Denna studie utgår från perspektivet att alla elever i den svenska gymnasieskolan på ett eller annat sätt är flerspråkiga. Den virtuella kontexten och globalisering har bidragit till att ungdomar i gymnasieåldern möter och engagerar sig i sociala kontexter där engelskan fyller ett viktigt kommunikativt syfte. Det teoretiska underlaget för studien är sociolingvistisksuperdiversitet vilket är en vidareutveckling av Vertovecs (2007) teori om hur migration påverkar och utvecklar språket. Data samlades in genom en videoinspelning omfattande ungefär två timmar när deltagarna spelade spelet It Takes Two, ett co-op spel som bygger påatt spelarna samarbetar. Data bearbetades via en teoridriven innehållsanalys som fokuserade på att identifiera och analysera funktionen av engelska i kommunikationen mellan två svensktalande personer. Resultatet av studien visar att kommunikationen sker genom ett transspråkande där deltagarna fritt varierar och blandar och använder sig av alla sina tillgängliga språkliga resurser. Detta resultat är viktigt för driva frågan om språkundervisning enbart ska drivas på målspråket. Digitaliseringen och globaliseringen har bidragit till att engelskan blir ett allt mer vardagligt språk för elever i 2020-talets svenska skola. Detta är en resurs som skolan inte tillvaratar. På så vis måste frågan lyftas om vilket språk som ska tillåtas i svenskundervisningen då språkanvändarna fortsatt, som alltid, skapar språket som de behöver. / Tämän tutkimuksen perustana toimii näkökulma, jonka mukaan jokainen ruotsalainen lukiolainen on tavalla tai toisella monikielinen. Tutkimus perustuu teoreettiseen käsitteeseen sosiolingvistinen superdiversiteetti, joka on jatko Vertovecin (2007) teoriaan siitä miten muuttoliike vaikuttaa ja kehittää kieltä. Tiedot kerättiin noin kaksi tuntia kestävän videotallenteen kautta, jossa osallistujat pelasivat yhteistyöhön perustuvaa ja vaativaa videopeliä It Takes Two. Tietoja käsiteltiin teorialähtöisellä sisältöanalyysillä, joka keskittyi tunnistamaan ja analysoimaan englannin kielen käyttöä kahden ruotsinkielisen lukiolaisenvälisessä viestinnässä. Tutkimuksen tulokset viittaavat siihen, että englannin kielen käyttö on suuri osa kommunikaatiota. Se joka tulee esiin limittäiskielisyydessä jossa osallistujat vapaasti vaihtelevat ja sekoittavat kieliä, ja käyttävät kaikkia saatavilla olevia kieliresurssejaan kommunikoidakseen. Tämän tutkimuksen tulos kyseenalaistaa näkemyksen, jonka mukaan kielenopetus pitäisi aina tehdä kohdekielellä. Yhteiskunnan digitalisoituminen ja globalisoitumen on johtanut siihen, että englannin kieli on tullut oppilaille enemmän ja enemmän arkikäyttöön 2020-luvun koulussa Ruotsissa. Tämä on resurssi, jota koulu ei hyödynnä. On siis nostettava esiin kysymys siitä, kieli pitäisi sallia ruotsin äitinkielenopetuksessa, kun kielenkäyttäjät jatkavat tarvitsemansa kielen luomista myös jatkossa. / This study is based on the perspective that each student attending the Swedish upper-secondary education is bilingual. This bilingualism stems from the fact that young in the digitalized world of the 2020s spend more time in social activities, such as videogames, or other forms of media with English as the primary language. Based on the theoretical framework of sociolinguistic superdiversity which is an evolution of the theory first introduced by Vertovec in 2007. Data was collected through a two-hour-long video recording when the participants played the video game It Takes Two, a co-op game that requires cooperation and teamwork to progress. The data were analyzed through theory-driven content analysis which focused on identifying and analyzing the function of English in communication between two Swedish-speaking students. The results suggest that the use of English constitutes a large part of the communication, this takes its form through translanguaging as the participants used all of their available linguistic resources to create meaning. The result of this study challenges the view that language education should always be conducted in the target language. In the digitalized and globalized society of the 21st century, the use of English is becoming more widespread and is already an integral part of most students’ everyday vocabulary. Therefore, it is important to question the current, mostly negative, views on translanguaging in first language education (L1 education).

