Turn-final gaze at the interlocutor has been suggested to fill different functions in conversation: being monitoring, regulatory or response-seeking. 16 Swedish toddlers use of turn-final gaze in dyadic interaction with their parents was investigated at the ages 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 and 3;0. The turn-final gaze behaviour was investigated for correlations to child age and language level. Additionally, child turn-final gaze in turn-final questions, in turns longer than 5 seconds and in different interaction contexts was examined.Results showed that the use of active turn final gaze increased over ages 1;0-2;0. No correlations between child use of turn-final gaze and child language level could be found. In turn-final questions, 93% of the turn-final gaze was active, i.e. was not present at the start of the turn. Turn-final gaze was used both during conversation and object-oriented interaction at all ages.A monitoring-response-seeking function of turn-final gaze was proposed to be used by the toddlers as a means to get the parent’s encouragement and approval of the child’s interactive language use. Additionally, the importance of choosing a suitable measure type of turn-final gaze while investigating small children was stressed. / Turfinal blick på motparten i ett samtal har föreslagits fylla olika funktioner: övervakande, styrande eller responssökande. 16 svenska småbarns användning av turfinal blick i dyadisk interaktion med sina föräldrar studerades vid åldrarna 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 och 3;0. Turfinalt blickbeteende undersöktes angående potentiella korrelationer till barnens ålder och språknivå. Dessutom granskades barnens turfinala blickanvändning i turfinala frågor, i turer längre än 5 sekunder och i olika sorters interaktionskontext.Resultaten visade att användandet av turfinal blick ökade mellan åldrarna 1;0 och 2;0. Inga korrelationer mellan barnens användning av turfinal blick och deras språkliga nivå kunde hittas. I turfinala frågor var 93% av den turfinala blicken aktiv, dvs inte närvarande vid turens start. Turfinal blick förekom både i konversation och objektsorienterad interaktion vid alla åldrar.En övervakande/responssökande funktion hos turfinal blick föreslogs användas av småbarn som ett sätt att få förälderns uppmuntran och bekräftelse på barnets interaktiva språkanvändning. Dessutom poängterades vikten av att välja ett relevant sätt att mäta turfinal blick vid studier av små barns blickbeteende. / MINT: Modelling infant language acquisition from parent-child interaction (MAW 2011.007)

This project added to the sparse body of research on the neural underpinnings of turn-taking with an electroencephalography (EEG) investigation of spontaneous conversation. Eighteen participants (3 male, 15 female, mean age 29.79), recruited and participating in pairs, underwent EEG hyperscanning as they conversed on a freely chosen topic for 45 minutes. In line with previous research, it was predicted that a time-frequency analysis of the EEG might reveal either increased power at around 10 Hz (the location of one of two components of the mu rhythm, an oscillation possibly involved in motor preparation for speech), or reduced alpha (8-12 Hz) power (reflecting non-motor aspects of turn preparation) prior to taking one’s turn. Increased power between 8-12 Hz was observed around 1.5 and 1 second preceding turn-taking, but similar power increases also occurred prior to turn-yielding and the conversation partner continuing after a pause, and a reduction in alpha power was found in turn-taking relative to listening to the other speaker continue after a pause. It is unclear whether this activity reflected motor or non-motor aspects of turn preparation, but the spontaneous conversation paradigm proved feasible for investigating brain activity coupled to turn-taking despite the methodological obstacles. / Detta forskningsprojekt bedrar till ett ämne där relativt få studier har genomförts med en elektroencefalografi- (EEG-) undersökning av hjärnaktivitet som är kopplad till turtagning i spontant samtal. Arton deltagare (3 män, 15 kvinnor, medelålder 29,79) som rekryterades och deltog i par, genomgick EEG-hyperscanning medan de pratade om ett fritt valt ämne i 45 minuter. Det förutsades att en tidsfrekvensanalys av EEG kan avslöja antingen ökad effekt vid cirka 10 Hz (vilket motsvarar en av två komponenter i mu-rytmen, en oscillation som eventuellt är involverad i motoriska förberedelser för tal) eller reducerad alfaeffekt (8 -12 Hz) (vilket möjligen återspeglar icke-motoriska aspekter av turtagningsförberedelser) innan man tar sin tur. Ökad effekt mellan 8-12 Hz observerades ungefär 1,5 och 1 sekund före turtagning, men liknande ökningar inträffade också innan samtalspartnern tog sin tur eller fortsatte efter en paus, och en minskning av alfaeffekt observerades när turtagning jämfördes till kontexter där försökspersonerna lyssnade när den andra talaren fortsatte efter en paus. Det är oklart om denna aktivitet återspeglade motoriska eller icke-motoriska aspekter av turtagningsförberedelser, men det visar sig vara möjligt att undersöka hjärnaktivitet kopplad till spontant samtal på ett rimligt sätt trots paradigmens metodologiska svårigheter. / Hidden events in turn-taking

