Detta arbete har undersökt skillnaderna mellan den nuvarande skogsvårdslagen och den föregående. Undersökningen har bestått av två delar, där ena delen är en litteraturstudie av lagarna och den andra är en fältstudie av metoder för att mäta naturhänsynsförändring. Som komplement till fältstudien har en litteraturstudie av undersökningsparametranas naturvårdsnytta. Litteraturstudien av lagarna gick till på följande sätt, inledningen av båda lagarna och hänsynsparagraferna har lästs och jämförts. Fältstudie har gjorts efter metoder som har arbetats fram och sedan testats i fält. De undersökningsområden som har testats är stående död ved med undergruppen konstgjorda högstubbar, grova träd, hänsynsytor, trädslagsfördelning och boträd. Testningen skedde i trakterna kring Orsa i Dalarnas län. Resultatet blev att hälften av undersökningsområdena skulle kunna användas i en större studie efter några modifikationer. Andra hälften av undersökningsområdena kan det inte på grund av att referensdata saknas. Lagstudien visade att den största skillnaden mellan de båda lagarna ligger i att i den nuvarande har man jämställt miljömålet med produktionsmålet. Det finns även en attitydförändring till en större öppenhet mot naturvård i den nya lagen. / This work has examined the difference between the new forestry actand the previous one. The research has been divided in two parts, one is a literature study of the law and the other is a field study of methods for measuring the change in consideration of nature. As compliment too the field study a literature study of the research parameters nature conservation benefits. The examine of the laws were done in this way, the introduction of the laws and the nature conservation paragraphs were read and compared. For the field study methods have been worked out and tested in the field. The research parameters that have been tested are standing dead wood with subgroup man made snags, thick trees, consideration of nature areas, distribution of tree species and nesting trees. The field testing were made in the neighboring forest of the city Orsa in the administrative province of Dalarna.The results of the field methods are that half of the methods have a possible use in a larger study with some modifications. The other half are missing references data to be useful.The biggest differences between the laws are that in new law the goals for production and environment care are equal. There is also an change in attitude towards greater consideration of nature.

Gamla träd i kulturmiljöer uppmärksammas alltmer inom naturvården på grund av sina höga naturvärden och är viktiga som värdar för fortlevnaden av hotade och sällsynta växt- och djurarter. Studiens syfte var att undersöka om Sörenssons AHA-metod (framtagen för vedlevande insekter) fungerar också på mossor och lavar, samt att jämföra två kulturmiljöer med gamla träd. Inventeringen utfördes i Kristianstad och omfattade totalt 443 träd; 230 i Tivoliparken och 213 på Östra begravningsplatsen. Träden bedömdes utifrån olika karaktärer: förekomst av håligheter, barklösa partier, grenhål, savflöde samt svamppåväxt. Förekomsten av dessa användes sedan för att dela in träden i fem olika klasser av varierande värde för naturvården. Även kryptogamer inventerades; dels förutbestämda lavar och mossor som signalerar höga naturvärden, dels en enkel bedömning av det totala antalet triviala arter på varje träd. Träden i Tivoliparken hade större spridning mellan AHA-klasserna. Här hamnade 56 träd i de högsta värdeklasserna (klass I och II-träd), 114 i värdeklass III och 60 som resursträd. På Östra begravningsplatsen hamnade hälften av träden i de högsta värdeklasserna och 93 i värdeklass III. De resterade träden klassades som resursträd. Totalt gjordes 89fynd av 6 signalarter på de inventerade träden, samt en vedsvamp. Dessa fynd gjordes både på träd med höga och låga värden enligt AHA-metoden. AHA-klasser med högre naturvärde hade lägre artrikedom för samtliga träd sammanslagna, men inget samband för enbart trädslagen bok och lind. Endast hälften av träden med signalarter fick hög AHA-klassning. Resultatet antyder att AHA-metoden inte fungerar på kryptogamer som den gör för vedlevande insekter. / Old trees in cultural environments are receiving increasing attention in nature conservation due to their high conservation values and provide important habitat for endangered plant and animal species. The purposes of the study were to investigate whether Sörensson's AHA-method is applicable also to mosses and lichens, as well as to compare two environments with old trees. 443 trees were inventoried in Kristianstad, of which 230 in Tivoliparken and 213 in Östra begravningsplatsen. The trees were assessed based on the occurrence of: cavities, barkless areas, and so on. These findings were used to assign each tree to the five AHA classes of varying conservation value. Trees were also searched for predetermined lichens and mosses signalling high conservation value, and a simple count was made of the total number of trivial cryptogam species on each tree. Tivoliparken had a wider scatter of trees among the AHA classes; 56 in the highest value classes (class I and II), 114 in class III, and 60 as resource trees. At Östra begravningsplatsen, half of the oldest trees were in the two highest value classes and 93 in class III. The remaining trees ended up as resource trees. In total, 89 records of 6 signal species were made, and one wood fungus. There was a significant association between AHA class and richness of trivial species when trees of all species were pooled, but no association when beech and linden were assessed separately. These results suggest that the AHA method does not work on cryptogams.