Globalization has led to English being the leading language of communication providing opportunities for pupils to develop their English proficiency in different contexts. In this study, teachers’ language choices in the EFL classroom are being observed and the reasons behind them are being discussed during the following interviews. The study aims to increase our understanding of what role the English language as the primary teaching language should have in the EFL classroom at Swedish lower secondary schools to benefit pupils’ language learning in the best way possible. Four teachers, that are teaching at two different lower-secondary schools in southern Sweden participated in the study. In total four classroom observations were conducted followed by four semi-structured teacher interviews. The results found during observations and interviews were then connected to the theories of Language Mode, Translanguaging and Codeswitching. The results of the observations showed a slight difference in the use of English and Swedish during teaching. This study concludes that there is a slight variation in what role the English language has in the four observed classrooms. However, the contexts in which it was used were all coherent. Furthermore, the use of Swedish also showed a slight variation but was explained to be used as a tool for explaining, clarifying and ensuring understanding. Finally, the use of translanguaging practices was believed to have a positive effect on pupils’ learning outcomes although a slight difference was shown here as well.

Thesis (Ph. D. (Translation Studies)) -- University of Limpopo, 2020 / Some research has been done on the intellectualisation of African languages. However, African languages are still not used enough in academia; in fact, they are undermined. They need to be developed into languages of education, economy and social interaction. This means preparing the languages for use in more advanced contexts. The aim of this study was to examine the intellectualisation of African languages at the University of Limpopo. Methodologically, this study was achieved through a qualitative-descriptive research design, with the use of semi-structured interviews to find out if the University of Limpopo was actively involved in intellectualising African languages. The data collected was analysed through thematic content analysis. The first finding is that the University of Limpopo has a language policy whose implementation requires improvement. It was found that there is no parity or equitable use of the languages of the university, mostly between African languages and English. It has been observed that African languages can improve the academic performance of students at the University of Limpopo. The study further found that the development of African languages can help students and lecturers to learn these languages, so they can communicate with each other in these languages and thereby promote multilingualism. It has been found that the University of Limpopo is a good place to promote and exercise multilingualism as it is a multicultural community. The significant point here is that there is a need to devise strategies to improve the implementation of the university’s language policy. It is concluded that the intellectualisation of African languages would help minimise (if not erase) any language barriers, particularly for those who would be working with individuals on a daily basis in their respective fields. There is a need to do campaigns to educate students about the importance of mother tongue and African languages as well as to remove the negative perceptions about these languages. One recommendation for the university is that the University of Limpopo must come up with an implementation plan to implement its language policy. One recommendation for other researchers is to come up with more strategies on how xi higher institutions of learning can implement their language policies and intellectualise African languages. / National Institute for the Humanities and Social Sciences (NIHSS) and South African Humanities Deans Association (SAHUDA)

I denna studie tillämpas translanguaging inom spelbaserad SO- och samhällskunskaps-undervisning. Studien genomfördes i en flerspråkig klass på folkhögskola, där majoriteten av eleverna är emergent flerspråkiga. Syftet är att utveckla elevernas lärande samt att bidra till professionsutveckling genom att utveckla lärarnas praktik, inom flerspråkig vuxenundervisning på gymnasial nivå. I uppsatsen presenteras ett dynamiskt perspektiv på språk där translanguaging används som analytiskt verktyg.  Studien är baserad på aktionsforskning vilken utforskar genomförandet av ett translanguaging-rollspel som har fokus på politik och ideologier. I rollspelet tillämpas ett antal translanguaging-strategier där både modersmål och andraspråksinlärning bidrar till att utveckla elevernas lärande inom samhällskunskap. Analysen visar hur dessa strategier kan hjälpa till att nå olika mål för translanguaging; däribland förmågan att tillägna sig ny kunskap och utvecklandet av nya språkliga praktiker. Genom translanguaging-strategierna förändras elev-lärare relationen så att eleverna även blir språkmäklare och läraren alltmer tar rollen av underlättare av transspråkande moment. Dessutom visar studien på den transformativa aspekten inom translanguaging där undervisningen bidrar till att utmana språkliga hierarkier vilket gett eleverna en ny positionering och sociopolitiskt engagemang.

