Totalentreprenad är en väletablerad entreprenadform inom byggbranschen. Det har länge använts för att upphandla byggprojekt och medför att totalentreprenören ansvarar för både projekteringen och produktion. Sveriges största beställare, Trafikverket, har nyligen startat en satsning mot att i större utsträckning upphandla sina projekt inom byggande av Sveriges infrastruktur på totalentreprenad. Tidigare har enbart vissa beståndsdelar av projekten varit upphandlade med denna kontraktsform. Förändringen som branschen nu står inför, där Trafikverket ändrat inriktning, syftar till att effektivisera byggprocessen. I och med detta ställs nu högre krav på entreprenörens kompetens att framgångsrikt driva sina projekt. Ansvaret för den omfattande och komplexa projekteringen inom infrastrukturprojekt förskjuts nu från beställare till entreprenör och det åligger entreprenören att driva projektering och produktion på ett effektivt sätt. Syftet med denna rapport är att påvisa hur en effektivisering av utvalda moment inom projekteringsarbetet kan bidra till en mer produktiv projekteringsprocess för Skanska, samt påvisa vilka brister som via fallstudie identifierats i referensprojektets projekteringsarbete. De moment som valts rör ämnena organisation, kommunikation och styrning. Under processens gång har svar till formulerade frågeställningar sökts genom studier av litteratur, vetenskapliga artiklar och webbsidor. Intervjuer på två referensprojekt har också genomförts, varav enkät även skickades ut till deltagare i projekteringsarbetet för ett av de två referensprojekten. Slutsatserna, som presenteras i rapportens avslutande delar, är att det finns delar att förbättra i projekteringsarbetet för det huvudsakliga referensprojektet Stenkumla-Dunsjö, vilket utförs av Skanska. Omstrukturering av projekteringsorganisationen, där projekteringsledaren tillåts att ägna sig åt arbetsuppgifter som åligger den rollen, kan leda till en mer effektiv och tydlig styrning av projekteringen. Vidare kan en ansträngning för att i projekteringsarbetet involvera personal med koppling till produktion och låta dem aktivt deltaga i processen genom att inom sitt respektive teknikslag styra tillhörande projektörers arbete. Fortsättningsvis kan kommunikationens inverkan på projekteringsstyrningen inte belysas nog. Projekteringsledningen bör tidigt i processen etablera och befästa vilka kommunikationsvägar som ska nyttjas, och till vilka ändamål de ska användas. Ett modernt verktyg för kommunikation är visuell projektering, som syftar till att effektivisera och öka kommunikationen mellan parterna. Visualisering av projekteringstidplan och frågeställningar som rör projekteringen, kan underlätta för styrningen av denna process. För att knyta an till föregående mening där tidplanering nämndes, bör tidplaneringen ägnas en stor uppmärksamhet. Att detaljera tidplanen för projekteringen underlättar för styrningen av processen, då delmål åskådliggörs och tydligheten då ökar. Om detaljeringen dessutom utförs tillsammans med deltagande projektörer, kan detta åstadkomma en mer sammansvetsad grupp som arbetar mot samma mål. Avslutningsvis kan nämnas att en tydlig målformulering för projektet i allmänhet, och projekteringen i synnerhet, också bidrar till en effektivare projekteringsstyrning. Något att sträva efter i målformuleringen är att målen ska göras enligt SMART-modellen, då uppfylls kraven på att ett mål ska vara tydligt, realistiskt, mätbart och förankrat. / Design build is well established in the construction industry. It has been used for a long time in the procurement of construction projects, and the result of this type of contract is that the contractor is responsible for undertaking both the design and construction. Recent changes have been made in the procurement of infrastructure projects by Sweden’s largest client, Trafikverket, which intends to increase the use of design build contracts. Before these changes, only certain parts of their projects were procured with this type of contract. The change in the industry, aims to make the construction process more effective. By doing this, contractors are facing increased requirements in running their projects successfully. The responsibility of the comprehensive and complex design process in infrastructure is now shifted from the client to the contractor and it is within the contractor’s interest to manage the design and construction process in an effective way. The purpose of this report is to demonstrate how to improve the effectiveness of chosen elements in the design process, and how Skanska can manage the design process in a more productive way. Furthermore, it aims to show flaws identified in the design process of the main case study of this report. The chosen elements in the design process are in the area of organization, communication and management. During the process of answering the formulated questions, studies of literature, scientific articles and web sites have been made. Also, several interviews took place at the studied constructions projects, with staff both from the contractor and the design