Conversation is the primary mode of language use. A key feature of conversation is turn-taking, during which interlocutors rapidly switch between speaker and listener roles without conscious effort. As previous neuroimaging studies have investigated language comprehension in isolated contexts, little is known regarding the neurocognitive bases of language use in reciprocal interaction. The present fMRI study investigates turn-taking, production, and comprehension processes, by utilizing existing conversational data between participants (N = 23) and a confederate outside the scanner. Turn initiations were associated with regions (the medial prefrontal cortex and the middle frontal gyrus) outside of the perisylvian core language network. Production and comprehension were both associated with core language regions in the temporal lobes, but activation in the left inferior frontal gyrus was mainly associated with production. Activation in the fusiform face area was linked to comprehension. The current findings suggest that (1) the coordination of speaker change is dependent on pragmatic processes that have been relatively overlooked in models of speech preparation, and (2) listeners are aided by their interlocutor's facial gestures when processing speech input during conversation. In addition, the results indicate that production and comprehension processes may differ (e.g., on the syntactic level), even in conversation. / Konversation är en central aspekt av språkanvändning. Något som kännetecknar konversation är turtagning, där samtalsdeltagare snabbt och utan ansträngning växlar mellan lyssnar- och talarroller. Eftersom tidigare neurolingvistiska studier huvudsakligen har undersökt språkförståelse i isolerade kontexter så är förståelsen för de underliggande neurokognitiva funktionerna som möjliggör mänsklig konversation fortfarande liten. Den här studien ämnade att undersöka vilka hjärnregioner som aktiveras under turtagning, språkproduktion och språkförståelse, genom att använda data från funktionell magnetresonanstomografi (fMRT), när deltagare (N = 23) ingick i samtal med en samtalspartner utanför skannern. Turinitieringar associerades med regioner (mediala prefrontala cortex och mellersta frontala gyrusen) utanför det klassiska språknätverket. Det här indikerar att koordinering av talarbyte involverar pragmatiska processer, vilka fått relativt lite uppmärksamhet i tidigare modeller för planering av språkproduktion. Produktion och förståelse aktiverade områden inom språknätverket, men aktivering i den inferiora frontala gyrusen var huvudsakligen associerad med produktion. En möjlig tolkning av det fyndet är att produktion och förståelse i konversation involverar distinkta processer på syntaktisk nivå. Aktivering i det fusiforma ansiktsområdet var huvudsakligen relaterad till förståelse, vilket indikerar att lyssnare använder information i deras samtalspartners ansiktsuttryck medan de tolkar ett yttrande.

Användningen av digitala konferensverktyg (DKV) har ökat under pandemin Covid-19 ochanvändare har rapporterat att de upplever kommunikationen mer ansträngande än öga-mot-öga. En utmaning i DKV är att det inte går att rikta uppmärksamhet mot specifika samtalsdeltagare för att det inte går att skapa ögonkontakt vilket försvårar turtagning eftersom det är på så vis turen fördelas mellan samtalsdeltagare. Tidigare forskning visar att turtagning stöds av icke-verbala signaler och främst ögonkontakt och att stöd för turtagning i DKV kan designas utifrån att en ögonscanner som läser av var samtalsdeltagare tittar implementeras. Studien syftar till att undersöka hur olika designval vid design av DKV kan användas för att förbättra användaresupplevelser av turtagning vid samtal mellan flera parter i DKV. För att undersöka nya sätt att designa DKV har en designorienterad studie genomförts där designförslag formats baserade på ögonkontakt och dessa har utvärderats tillsammans med användare. Studiens resultat påvisar att turtagning kan stödjas i flerpartssamtal i DKV genom att addera rörliga visuella element som visar vem som talar nu och vem denne etablerar ögonkontakt med för att lämna över turen. Tre designförslag presenteras för hur detta kan göras. / The use of Digital conference tools (DKV) has increased because of the pandemic Covid-19 and DKV users has reported that the communication is more exhausting than communication face-to-face. A challenge in DKV is the inability to direct attention towards specific conversational participants because of absence of eye contact which makes turn-taking difficult since that is how the turn is allocated between conversational participants. Related work shows that turn-taking is supported by non-verbal signals, primarily eye-contact, and that turntaking can be supported by implementing an eyescanner that interpret where conversational participants direct their gaze. The aim of the study is to investigate how different design choices when designing DKV can be used to improve users’ experiences of turn-taking in multi-party conversations in DKV. In order to explore new ways of designing DKV design research has been used to empirically evaluate suggestions for design based on eyecontact. The result of the study shows that turn-taking can be supported in multi-party conversations in DKV by adding moving visual elements that shows who is the current speaker and who this person is establishing eye contact with to allocate the turn. Three suggestions for design are presented for how this could be done.