In recent decades, various software systems have gradually become the basis of our society. Programmers search existing code snippets from time to time in their daily life. It would be beneficial and meaningful to have better solutions for the task of semantic code search, which is to find the most semantically relevant code snippets for a given query. Our approach is to introduce tree representations by multi-modal learning. The core idea is to enrich semantic information for code snippets by preparing data of different modalities, and meanwhile ignore syntactic information. We design one novel tree structure named Simplified Semantic Tree and then extract RootPath representations from that. We utilize RootPath representation to complement the conventional sequential representation, namely the token sequence of the code snippet. Our multi-modal model receives code-query pair as input and computes similarity score as output, following the pseudo-siamese architecture. For each pair, besides the ready-made code sequence and query sequence, we extra one extra tree sequence from Simplified Semantic Tree. There are three encoders in our model, and they respectively encode these three sequences as vectors of the same length. Then we combine the code vector with the tree vector for one joint vector, which is still of the same length, as the multi-modal representation for the code snippet. We introduce triplet loss to ensure vectors of code and query in the same pair be close at the shared vector space. We conduct experiments in one large-scale multi-language corpus, with comparisons of strong baseline models by specified performance metrics. Among baseline models, the simplest Neural Bag-of-Words model is with the most satisfying performance. It indicates that syntactic information is likely to distract complex models from critical semantic information. Results show that our multi-modal representation approach performs better because it surpasses baseline models by far in most cases. The key to our multi-modal model is that it is totally about semantic information, and it learns from data of multiple modalities. / Under de senaste decennierna har olika programvarusystem gradvis blivit basen i vårt samhälle. Programmerare söker i befintliga kodavsnitt från tid till annan i deras dagliga liv. Det skulle vara fördelaktigt och meningsfullt att ha bättre lösningar för uppgiften att semantisk kodsökning, vilket är att hitta de mest semantiskt relevanta kodavsnitten för en given fråga. Vår metod är att introducera trädrepresentationer genom multimodal inlärning. Grundidén är att berika semantisk information för kodavsnitt genom att förbereda data med olika modaliteter och samtidigt ignorera syntaktisk information. Vi designar en ny trädstruktur med namnet Simplified Semantic Tree och extraherar sedan RootPath-representationer från det. Vi använder RootPath-representation för att komplettera den konventionella sekvensrepresentationen, nämligen kodsekvensens symbolsekvens. Vår multimodala modell får kodfrågeställningar som inmatning och beräknar likhetspoäng som utgång efter den pseudo-siamesiska arkitekturen. För varje par, förutom den färdiga kodsekvensen och frågesekvensen, extrager vi en extra trädsekvens från Simplified Semantic Tree. Det finns tre kodare i vår modell, och de kodar respektive tre sekvenser som vektorer av samma längd. Sedan kombinerar vi kodvektorn med trädvektorn för en gemensam vektor, som fortfarande är av samma längd som den multimodala representationen för kodavsnittet. Vi introducerar tripletförlust för att säkerställa att vektorer av kod och fråga i samma par är nära det delade vektorn. Vi genomför experiment i ett storskaligt flerspråkigt korpus, med jämförelser av starka baslinjemodeller med specificerade prestandametriker. Bland baslinjemodellerna är den enklaste Neural Bag-of-Words-modellen med den mest tillfredsställande prestanda. Det indikerar att syntaktisk information sannolikt kommer att distrahera komplexa modeller från kritisk semantisk information. Resultaten visar att vår multimodala representationsmetod fungerar bättre eftersom den överträffar basmodellerna i de flesta fall. Nyckeln till vår multimodala modell är att den helt handlar om semantisk information, och den lär sig av data om flera modaliteter.