firms. Lastly, a survey was conducted within one of the case study’s organization gather opinions on the contractor’s management of design. The conclusions, which are presented in the last parts of the report, is that there are some parts to improve in the design process of the main case study, a project called Stenkumla-Dunsjö managed by Skanska, in this report. Firstly, a restructuring of the management organization, where the design manager is allowed to focus on the duties that comes with the role, can result in a more effective and accurate management of design. Furthermore, the integration of construction in the design process, which originates from the concept of concurrent engineering, allows the contractor to use its knowledge from construction in the early stages of design. This can be made by involving construction managers and allowing them to be design managers as well. Also, the importance of communication cannot be underestimated. In the early stages of the project, the people involved in the design management should establish ways to communicate within the design group. Visual design is a communication tool, with the purpose to increase and make the communication more effective within the group. The visualization of time schedule and current issues may facilitate a more effective management of design. Moreover, the scheduling is a very important part in managing the design process. The schedule should be detailed thoroughly with inputs from members in the design group. This facilitates a clearer image of the design process and when documents are to be delivered. Also, when producing the time schedule together within the design group, this may lead to a more integrated group. Lastly, when formulating goals for the design process, the goals should be SMART, which leads to a specific, realistic, measurable and accepted goal.

Problemformulering:  Hur påverkas platschefen i sitt arbete i ett byggprojekt utifrån entreprenadformerna total- och generalentreprenad? Hur kan platschefens arbete utformas och avgränsas för att förbättra ledningen av ett byggprojekt utifrån aktuell entreprenadform?   Syfte:                            Syftet med studien är att undersöka hur platschefens arbete påverkas av total- och generalentreprenad och sedan presentera förslag på hur det kan utformas utifrån aktuella entreprenadformer.   Metod:                          Metoden är en kvalitativ analys. Intervjuer är huvudsakliga tillvägagångssättet och sju platschefer och en affärsområdeschef har intervjuats. Litteraturstudier av tidigare examensarbeten och forskningsrapporter samt skrifter och artiklar från branschen har studerats.   Slutsatser:                    Det finns viktigare faktorer för platschefens arbete än själva entreprenadformen i sig. Dessa är bl.a. kvaliteten på handlingarna, projektets storlek, arbetslagets erfarenheter och sammansvetsning, den egna organisationen och tillgängliga stödresurser samt platschefens egna erfarenheter och kunskaper. Entreprenadformen är dock inte utan betydelse. I en totalentreprenad bör platschefen ges möjlighet till att delta i projekteringen för att kunna bidra med sina praktiska byggkunskaper och styra handlingarna mot att bli produktionsvänligare. I en generalentreprenad bör en organisation för hantering av ÄTA-arbeten finnas då det tar mycket tid från platschefen och entreprenören tappar pengar på ÄTA eftersom dem generellt är dåliga på att ta betalt för ÄTA. / Problem:                      How is the job of the site manager effected by the contract forms turnkey and general contract? How can the work of the site manager be designed and defined based on the contract form?   Purpose:                       The purpose of this essay is to study how the site managers’ work is effected by turnkey and general contract and to present suggestions on how the site managers’ work can be designed based on the contract form.   Method:                       The method is qualitative analysis. Interviews are the main approach and seven managers and a business area manager were interviewed. Literature studies of previous theses and research papers as well as publications and articles from the construction industry have been studied.   Conclusion:                  There are more important factors for site managers’ work than the contract form itself. These include the quality of the drawings and documents, the size of the project, the work teams’ experience and how well they function as a team, the organization and the available support resources and the site managers’ own experience and knowledge. The contract form is however not without significance. In a turnkey, the site managers should be given the opportunity to participate in the project design and planning in order to contribute with their practical building skills and guiding documents to be more construction-friendly. In a general contract there should be an organization for the management of CAW because it takes a lot of time from the site manager and entrepreneurs lose money on CAW because contractors generally are bad at charging for CAW.