Studiens syfte handlar om att se hur skillnad mellan fri och styrd lek gestaltas samt påverkar barnens sociala relationer och deras intellektuella samt fysiska utveckling genom att undersöka rastverksamheten. Vi valde kvalitativ metod som vi applicerade genom semistrukturerade intervjuer och observationer. Det empiriska materialet analyserade vi genom att använda oss av fenomenografisk analysmetod. Utifrån vår analys kom vi fram till ett resultat som visade på att den fria leken främjar barnens fantasi och kreativitet. Eleverna lär sig även att kunna inkludera varandra samt kunna se och agera utefter lekens ramar samt signaler. Den styrda leken däremot främjar barnens intellektuella förmågor genom att eleverna får lära sig om turtagning, regler, normer, hur man ska bete sig när man vill hoppa in eller ur en lek samt utveckling av deras sociala relationer. Vår slutsats är att i rastverksamheten bör det finnas en balans kring hur mycket fri lek och styrd lek eleverna har eftersom de lär sig om olika saker. Vi ser även den vuxnas roll som oerhört viktig då pedagogen är den som ska skapa denna balans och stötta eleverna under rastverksamheten. / The purpose of our study is to see how the difference between free and controlled play is embodied and affects the children's social relations and their intellectual as well as physical development by examining the resting activities. We chose the qualitative method that we applied through semi-structured interviews and observations. We analyzed the empirical material by using phenomenographic analysis method. Based on our analysis, we came up with a result that showed that free play promotes children's imagination and creativity. Students also learn to be able to include each other and to see and act along the game's frames and signals. The controlled game, on the other hand, promotes the children's intellectual abilities by allowing students to learn about taking turns, rules, norms, how to behave when they want to jump in or out of a game, and developing their social relationships. Our conclusion is that in the break operations there should be a balance around how much free play and controlled play the students have as they learn about different things. We also see the role of adults as extremely important as the educator is the one to create this balance and support the students during the break.