In Intelligent Transport Systems (ITS), specifically in autonomous driving operations, accurate vehicle localization is essential for safe operations. The localization accuracy depends on both position and positioning error estimates. Technologies aiming to improve positioning error estimation are required and are currently being researched. This project has investigated machine learning algorithms applied to positioning error estimation by assessing relevant information obtained from a GNSS receiver and adding environmental information  coming from a camera mounted on a radio controlled vehicle testing platform. The research was done in two stages. The first stage consists of the machine learning algorithms training and testing on existing GNSS data coming from Waysure´s data base from tests ran in 2016, which did not consider the environment surrounding the GNSS receiver used during the tests. The second stage consists of the machine learning algorithms training and testing on GNSS data coming from new test runs carried on May 2019, which include the environment surrounding the GNSS receiver used. The results of both stages are compared. The relevant features are obtained as a result of the machine learning decision trees algorithm and are presented. This report concludes that there is no statistical evidence indicating that the tested environmental input from the camera could improve positioning error estimation accuracy with the built machine learning models. / Inom Intelligenta transportsystem (ITS), specifikt för självkörande fordon, så är en exakt fordonspositionering en nödvändighet för ökad trafiksäkerhet. Positionsnoggrannheten beror på estimering av både positionen samt positionsfelet. Olika tekniker och tillämpningar som siktar på att förbättra positionsfeluppskattningen behövs, vilket det nu forskas kring. Denna uppsats undersöker olika maskininlärningsalgoritmer inriktade på estimering av positionsfel. Algoritmerna utvärderar relevant information från en GNSS-mottagare, samt information från en kamera om den kringliggande miljön. En GNSS-mottagare och kamera monterades på en radiostyrd mobil testplattform för insamling av data.  Examensarbetet består av två delar. Första delen innehåller träning och testning av valda maskininlärningsalgoritmer med GNSS-data tillhandahållen av Waysure från tester gjorda under 2016. Denna data inkluderar ingen information från den omkringliggande miljön runt GNSS-mottagaren. Andra delen består av träning och testning av valda maskininlärningsalgoritmer på GNSS-data som kommer från nya tester gjorda under maj 2019, vilka inkluderar miljöinformation runt GNSS-mottagaren. Resultaten från båda delar analyseras. De viktigaste egenskaper som erhålls från en trädbaserad modell, algoritmens beslutsträd, presenteras. Slutsatsen från denna rapport är att det inte går att statistiskt säkerställa att inkludering av information från den omkringliggande miljön från en kamera förbättrar noggrannheten vid estimering av positionsfelet med de valda maskininlärningsmodellerna.

Today’s Web Public Key Infrastructure (PKI) builds on a homogeneous trust model. All Certificate Authorities (CAs) are equally trusted once they are marked as trusted CAs on the client side. As a result, the security of the Web PKI depends on the weakest CA. Trust heterogeneity and flexibility can be introduced in today’s Web PKI to mitigate the problem. Each client could have different levels of trust in each trusted CA, according to the properties of each CA, such as the location, reputation and scale of the CA. As a result, the loss caused by the compromise of a less trusted CA will be relieved. In this work, we study Flexible-PKI (F-PKI), which is an enhancement of Web PKI, and propose Lite Flexible-PKI (LF-PKI) to address the limitations of F-PKI. LF-PKI is designed to securely and efficiently manage domain policies and enable trust heterogeneity on the client side. The domain owner can issue domain policies for their domains, and the client will have a complete view of the domain policies issued for a specific domain. Based on the collection of domain policies from LF-PKI, trust heterogeneity can be achieved on the client side. Each client will choose the domain policies based on the trust levels of the CA. On the basis of the LF-PKI design, a high-performance implementation of LF-PKI was developed, optimized, and analyzed. The optimized implementation can provide the LF-PKI services for worldwide domains on a single server with moderate hardware. / Dagens Web Public Key Infrastructure (PKI) bygger på en homogen förtroendemodell. Alla certifikatutfärdare (CA) är lika betrodda när de är markerade som betrodda certifikatutfärdare på klientsidan. Som ett resultat beror säkerheten för webb-PKI på den svagaste CA. Förtroendeheterogenitet och flexibilitet kan införas i dagens webb-PKI för att mildra problemet. Varje klient kan ha olika nivåer av förtroende för varje betrodd certifikatutfärdare, beroende på egenskaperna hos varje certifikatutfärdare, såsom certifikatutfärdarens plats, rykte och omfattning. Som ett resultat kommer förlusten som orsakats av kompromissen av en mindre pålitlig CA att avhjälpas. I detta arbete studerar vi Flexible-PKI (F-PKI), som är en förbättring av webb-PKI, och föreslår Lite Flexible-PKI (LF-PKI) för att ta itu med begränsningarna hos F-PKI. LF-PKI är utformad för att säkert och effektivt hantera domänpolicyer och möjliggöra förtroendeheterogenitet på klientsidan. Domänägaren kan utfärda domänpolicyer för sina domäner, och klienten kommer att ha en fullständig bild av domänpolicyerna som utfärdats för en specifik domän. Baserat på insamlingen av domänpolicyer från LF-PKI kan förtroendeheterogenitet uppnås på klientsidan. Varje klient kommer att välja domänpolicyer baserat på förtroendenivåerna för CA. På basis av LF-PKI-designen utvecklades, optimerades och analyserades en högpresterande implementering av LF-PKI. Den optimerade implementeringen kan tillhandahålla LF-PKI-tjänster för världsomspännande domäner på en enda server med måttlig hårdvara.