Historically, energy use in the operational phase has accounted for most of a building’s climate impact. This has been changed in recent decades because there has been a focus on developing energy-efficient buildings. A larger part of a building’s climate impact is caused by material manufacturing and production. To reduce a building’s climate impact alternative insulation materials can be used, for example hemp fibre insulation which is an organic and non-toxic material. The aim of this study is to find out if hemp fibre insulation can be implemented as a standard insulation material. By examining what factors are vital when choosing an insulation material this work intends to find out if the insulation properties of hemp insulation can fulfill the requirements by the constructor. To fulfill the aim, a combination of interviews, surveys and theoretical studies was used. The most crucial aspects when choosing insulation material are fire resistance, thermal conductivity and health aspects for the construction workers. The benefits with hemp insulation are primarily the negative emissions of carbon dioxide seen from a life cycle perspective, the possibility to cultivate the product within Sweden, its reusability and recyclability and that the insulation material are free from hazardous substances. The disadvantages are higher thermal conductivity, higher market price, lower fire resistance and limited accessibility on the Swedish market. Due to the disadvantages, it is difficult to implement hemp insulation as a standard insulation material today. The conclusions are that the environmental impact is not decisive for an entrepreneur today when choosing insulation material. However, it will most likely become a more essential factor in the future. Improving the building sector’s knowledge regarding hemp insulation, will presumably increase the usage of it. Although, for hemp insulation to become a competitor in the future, it is substantial to increase its fire resistance and the accessibility on the Swedish market. The development of the material and the market may be a contributing factor to achieve the global and national environmental goals.

Eftersom samhället ständigt utvecklas och det ställs allt högre krav på snabba lösningar och metoder måste byggbranschen möta detta behov och tänka från ett nytt perspektiv. I denna rapport har vi studerat de mest använda kontraktsformer totalentreprenad, utförandentreprenad och samverkansentreprenad. Samverkansentreprenad är en kontraktsform som inte är lika mycket beprövad som utförandeentreprenad och totalentreprenad. Det finns flera benämningar för samverkansentreprenad såsom partnering och tidig entreprenörmedverkan men dem är alla lika i hur beställaren jobbar med entreprenörer. I stora bygg och anläggningsprojekt med högteknisk komplexitet krävs det hög kompetens inom projektering. Dessa stora och komplexa projekt kan ibland vara problematiska då entreprenören i vissa fall inte har tillräckligt med teknisk kompetens vilket gör att det ofta uppstår stora förluster då ändring, tillägg och avgående arbeten samt andra oväntade händelser uppstår. Detta har fått många att tro på tidig entreprenörsinvolvering som lösningen av detta problem då beställaren kan dra nytta av entreprenörens erfarenheter. Därav syftet i rapporten har varit att undersöka möjligheten att höja effektiviteten samt förbättra ekonomin på ett bygg-och anläggningsprojekt med hjälp av samverkansentreprenad. Detta har gjorts genom litteraturstudier, intervjuer och möten med handledare på Trafikverket vid flertal tillfällen. Det som framkommit av studien om tidig samverkansentreprenad är att projekteringsprocessen blir väldigt lång men uppstarten av projekten blir effektiva. Däremot behöver modellen utvecklas mycket för att uppnå de resultat som efterfrågas. Det största problemet med tidig entreprenörmedverkan är att gemensamt komma överens om ett pris. / Because the society constantly is evolving and higher demand is made on fast solutions and methods therefore the building branch have to adapt and meet these needs and think from a new perspective. In this report we have studied the most common contract forms design plant and turnkey and Collaboration construction. Collaboration construction is a contract form that is not as proven like design plant and turnkey. There are several denominations for Collaboration construction such as partnering and early contractor involvement, they are all equal on how the purchaser is working with the contractor. In big construction and plant projects with high technical complexity it requires high competence in projection. These big projects can sometimes be problematic because the contractor has insufficient technical competence which causes big losses because of changes, additions and outgoing works and also other unexpected events. This has led many to believe that early contractor involvement could be the solutions to this problem since the purchaser could benefit from the contractor’s experience. Therefore, the purpose has been to investigate the opportunities to increase efficiency and improve the economy on a construction/plant project using interaction construction. This has been done through literature studies, interviews and meetings with our supervisor on Trafikverket at several occasions. The conclusion of this report is that early contractor involvement makes the design process very long, but the start-up of the projects become effective. However, this model needs to be developed to achieve the results requested. The biggest problem with early contractor involvement is to jointly agree on a price.

