenör vilket leder det till slutsatsen att beställare bör välja utförandeentreprenad för enbostadshus under 70 m2 i norra Sverige, med strävan mot passivhusstandard. Förslag på vidare studier innefattar att jämföra förutsättningar för låg energianvändning i olika, små byggnadstyper. Ytterligare förslag är att genomföra en ny anbudsförfrågan för Studieprojektet med utgångspunkt i resultatet från denna studie, för djupare insikter i kostnadsrelaterade utmaningar. / Stricter requirements for energy performance in buildings in Sweden is a result of a directive from EU. Passive house-standard is an energy classification system which can be used as a tool to reach energy efficiency in buildings. However, achieving passive house standard for small buildings is a challenge according to previous studies. Further, passive houses are few in the northern parts of Sweden, especially those built byprivate homeowners. Therefore, it’s difficult to assess what the standard means to private buyers of small single-family homes, based on previous experiences. This study aims to increase the understanding of challenges when building small single-family homes of passive house-standard in the north of Sweden. The main goal is to make recommendations to buyers of small single-family homes in the north who are facing the decision of what energy performance level to target, based on insights generated by a study project. One of the questions asked is -What is an appropriate level of energy performance of single-family homes <70 m2 in the north? The assessment is based is based on the Swedish classification system for passive houses, FEBY 18. The second question asked is -What are the challenges facing projects of this scale, where the passive house standard is sought? To answer the questions, a real project has been chosen for study and reference point. The Study Project is a 55 m2 Atemp single-storey house which is planned by private home-owners for a turnkey contract, on a real estate with an existing residence in Skellefteå. The study includes a literature review on passive house technology and its application in projects, as well as a case study of the Study Project containing a design proposal, a request for turnkey proposals from selected contractors and further contact with these through interviews. People with experience of relevant projects and people with expert knowledge of passive house standard have been contacted to reach additional insights within the studied area. Among the identified challenges are the building solutions and techniques which are required to reach passive house-standard, “FEBY Gold”. These solutions entail an investment cost that’s not considered to be reasonable for buildings of such a small scale. The study’s result shows that the lower energy level “FEBY Silver” is an attainable objective but still, this level as target can pose a challenge to the buyer.  A buyer’s dedication to energy efficient solutions is central for the prospect of having the Silver level within reach. When these building solutions are requested from a turnkey contractor with limited experience of energy-efficient, small houses, obstacles arise in making the project attractive for contractors as relatively much work is required when calculating costs. Here, challenges are identified that relates to the contractor being responsible for the function of the finished product, the house. This leads to the conclusion that private buyers should opt for other contract types than turnkey, for single-family homes < 70 m2in northern Sweden, when aiming for passive house standard.  Suggestions for further studies includes comparing the conditions for low energy use in different, small building types. Another suggestion is to carry out a new request for proposal of the Study Project and make adaptions according to the insights given by this study and thus, investigate the cost-related challenges further.

The construction industry is constantly evolving with new products and building technical solutions. The construction industry organization jointly developed regulations known as standard contracts, or general regulations, which includes ten chapters. The standard contracts describe what the constructor industry should relate to in terms of performance and responsibility. When the standard contracts were negotiated about between the various parties in the industry some sections were developed through compromises. It is mainly in these sections misunderstandings, interpretations differences and conflicts occur. This report investigates in which sections conflicts commonly occur, what the consequences are and how the generally perception of the standard contracts is in the industry. The report also suggests solutions and improvements to the standard contracts. Eleven basic questions based on the generally perceptions of the standard contracts and the first six chapters of the standard contracts have been developed to clarify where disputes and misunderstandings may occur. The remaining four chapters have been deliberately excluded to limit the scope of this report. The content of the report is mainly based of twenty interviews with contractors and clients. The study shows that the perception of the standard contracts is