The alarming rate at which we see the decline in biodiversity due to human activity has raised concerns about the well-being of our planet. Butterflies which serve as pollinators are an essential part of many ecosystems and sensitive indicators of environmental changes and can provide valuable insight into how ecosystems function and evolve. This thesis aims to create phylogenetic trees based on DNA sequences from butterflies and compare different nucleotide substitution models and methods in order to better understand butterflies' evolution and genetic relationships. Our approach was to use Markov theory to investigate how the four nucleotides are evolving. In regard to the comparison of models, the General Time Reversible model with more degrees of freedom was found to be better than the K80 model. Although the Maximum Likelihood and Pairwise Distance methods were found to have different transition rate matrices, the tree reconstructions had no registered differences. Interestingly, the Q matrix was found to be similar across butterfly families. These findings can suggest that it is possible to have a standard Q matrix when estimating or inferring evolutionary relationships among butterflies, and probably other animal groups. This should improve the accuracy of estimations within phylogenetics when dealing with small data sets. The information helps with reconstructing evolutionary relationships and species, therefore contributing to preserving biodiversity and thereby the ecosystems to whom they belong - and in addition humankind. / Den oroväckande takten med vilken vi ser en minskning i biologisk mångfald på grund av mänsklig aktivitet har väckt rädsla för vår planets fortsatta välbefinnande. Fjärilar som är en väsentlig del av många ekosystem fungerar som pollinatörer och indikatorer för miljöförändringar, vilket ger värdefull insikt om ekosystemens funktion och utveckling. Fjärilar fungerar som pollinatörer och är en viktig del av många ekosystem. Därmed är de känsliga indikatorer på miljöförändringar och kan ge värdefull insikt om hur ekosystem fungerar samt utvecklas. Detta kandidatexamensarbete syftar till att skapa fylogenetiska träd baserade fjärilars DNA-sekvenser och jämföra olika modeller för nukleotid substitution och metoder för att bättre förstå fjärilars utveckling och genetiska relationer. Vårt tillvägagångssätt var att använda Markovs teori för att undersöka hur de fyra nukleotiderna utvecklas. När det gäller jämförelsen av modeller visade sig General Time Reversible-modellen med fler frihetsgrader vara bättre än K80-modellen. Fastän Maximum Likelihood och Pairwise Distance metoderna visade sig ha olika övergångsmatriser fanns det inga registrerade skillnader i trädrekonstruktionerna. Ytterligare ett intressant resultat var att Q-matrisen var liknande oberoende av fjärilsfamilj. Detta kan tyda på att det är möjligt att ha en standard Q-matris när man uppskattar eller drar slutsatser om evolutionära samband mellan fjärilar och förmodligen andra djurgrupper. Vidare studier behövs men detta skulle förbättra noggrannheten av uppskattningar inom fylogenetiken när man hanterar små datamängder. Sammanfattningsvis hjälper nämnda insikter till att rekonstruera evolutionära relationer bland arter och bidrar därför till att bevara den biologiska mångfalden, tillhörande ekosystem och dessutom mänskligheten.