Att nå effektivitet, en bra kostnadsbild och hantera den växande frågan gällande minskad belastning på miljön är viktiga delar i dagens byggprojekt. Att välja totalentreprenad som entreprenadform kan vara ett sätt att nå detta. För att bland annat hantera brister med denna entreprenadform kan man istället använda sig utav den relativt nya metoden ECI (Early Contractor Involvement). Metoden bygger på att få tillgång till entreprenörens kunskap tidigt och att gemensamt kunna angripa de utmaningar projektet står inför. Detta ställer höga krav på relationen mellan parterna. Syftet med denna studie uppnås först genom att visa att tidigare studier konstaterar att ECI bidrar gällande aspekterna effektivitet, kostnadsbild och i viss mån även till miljö- och hållbarhetsarbete, att fördelsfaktorerna överträffar nackdelsfaktorerna och att metoden är att föredra kontra en traditionell totalentreprenad. Sedan genom en surveystudie med en webbaserad enkätundersökning hos beställare, entreprenörer och projektörer/byggledare på en SME-byggentreprenörs (små och medelstora företag) marknad baserad i Stockholm. Här erhölls information om att ECI i det stora hela bidrar väldigt väl i aspekter kopplade till effektivitet och kostnadsbild och väl gällande miljö- och hållbarhetsfrågor kontra en traditionell totalentreprenad. Även information om att fördelsfaktorerna överträffar nackdelsfaktorerna på marknaden erhölls här, vilket stämmer överens med tidigare studier. Det kunde även konstateras att relationsbaserade faktorer är oerhört viktiga i ECI. Implementeringen och skapandet av ett gemensamt engagemang med tydliga ramar framhävs i de rekommendationer för ECI som lämnas i slutet. / Achieving efficiency, a satisfactory project cost and dealing with the growing issue of reduced impact on the environment are important parts of today's construction projects. Choosing design and build contract (D&B) in your project can be a way to achieve this. A way to manage shortcomings with this form of contract, you can instead use the relatively new method ECI (Early Contractor Involvement). The method is based on gaining access to the entrepreneur's knowledge early on and being able to jointly tackle the challenges the project faces. This places high demands on the relationship between the parties. The purpose of this study is first achieved by showing that previous studies state that ECI contributes in terms of efficiency, project cost and to some extent also to environmental and sustainability work, that the benefit factors outweigh the disadvantage factors and that the method is preferable to a traditional D&B-contract. Then through a survey study with a web-based survey of clients, contractors and designers/construction managers at a SME-construction company’s market (Small and Medium Enterprises) based in Stockholm. Here, information was obtained that ECI, overall, contributes very well in aspects related to efficiency and project cost and well regarded environmental and sustainability issues versus a traditional D&B-contract. Information showed that the advantage factors exceed the disadvantage factors on the market, which is then consistent with previous studies. It could also be stated that relationship-based factors are extremely important in ECI. The implementation and creation of a joint commitment with a clear framework is emphasized in the recommendations for ECI that are provided at the end.