positive and serves as a good tool to know what to relate to. The standard contracts should however adapt more to today's technological society. The study also presents suggestions on methods and advices that can be used to facilitate communication in the construction industry. This thesis in the Bachelor of Science in Construction Engineering at Uppsala University has carried out for ten weeks at a property company Klövern in Kista. / Byggbranschen utvecklas ständigt med nya produkter och byggtekniska lösningar vilket gör att uppförandet och förhållningssättet ändras med tiden. Branschorganisationen har gemensamt framtagit föreskrifter som benämns standardavtalen eller Allmänna bestämmelser som innefattar tio kapitel. I standardavtalen förklaras vad parterna ska förhålla sig till exempelvis vad gäller utförandet och vilket ansvar de har rent juridiskt. Det här för att undvika att parter hamnar i tvist med varandra. Man kan se standardavtalen som spelregler för byggbranschen som då vet vad man ska förhålla sig till. Då standardavtalen har förhandlats fram mellan de olika parterna i branschen innehåller de en del paragrafer som har tagits fram genom kompromisser och det är främst här missförstånd, oliktolkningar och konflikter uppstår. Den här rapporten undersöker vilka frågor som leder till att tvister vanligast uppkommer, i viss mån vad konsekvenserna blir och vidare undersöks hur synen på standardavtalen överlag ser ut i branschen. Rapporten leder fram till förslag hur standardavtalen överlag kan förbättras. Arbetet baseras på elva grundfrågeställningar kring den allmänna uppfattningen av standardavtalen samt ett antal frågor rörande bestämmelser i de sex första kapitlen i standardavtalen. Dessa har tagits fram för att klargöra vart tvister och missförstånd kan tänkas uppkomma. De resterande fyra kapitlen har medvetet uteslutits för att begränsa omfattningen i den här rapporten. Innehållet i rapporten grundar sig främst i ett tjugotal intervjuer som har genomförts med entreprenörer och beställare. Undersökningen visar att synen på standardavtalen är positiv och fungerar som ett bra verktyg för att veta vad man ska förhålla sig till. Standardavtalen bör dock anpassas till dagens tekniska samhälle. Det redovisas även förslag på metoder och råd som kan användas för att underlätta kommunikationen mellan parterna. Detta examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik på Uppsala universitet har utförts under tio veckor åt fastighetsbolaget Klövern i Kista.

Trafikverket ansvarar för det statliga vägnätet i Sverige. Vägnätet består av cirka 15 500 broar som ständigt utsätts för olika former av nedbrytning. Broarna behöver därför underhållas med jämna mellanrum både för att hålla broarna i ett bra skick och för att motverka att nedbrytningen påskyndas. Under de senare åren har Trafikverket utformat en ny upphandlingsmetod av brounderhåll. Den går ut på att allt brounderhåll för en region paketeras, i ett s.k. brounderhållspaket, som en entreprenör sköter i en femårig period. I brounderhållspaketen ingår förebyggande underhåll, avhjälpande underhåll och akut underhåll. Syftet med det här arbetet är att följa upp den nya formen att upphandla brounderhåll i paket. Målet är att tydliggöra vilka vinster, eller förluster, som gjorts i effektivitet i hela kedjan sedan införandet av brounderhåll i paket.   De metoder som använts vid skapandet av examensarbetet är litteraturstudier, möten och intervjuer samt analyser, beräkningar och jämförelser. Resultatet visar hur beställare, entreprenör och konsult arbetar i brounderhållspaket och vad som har förändrats jämfört med hur de arbetade med brounderhåll tidigare. De största effektivitetsvinsterna är administrativa. Genom att brounderhållspaketen är en totalentreprenad läggs mycket av ansvaret över från beställaren till entreprenören och därmed får beställaren tid till andra arbetsuppgifter. Eftersom brounderhållet numera ligger i eget kontrakt som löper under en längre tid får beställaren också en kunnig entreprenör till arbetet vilket minskar antalet grundläggande frågor och frigör tid. Entreprenören får mer frihet när arbetena skall utföras och samtidigt mer tid till att planera underhållsarbetet. Genom en tät kommunikation mellan beställare och entreprenör blir beslutsvägarna kortare vilket effektiviserar hela kedjan. Skaraborgspaketet var ett av de första brounderhållspaketen och det skiljer sig mycket från de senare underhållspaketen. Den största förändringen ligger i förfrågningsunderlagen. Skaraborgspaketet utgick från en fiktiv bro medan förfrågningsunderlagen i de nyare paketen behandlar verkliga åtgärder som entreprenören kommer att utföra under den kontrakterade tiden. / Trafikverket is responsible for the public traffic network in Sweden. The traffic network contains around 15 500 bridges that constantly are exposed of different kinds of degradation. The bridges must therefore be maintained at regular intervals both to keep bridges in good condition and to prevent the degradation accelerated. During the last years Trafikverket has developed a new procurement method of bridge maintenance. The method involves that all bridges maintenance of a region is being bundled to one contract that an entrepreneur handles for five years, a