Efter nyligen utförd lärarutbildning bör nyexaminerade lärare vara bekanta med nyare forskning som är relevant inom utbildningsvärlden. Redan verksamma lärare som genomgått utbildning för en längre tid sedan, kanske inte kan förväntas ha samma uppdaterade syn på vad forskningen anser vara den mest gynnsamma undervisningspraktiken. Enligt de forskningsbelägg som finns bör engelska undervisas på engelska i första hand för att gynna elevers lärande. Av tidigare forskning kan utläsas att alla lärare inte är bekväma med att använda endast målspråket. Forskningen visar även på att elevers förstaspråk kan vara användbart, till exempel genom arbetssätt som bygger på translanguaging eller användandet av kodväxling. Vet aktiva lärare om hur förstaspråket och målspråket kan samverka? Här undersöks hur verksamma lärare ställer sig till forskning som finns om att engelskundervisning bör hållas på engelska så långt det är möjligt. Dessutom är det av relevans att svara på om lärarnas tankar kring sin undervisning liknar eller skiljer sig från den praktik som forskningen förespråkar. Därför ställs frågan också hur lärare undervisar och använder sitt muntliga språk samt varför. En mindre grupp lärare som undervisar i engelska 4–6 intervjuas och delger sina tankar om hur de undervisar och varför. Resultatet av denna studie visar hur några verksamma lärare kan anses ha en syn på undervisningspraktik som stämmer överens med det aktuell forskning förespråkar.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om några grundskollärares och en specialpedagogs upplevelser av och syn på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med särskilt fokus på transspråkande förhållningssätt. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om speciallärarens roll i arbetet med att främja transspråkande i undervisningen för elever i behov av språkligt stöd. De teoretiska ramarna för studien utgörs av sociokulturella perspektiv och interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Studiens ansats är kvalitativ och studiens data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån lärarnas beskrivningar synliggörs såväl fördelar som utmaningar med transspråkande förhållningssätt i undervisningen. Den enskilt mest framträdande framgångsfaktorn för att transspråkande undervisning kan ske är enligt studiens resultat lärarens förhållningssätt och positiva inställning till alla språk. Resultatet visar vidare att transspråkande förhållningssätt i undervisning kan vara ett sätt att förebygga diskriminering och främlingsfientlighet. Studiens specialpedagogiska relevans synliggörs genom att studien visar att specialläraren kan vara en resurs i att utforma stöttande undervisning för flerspråkiga elever samt i att utbilda och informera lärare kring transspråkande. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of some teachers' and a special educator's experiences of and views on language and knowledge development working methods with a special focus on translanguaging approaches. The purpose of the study is also to contribute with knowledge about the role of the special needs teacher in the work of promoting translanguaging in teaching for students in need of language support. The theoretical framework for the study consists of socio-cultural perspectives and intercultural pedagogical perspectives. The study approach is qualitative and the study data were collected through semi-structured interviews. Based on the teachers' descriptions, both advantages and challenges with translanguage approaches in teaching are made visible. According to the results of the study, the single most prominent success factor for translanguaging teaching to take place is the teacher's positive attitude towards all languages. The results also show that translanguaging approaches in teaching can be a way to prevent discrimination and xenophobia. The study's special pedagogical relevance is made visible by the fact that the study shows that the special needs teacher can be a resource in designing supportive teaching for multilingual students and in educating and informing teachers about translanguaging.