Stockholm växer och infrastrukturen byggs ut. Infrastrukturprojekten upphandlas allt mer som totalentreprenader vilket ställer höga krav på att samarbetet mellan entreprenörer och konsulter fungerar bra. Ett fungerande samarbete bygger på bra förståelse och syftet med detta examensarbete var att, för Sweco Civil AB:s räkning, öka konsulternas förståelse för entreprenörerna med förhoppningen att utveckla samarbetet parterna emellan. Resultatet baserades på intervjuer med entreprenörer och konsulter. Intervjuerna utfördes med tre konsulter från Sweco och fem entreprenörer från olika företag, som alla hade en roll i totalentreprenader. Resultatet visar att återkommande problem som uppstår i samarbetet mellan parterna under projekteringen var kommunikation, bristfälliga handlingar och att konsulterna överlag uppfattas ha svårt att hålla tidplaner. Entreprenörerna förväntade sig att konsulterna skulle leverera byggbara handlingar med god kvalitet i rätt tid. Resultatet visar även att faktorerna som påverkade entreprenörernas val av konsulter skiljdes åt mellan de svenska och de utländska entreprenörerna. För att uppnå en god kommunikation kan parterna inte undanhålla information från varandra. De måste kommunicera sina förutsättningar och ta hänsyn till dessa. Undersökningen visar att konsulterna måste medverka vid samordningen av tidplanerna för att ha möjlighet att leverera i tid med önskad kvalitet. Med hjälp av fler frekventa platsbesök alternativt projektkontor kan förståelsen för produktionen i konsultens organisation öka och därmed utveckla handlingarna mot entreprenörens krav / Stockholm is growing and the infrastructure expands. Infrastructure projects are increasingly being procured as design and build contracts. This impose high demands on cooperation between contractors and consultants. Functional cooperation is based on good understanding and the purpose of this study was to, on behalf of Sweco Civil AB, increase the consultants' understanding of the contractors with the hope of developing better cooperation between the parties. The result is based on interviews with contractors and consultants. The interviews were held with three consultants from Sweco and five contractors from different companys, all of whom had a role in design and build contracts. The results show that repetitive problems that arose in the cooperation between the parties during the procurement were bad communication, insufficient construction documents and that the consultants had difficulties to deliver on time. The contractors expected the consultants to deliver quality construction documents according to schedule. The results also show that the factors influencing the contractors' choice of consultants differ between the Swedish and the foreign contractors. In order to achieve good communication, the parties cannot withhold information from each other. They must communicate their preconditions and take them into account. The study shows that consultants must participate in the coordination of timetables in order to be able to deliver on time with desired quality. With the help of more frequent site visits or alternatively project offices, the understanding of production can increase in the consultant’s organizations. Thus, developing the construction documents against the contractor's requirements.

The construction industry faces challenges with efficiency and communication due to the interdependence of stakeholders and the transition between distinct phases of projects. Traditional project delivery methods often result in adversarial relationships, poor communication, higher costs, and schedule overruns. Partnering, introduced in the 1980s, aims to address these issues by promoting cooperative relationships and collaborative project management. However, the concept of partnering lacks a universal definition, making its implementation difficult. This leads to a lack of understanding about the dynamics between various stakeholders beyond just the client and contractor. Current literature mainly focuses on these two parties, neglecting the broader range of stakeholders involved in construction projects and failing to recognize the interdependency of stakeholders in a larger supply chain. To address this gap of partnering relationships, the thesis adopted Eriksson's (2015) theoretical framework, which includes four dimensions—strength, scope, duration, and depth—to identify the obstacles and opportunities that exists in the implementation of partnering. The thesis aims to increase the understanding of clients', main contractors’ and subcontractors’ views on partnering in relation to one another to facilitate the implementation of partnering. The aim of the thesis was achieved by answering the following questions: 1. What are the obstacles and opportunities for implementing project partnering from the perspective of each stakeholder in relation to one another? 