socalled bridge maintenance package. A bridge maintenance package exists of preventive maintenance, remedial maintenance and emergency maintenance. The purpose of this paper is to follow up the new form to procure bridge maintenance in package. The goal is to clarify the gains or losses made in efficiency since the introduction of bridge maintenance in package. Methods used in the creating of this thesis are literary studies, meetings and interviews along with analysis, calculations and comparisons. The result lays the foundation for the client, contractor and consultant working in the bridge maintenance package and further what has changed from the way they were working on bridge maintenance earlier. The largest efficiency gains are administrative. Because a bridge maintenance package is a turnkey contract the majority of responsibility is put on the contractor, instead of the client, which gives the client time for other tasks. Nowadays the bridge maintenance is in a separate contract which lasts for a longer time which gives the client a more qualified contractor for that kind of work which is reducing the number of fundamental questions and gives the client extra time. The contractor will get more operating freedom and at the same time more time to plan maintenance work. Through frequent communication between client and contractor decision-making paths becomes shorter which gives more efficiency throughout the entire process. The package in the region Skaraborg was one of the first bridge maintenance packages and it differs a lot from later maintenance packages. The biggest difference is in the contract documents. The package in Skaraborg was based on a fictional bridge while the more recent maintenance packages documents addresses the real action which the contractor will perform during the contracted period.

Partnering is an increasingly common form of project in the construction industry. From its inception in the late 80's in the USA until today, the habit and knowledge are increasing about how to carry out an effective partnering project and what to look out for. Previous reports have been focused on what partnering is and thoroughly how it is works. This report is written together with Skanska Sverige ABs Orebro Office. The purpose is to investigate the major practical pros and cons, when you manage a partnering project instead of a regular one with a fixed price. The selected areas of interest are Finance, Stress, Accidents & Incidents, the problem-solving process and what kind of project is best applicable. Facts are mainly taken from interviewed employees at Skanska and relevant clients they have been in contact with.Finance is the most influential factor in which choice of contractor that gets the deal, in terms of fixed price projects. The sum for which the customer buys a contractor is including risk calculations and fee margins leading to the percentage margin can be quite high. It is up to the contractor to perform the work with the money which they have been bought. If the construction costs run high, the contractor still does not get paid more. If it costs less, the contractor saves more money than planned.In a partnering project, the contract sum is stated between the two parties and a reasonable percentage are generated as a fee for the contractor. The contractor earns this amount regardless of production cost. This can differentiate the total percentage of earnings, if it will be greater or less than expected. The incentive is to create as good a product as possible and at the same time reduce production costs. The arrangement is positive for both parties as a stable income comes to the contractor and the client is able to influence the project more. The benefits are greatest in larger, longer and more complex projects where the risk is greater.Stress generally decreases in partnering projects as it is based on creating one community and to helping each other. No conflicting discussions about whose fault it was but the focus is on how to solve the problem. This leads to an improved problem-solving process and an estimated reduction of Accidents & Incidents in the majority of individuals who are deeply familiar and accustomed to this type of partnering project.The financial incentive promotes a company that wants to increase the percentage of its earnings for its shareholders instead of those that focus on current sales and the money flow. It creates more satisfied customers who realize that the company is not wasteful of their money. This means that companies that are listed on the stock exchange market can possibly get better results from partnering.The conclusion is that the optimal projects for this type of cooperation are those with sales of more than 100 million SEK that last for a long time and have greater complexity. This is because smaller projects cannot use the systems which partnering has to offer because the project is already rounded off when the partnering is at its best. Partnering is a good, stable and secure form of cooperation for both client and contractor as it is a stable income for the contractor and that the client has a better opportunity to influence the project. This as well as the final cost for the client should be as low as possible.