In this study, the immediate and short term (three months) effects of conservation burning have been investigated in coniferous forests in southeastern Sweden. Five tree species were investigated Picea abies (Norway spruce), Pinus sylvestris (Scots pine), Populus tremula (aspen), Betula pendula (silver birch) and Betula pubescens (downy birch), as well as ground vegetation of mosses, dwarf shrubs and ground lichens. Burning increased the proportion of live deciduous tree shoots from 51 % to 81 % and the live tree shoot size distribution of four tree species was significantly changed by fire. Fire affected the tree species differently. Three months after burning deciduous tree species exhibited strong sprouting, while P. sylvestris had established many seedlings, significantly increasing its share of the tree stand. P. abies lacked any visible positive response to burning and its number of live shoots decreased by 83 %. Mineral soil was exposed on only the moss vegetation and covered just 4 % of the studied plot area. The initial vegetation response to fire was negative, but significant dwarf shrub recovery was detected three months after burning.

Garg and Könemann developed a framework for computing multi-commodity maximum flow in a graph, later called a multiplicative weight update framework. Madry used this framework and exchanged Dijkstra’s algorithm to a dynamic graph algorithm for approximating the shortest paths through the graph. With this approachhe developed the fastest algorithm to date for calculating the multi-commodity maximum flow, with a running time of Õ(mnϵ2). This project have implemented the algorithm and compared it with a slightly modified version of the former fastest algorithm by Fleischer with a time complexity of Õ(m2ϵ2). The results show that Madry’s algorithms is slower than Fleischer’s algorithm in practice for graph with less than 100 million edges. This project also computed the space needed for the dynamic algorithms used in Madry’s algorithm and can show a resulting space complexity of O(n(n+m)log2n), compared to the space complexity of Fleischer’s algorithm of O(n). For a graph with 100 million edges, 50 million Gb of space is needed to use Madry’s algorithm, which is more than our test computers had. We can therefore conclude that Madry’s algorithm is not usable in real life today, both in terms of memory usage and time consumption. / Garg and Könemann utvecklade ett framework för att beräkna multi-commodity maximum flöde i en graf sedan kallat ett multiplicative weight update framework. Madry använde detta framework och bytte ut Dijkstra’s algoritm mot en dynamisk grafalgoritm för att kunna approximera kortaste vägen i grafen. Med detta angeppssätt utvecklade han den idag snabbaste algoritmen för beräkning av multicommodity maximum flöde med en tids komplexitet på Õ(mnϵ2). Det här projektet har implementerat hans algoritm och jämfört den med den tidigare snabbaste algoritmen skapad av Fleischer med en tidskomplexitet på Õ(m2ϵ2). Resultatet visar att Madrys algoritm är långsammare än Fleischers algoritm i praktiken för grafer med färre än 100 miljoner kanter. Detta projekt beräknade också minnesåtgången för de dynamiska algoritmerna i Madrys algorithm och kan visa en resulterade minneskomplexitet på O(n(n+m)log2n), jämfört med Fleischers algoritm på O(n). För en graf med 100 miljoner kanter så behövs 50 miljoner Gb av minne för att kunna använda Madrys algoritm, vilket var mer än våra testdatorer hade. Vi kan därför konstatera att Madrys algoritm inte är användbar i praktiken idag, både när det kommer till minnesanvändning och till tidsåtgång.

Grundförutsättningarna för projektet var uppgiften att skapa ett mindre hotell i småstaden Mariefred som skulle relatera till staden på ett meningsfullt sätt. För att hantera hotelltypologins motstridiga behov av å ena sidan publika, livfulla ytor å andra sidan privata, lugna rum tog projektet inspiration av de rogivande träden på den i övrigt livfulla tomten som angavs i uppgiften. Hotellets olika rum, rumsgrupper och planlösning har därmed inspirerats av en trädanalogi. I projektet har även flödande rumssamband undersökts för att hantera verksamhetens stora behov av kommunikationsytor. I byggnaden har dessa försökts minimerats och planlösningen präglas istället av funktionsspecifika rumsgrupperingar ordnade efter förmodade flöden av gäster, personal och övrig logistik. Utrymme för flexibilitet i planlösning var även en del av processen med följden av stor variation av sammankopplade hotellrum eller möjlighet till extraprogram i bottenplan. En betydande utmaningen i processen var att låta trädanalogin vara en inspiration för meningsfull arkitektur utan att landa i det alltför pretentiösa. En annan stor utmaning var att få de flödande, flexibla rumssambanden till en funktionell planlösning och fortfarande ha möjlighet att utveckla projektet arkitektoniskt i övrigt. / The basis of the project was the assignment of creating a small hotel in the town of Mariefred that would relate to the town in a meaningful way. To handle the conflicting needs of the hotel typology consisting of - on the one hand public, vibrant parts and on the other hand private, quiet hotel rooms - the project took inspiration from the trees in the assigned site which gave peace to a relatively lively place. The hotel’s various rooms, group of rooms and the plan has thus been inspired by a tree analogy.  The project also has examined a plan characterised of rooms and functions connected in a flow with minimised space solely dedicated for circulation. Groups of rooms with specific functions is organised according to presumed flows of guests, staff and other logistics. Flexibility in the plan was also part of the process with the result of a big variety of interconnected hotel rooms and the possibility of temporary additional programs on the ground floor.  A significant challenge in the process was to let the tree analogy stay as an inspiration for meaningful architecture without being pretentious. Another big challenge was to get the flowing, flexible room relationships to a functional floor plan and still be able to develop the project architecturally otherwise.