2. What do clients, main contractors, and subcontractors respectively require in relation to one another to foster project partnering? Data was collected by conducting semi-structured interviews in collaboration with a company with individuals across the three stakeholder groups: client, main contractor and subcontractors. The results show that while stakeholders have minor differences in defining partnering, they agree on three key factors that influence the implementation: trust, openness and high engagement. Therefore, the main conclusions of the thesis are that in order to facilitate project partnering, stakeholders need to collectively define partnering to unify their understanding and address differing views. Awareness of the benefits can increase openness. Establishing trust and openness early should be done through a mix of formal and informal activities to develop relationships on both a personal and professional level. Initially, both types of activities should be frequent, with informal activities maintained during the production phase while the frequency of formal activities is lowered. Early broad stakeholder involvement ensures shared expectations and vision. The scope should be narrowed from the client side towards the production phase to improve communication. Key subcontractors should coordinate their work with each other from the start, and the client should stay engaged and show their presence during the production phase to promote collaboration. Choosing naturally cooperative individuals who can influence others is essential. Maintaining the partnering attitude throughout the project requires involving the same individuals in all phases. / Byggbranschen står inför utmaningar med effektivitet och kommunikation på grund av beroendeförhållandet mellan aktörer och övergången mellan de olika faserna av projekt. Traditionella projektleveransmetoder resulterar ofta i konfliktfyllda relationer, dålig kommunikation, högre kostnader och förseningar. Samverkan, som introducerades på 1980-talet, syftar till att lösa dessa problem genom att främja samarbetsrelationer och kollaborativ projektledning. Begreppet samverkan saknar dock en universell definition, vilket gör implementeringen svår. Detta leder till bristande förståelse för dynamiken mellan olika aktörer, utöver endast beställaren och huvudentreprenören. Nuvarande litteratur fokuserar mest på dessa två parter och försummar det bredare spektrumet av aktörer som är involverade i byggprojekt. Vidare misslyckas de med att erkänna beroendet mellan aktörer i en större försörjningskedja. Klyftan i litteraturen om samverkans relationer bemöttes genom att anta Erikssons (2015) teoretiska ramverk, som inkluderar fyra dimensioner–intensitet, bredd, varaktighet och djup–för att identifiera hinder och möjligheter vid implementeringen av samverkan. Studien syftar till att öka förståelsen för beställares, huvudentreprenörers och underentreprenörers syn på samverkan i förhållande till varandra för att underlätta implementeringen av samverkan. Syftet med studien uppnåddes genom att besvara följande frågor: 1. Vilka är hindren och möjligheterna för att implementera projektsamverkan ur varje aktörs perspektiv i förhållande till varandra?2. Vad kräver beställare, huvudentreprenörer respektive underentreprenörer i förhållande till varandra för att främja projektsamverkan? Data samlades in genom att genomföra semistrukturerade intervjuer i samarbete med ett företag med individer från de tre intressentgrupperna: beställare, huvudentreprenör och underentreprenörer. Slutsatserna visar att även om aktörerna har mindre skillnader i hur de definierar samverkan, är de överens om tre nyckelfaktorer som påverkar implementeringen: tillit, öppenhet och högt engagemang.Således visar de huvudsakliga slutsatserna av avhandlingen att för att främja projektsamverkan i byggbranschen krävs det att aktörer gemensamt definierar samverkan för att enas om en förståelse och hantera olika synsätt. Medvetenhet om fördelarna kan öka öppenheten. Att etablera tillit och öppenhet tidigt bör göras genom en blandning av formella och informella aktiviteter för att utveckla relationer både på en professionell och personlig nivå. Inledningsvis bör båda typerna av aktiviteter vara frekventa, med informella aktiviteter bibehållna under produktionsfasen medan frekvensen av formella aktiviteter minskas.  Tidig bred aktör medverkan säkerställer gemensamma förväntningar och vision. Omfattningen bör smalnas av från beställarens sida mot produktionsfasen för att förbättra kommunikationen. Viktiga underentreprenörer bör samordna sitt arbete med varandra från början, och beställaren bör förbli engagerad och visa sin närvaro under produktionsfasen för att främja samarbete. Att välja naturligt samarbetsvilliga individer som kan påverka andra är avgörande. För att bibehålla samverkansattityden genom hela projektet krävs att samma individer är involverade i alla faser.

Anläggningsprojekt är idag allt fler på grund av att den infrastruktur som byggdes på mitten på 1900-talet inte längre uppfyller dagens ställda krav. I takt med att större entreprenader utförs idag, krävs även större resurser och bättre samspel mellan beställare och entreprenörer. Entreprenadsumman för ett betongbroprojekt är väldigt stark förknippat med mängden ÄTA–arbeten och avvikelser. ÄTA–arbeten kan gå i olika riktningar, till exempel från underentreprenör mot beställare och tvärtom. I denna studie ligger fokus på entreprenörens ÄTA–arbeten gentemot beställaren och avvikelser som uppstår i produktionen. Syftet med studien är att identifiera de vanligaste ÄTA–arbeten och avvikelser som förekommer i olika betongbroprojekt för att undersöka hur dessa påverkar entreprenadsumman samt hur de i framtiden skall hanteras av entreprenören så att de inte upprepas i kommande projekt. Till en början har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen kring ämnet. Därefterhar en fallstudie utförts av fyra tidigare betongbroprojekt. Den centrala delen av fallstudien