Syftet med denna studie är att redogöra för arbetssätt och strategier lärare i åk 4-6 använder för att gynna nyanlända elevers språkutveckling i den ordinarie engelskundervisningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser utmaningar som lärare anser att nyanlända elever möter när de deltar i den ordinarie engelskundervisningen. Vidare framhävs de arbetssätt och anpassningar som tillämpas i undervisningen i syfte att möta dessa utmaningar. Studien har utgått från en sociokulturell teori på grund av studiens fokus som utgår från ett gemensamt lärande. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända elever i åk 4-6 i engelska. Resultatet som framgått i den empiriska undersökningen har visat att nyanlända elever möter utmaningar som grundar sig i deras motivationsnivå samt ämneskunskaper i stödspråket svenska men även i engelska. Vidare har det framgått att lärarna använder mycket transspråkande i sin undervisning i syfte att gynna elevernas språkinlärning samt skapa en samhörighet. För att göra individanpassningar utgår lärarna från den kartläggning som har gjorts av elevernas tidigare kunskaper. Anpassningarna framhävs främst vid lektionsplaneringen och implementeras senare i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight working methods that English teachers in years 4-6 use to benefit newly arrived pupils’ English language development in the regular EFL classroom. This study is based on a teacher perspective and highlights challenges that teachers believe that newly arrived pupils face when participating in the regular English teaching. Furthermore, working methods and adaptations that are applied in the teaching in order to meet the challenges that newly arrived pupils face with regard to the English subject are emphasized. The survey has been based a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews. All the respondents who took part in the study have long experience of teaching newly arrived pupils English.  The results established by the empirical study have shown that newly arrived students face challenges based on their level of motivation and on their subject knowledge in the support language, Swedish, but also in English. Furthermore, it has been shown that the teachers use a lot of translanguaging in their teaching in order to benefit the students' language learning and create a sense of belonging. In order to make individual adaptations, the teachers use the mapping that has been done of the students' previous knowledge. The adaptations are emphasized mainly in the lesson planning and are implemented later in the teaching.

AbstractThe purpose of the present study is to find out how three high school teachers with different subject skills use interaction and interplay in their teaching. The main part of the study is based on observations of six different class sessions in history, religion, Swedish as a second language and regular Swedish. The study also includes interviews with the sessions’ corresponding teachers. The final analysis focuses on the forms of teaching, where the focus is on interaction and interplay, as well as multimodality in teaching contexts. The result is compared to the Läslyftet modules that relate to interaction and interplay, and also multimodality for the purpose of language development. The results show which interactive and multimodal strategies are used when interacting with students. Furthermore, the results show interest and commitment, as well as learning potential, potential support by applying explanations, clarifications, discussions, conversations, the Think-Pair-Share model part and the Initiate-Response-Feedback pattern (IRF) to enable students to reformulate to written language style and recontextualize their responses. In this way, knowledge and language development have been made visible in ongoing teaching.

The aim of this study is to find out which conditions for translanguaging second-language learners are provided through two teaching materials in Swedish as a second language. The primary statement question concerned which kinds of expression for translanguaging occurred in the teaching materials. The secondary question statement concerned what signs of scaffolding were present for the second-language learner’s identity development. The study was implemented through a qualitative text analysis of two teaching books for the grades 7-9 in primary school and Swedish high school. The study was based on the theory of translanguaging and the cognitive perspective in language acquisition. The results of the study showed that the teaching material included expressions for translanguaging to a certain extent which also gave an opportunity to preserve one’s identity in their school work. The learners got to work with materials that can be interpreted as translanguaging. On the contrary, it is not assured that learners interpreter it as an opportunity for translanguaging. The most distinguishing in the result is that mother tongue and multilingualism were spoken about on a larger scale. However, the use of the native language was limited.

No description available.