Mindre hackspett (Dryobates minor) är en vanligen icke-migrerande fågel som är väldigt trogen till sitt hemrevir. Reviret bör vara minst 40 hektar och bestå av en dominerande andel lövträd samt innehålla död ved och grova träd. Studiens syfte var att undersöka den mindre hackspettens habitatanvändning i Karlstads kommun genom att bedöma antalet individer i förhållande till fyra ekologiska faktorer: mängd stående död ved och grova träd, trädskikt samt habitatstorlek. Data togs från en rapport från 2017 där en inventering hade utförts i 77 områden i Karlstads kommun. Rapporten registrerade antal mindre hackspettsindivider och flera ekologiska faktorer i varje område. Hypoteserna var att antalet individer skulle skilja sig i förhållande till: 1) mängden stående död ved, 2) mängden grova träd, 3) antal trädskikt, och 4) habitatstorlek. Resultaten visade att det fanns fler individer av mindre hackspett i områden med en riklig mängd stående död ved och grova träd jämfört med enstaka-och måttlig mängd. Områden med flera trädskikt resulterade även i ett högre antal individer jämfört med en-och två trädskikt. En positiv korrelation mellan habitatstorlek och frekvensen av individer noterades även. Den mindre hackspettens population minskar i Sverige och börjar närma sig att listas som sårbar på IUCN:s rödlista. Det innebär att förvaltare behöver ha ekologiska faktorer i åtanke vid bevaringsåtgärder. Utöver de välkända ekologiska faktorerna döda och stora träd i förhållande till mindre hackspett visade studien även att trädskikt är en viktig faktor att ha i åtanke. Dessutom var endast fem av de 77 habitatområdena i Karlstads kommun större än 40 hektar; vilket innebär att ett landskapsperspektiv är nödvändigt för att bevara konnektivitet mellan habitat, vilket är nödvändigt för en framgångsrik hackspettspopulation. / The lesser spotted woodpecker (Dryobates minor) is usually a nonmigratory bird with a high fidelity towards their home territory. The territory should be at least 40 hectares in size, consisting mostly of deciduous trees and containing dead wood and large-diameter trees. The purpose of this study was to explore the habitat use of the lesser spotted woodpecker in the municipality of Karlstad by assessing the number of individuals in relation to four ecological factors: the amount of standing dead wood and large trees, forest canopy layering and habitat patch size. Data was extracted from a 2017 report, where a field study was conducted in 77 areas in the municipality of Karlstad, Sweden. The report recorded the number of lesser spotted woodpecker individuals and several ecological factors in each area. The hypotheses were that the numbers of individuals would differ in relation to: 1) the amount of standing dead wood, 2) the amount of large trees, 3) forest canopy layering, and 4) habitat patch size. The results showed that there was a greater number of lesser spotted woodpecker individuals in areas with a rich amount of standing dead wood and large trees, versus low-or moderate amounts. Areas with a multiple forest canopy cover also resulted in greater numbers of individuals versus in single-or two-layer canopies. A positive correlation between habitat size and frequency of individuals was also noted. The lesser spotted woodpecker population in Sweden is declining and they are nearing vulnerable on the IUCN red list. This means that managers need to have ecological factors in mind when conducting conservation efforts for the species. In addition to the well-known factors of dead and large trees in relation to the lesser spotted woodpecker, this study also showed that forest canopy layering is an important factor to consider. Furthermore only five of 77 habitat patches in the municipality of Karlstad were larger than 40 hectares; thus, a landscape-level-perspective is required for maintaining connectivity among habitats, which is essential for a thriving woodpecker population.