har varit en kvalitativ undersökning, med intervjuer samt en enkätundersökning. Det har hållits 10 intervjuer med olika platschefer, en jurist och en arbetschef, samtidigt har 55 tjänstemän från fallföretaget deltagit i enkätundersökningen. I den kvantitativa delen har en sammanställning gjorts av samtliga ÄTA–arbeten och avvikelser som uppstått i de betongbroprojekt som studerats. Därefter har de ÄTA–arbeten och avvikelser som upprepats i dessa betongbroprojekt identifierats. Studien visar att ÄTA–arbeten oftast uppstår på grund av brister i beställarens förfrågningsunderlag. Geotekniska undersökningar och tekniska lösningar föreskrivna av beställaren är det som vanligen föranleder ÄTA–arbeten. Även entreprenadformen är avgörande för mängd och typ av ÄTA–arbeten. I en utförandentreprenad är det mycket mer likställda ÄTA–arbeten och när det gäller en totalentreprenad är de vanligaste ÄTA–arbetena föreskrivna tilläggs- och ändringsarbeten. Det är sällan lönsamt med många ÄTA–arbeten i betongbroprojekten, däremot ökar det projektensomsättning vilket får ses som positiv. Avvikelser förekommer oftast på grund av dålig planering och kommunikation. Bristfälliga arbetsberedningar och missade kontroller är andra orsaker till att avvikelser förekommer. Det är oftast entreprenörens eget fel attdet uppstår avvikelser. Avvikelserna har då alltid en negativ inverkan på projektetsslutkostnad i och med att kostnaden inte läggs på entreprenadsumman, det vill säga att entreprenören avhjälper avvikelser på egen bekostnad. De vanligaste ÄTA–arbetena förekommer kring brokonstruktionens grundläggning,oftast på grund av att de geotekniska undersökningar som gjorts, har gjorts fel eller inte i tillräcklig omfattning. När det kommer till avvikelser är de vanligast i samband med armeringsarbeten och betonggjutningar. Dyrare avvikelser förekommer men inte i någon större utsträckning. Genom att lägga mer fokus på planering, kommunikation, involvering och upprätta bättre arbetsberedningar kan negativa effekter på entreprenadsumman på grund av ÄTA–arbeten och avvikelser undvikas. / Various plant projects are today more common because the infrastructure built in themid-1900s no longer meet today's set requirements. As major contracts are carried out today, greater resources and better interaction between client and contractor are also required. The contract sum for various concrete bridge projects is very strongly associated with the amount of contract changes and deviations. Contract changes can go between different entrepreneurs for example from a subcontractor against the clientand vice versa. In this study the focus is on contract changes from the main entrepreneur towards the client and deviations that occurs in the production. The purpose of the study is to identify the most common contract changes and deviations that occur in different concrete bridge projects to investigate how these affect the contract sum and how they should be handled by the entrepreneur in the future so that they are not repeated in upcoming projects. Initially a literature study has been done to increase knowledge about the subject. Then a case study has been carried out on four previous concrete bridge projects. The central part of the case study has been a qualitative investigation, where interviews have been held and a survey has been conducted. There have been 10 interviews with various site managers, a lawyer, and a supervisor, while 55 officials from the case company have participated in the survey. In the quantitative part, a compilation of contract changes and deviations that has occurred in the concrete bridge projects that was studied has been done. Then the contract changes and deviations that was repeated in all the studied concrete bridge projects has been identified. The study shows that contract changes occur most often because of deficiencies in the clients request documents. Geotechnical investigations and technical solutions prescribed by the client are what usually prompt contract changes. The contract form is also crucial for the amount and type of contract changes. In a contract that is based on AB 04 it is much more preserved contract changes and when it comes to a general contract based on ABT 06, the most common contract changes are prescribed alterations and additional works. It is rarely profitable with many contract changes in concrete bridge projects, yet it increases the revenue of the projects, which may be positive. Deviations occur most often due to poor planning and communication. Inadequate work preparations and missed controls are other reasons for the presence of deviations. It is usually the entrepreneur’s fault that there are a lot of deviations. Deviations always has a negative effect on the project’s final cost since the cost for it is not added to the contract sum, which means that the entrepreneur remedies deviations at their own expense. The most common contract changes occur around the groundwork of the bridge construction, usually because the geotechnical investigations carried out by the client, have been done wrong or not enough. When it comes to deviations the most common are in connection with reinforcement work and concrete castings. More expensive deviations occur but not to a greater extent. By focusing more on planning, communication, involvement and establishing better work preparations, negative effects on the contract sum due to contract changes and deviations can be avoided.