Interaction is an important aspect for children’s language development. The intervention model Prevention Education Program for Parents (PEPP) is currently under development within the research project Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. PEPP is an intervention for parents to children aged 0–12 months who’s recently been diagnosed with hearing impairment. In PEPP parents receive guidance based on the child’s language environment which is mapped through Language ENvironment Analysis (LENA) and video analysis. LENA is a speech processing technological tool that analyzes the child’s language environment. The video analysis is made manually based on short video records of interactions between child and parent. The purpose of this study was to evaluate these mapping methods reliabilities to measure verbal conversational turns. The study also aimed to investigate if there’s a pattern between the amount of verbal conversational turns in a structured playtime and in the home environment. Four families with children aged 0:26–7:3 months participated. The child and parent interacted in a structured playtime that was analyzed with LENA and video analysis. Each family also made a LENA recording for an entire day in their home environment. The amount of verbal conversational turns in the structured playtime was analyzed by two assessors through video analysis. Inter-rater reliability was calculated, and a qualitative assessment was made for intervals in which the inter-rater reliability was <80%. The conformity between video analysis and LENA in the structured playtime was calculated. Further, a comparison was made between the amount of verbal conversational turns measured with LENA in home environment and structured environment. The inter-rater reliability in this study was high and in the qualitative assessment aggravating factors were identified. The conformity between video analysis and LENA analysis of the structured playtime was moderate. The amount of verbal conversational turns was higher for all participants in the structured environment compared to the home environment. This study indicates that video analysis is a reliable method. However, the aggravating aspects should be remedied in order to increase the reliability. The results confirm previous findings that demonstrate limitations with LENA’s ability to measure conversational turns in young infants. This study indicates that the number of conversational turns is higher in structured environments. To ensure the results in this study further research should be conducted. / Barn lär sig språket i interaktion med sin omgivning. Föräldrainterventionen Prevention Education Program for Parents (PEPP) utvecklas inom forskningsprojektet Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. I PEPP handleds föräldrar till barn i åldrarna 0–12 månader med nyligen upptäckt hörselnedsättning kring samspel och kommunikation. Handledningen baseras på barnets språkmiljö som mäts med kartläggningsmetoderna Language ENvironment Analysis (LENA) och videoanalys. LENA är ett talprocessande teknologiskt verktyg som beskriver barnets språkmiljö genom automatisk analys. Videoanalysen sker manuellt av bedömare utifrån korta videoinspelningar av samspel mellan barn och förälder. Föreliggande studie syftade till att utvärdera dessa kartläggningsmetoders pålitlighet i mätning av verbala turtagningar. Vidare syftade studien till att undersöka eventuella mönster mellan antal verbala turtagningar i hemmiljö och strukturerad miljö. Fyra familjer med barn i åldrarna 0:26–7:3 månader deltog. Barn och förälder samspelade under en strukturerad leksituation som analyserades med LENA och videoanalys. Varje familj gjorde även en heldagsinspelning med LENA i hemmiljö. Antal verbala turtagningar i den strukturerade leksituationen analyserades av två bedömare med videoanalys. Interbedömarreliabilitet räknades ut och en kvalitativ bedömning genomfördes på intervall med interbedömarreliabilitet <80 %. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA beräknades gällande den strukturerade leksituationen. Vidare jämfördes antal turtagningar mätt med LENA i hemmiljö och strukturerad miljö. Resultatet visade på en hög interbedömarreliabilitet i videoanalysen och i den kvalitativa bedömningen identifierades försvårande aspekter. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA var måttlig. Antalet turtagningar var genomgående högre i den strukturerade leksituationen jämfört med hemmiljö. Studien tyder på att videoanalysen är en pålitlig metod. Dock identifierades försvårande aspekter som bör åtgärdas för att öka mätningens tillförlitlighet. Studien bekräftar tidigare forskning som visat på begränsningar gällande LENA:s mätning av turtagningar hos unga spädbarn. Resultatet tyder på att det sker fler turtagningar i strukturerad miljö än i hemmiljö. För att säkerställa studiens resultat krävs fortsatta studier.

This thesis explores the relationship between inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous multiparty conversations held in Estonian. Respiratory activity is recorded with Respiratory Inductance Plethysmography. The main focus is on how inhalation amplitude varies between the inhalations produced directly before turn onset compared to the following inhalations within the same speaking turn. The results indicate a significant difference in amplitude, realised mainly by an increase in inhalation end lung volume values. One of the possible functions of this pattern is to signal an intention of taking the conversational turn. Another could be a phrasing or grouping function connected to lower inhalation amplitudes within turns. / 2014-1072 Andning i samtal (Vetenskapsrådet)

Studien ”Kvinnor kan också prata hockey” ämnar undersöka C Mores expertstudio för hockeysändningar. Syftet är att undersöka hur maktbalansen ser ut i två studiosamtal utifrån samtalsstrukturen. Materialet som analyseras i studien är två samtal tagna från C More Hockey som sänder den svenska hockeyligan [SHL] under hösten 2021. Teorierna som vi har använt oss av i studien är makt, samtalsanalys och genus. Allt material har transkriberats och för att kunna avläsa innehållet har vi använt oss av metoden samtalsanalys. Vidare kommer vårt analysschema hjälpa oss att identifiera studiosamtalens samtalsstruktur, vilka maktstrategier som används av deltagarna och ifall det finns några skillnader baserat på köns olika samtalsstilar.    Resultatet av analysen visade att samtalen i expertstudion på C More följer en speciell struktur. De samtalsstarstrategier som användes för att ta makt var: turindelningar, samtalstid, uppbackning, avbrott och argumentation. Genom ämneskontroll behöll både den manliga och kvinnliga samtalsledaren makten genom att styra samtalet på ett intelligent sätt. Samtalsstilen följde i de båda samtalen de typiska dragen utefter samtalsledarens normativa kön. Anmärkningsvärt var att det visade sig i slutsatsen att de kulturella och sociala föreställningarna om det normativa könet utmanades i samtal 1 med en kvinnlig samtalsledare och att de upprätthölls i samtal 2 med en manlig samtalsledare. / The study ”Women can also talk hockey” aims to examine C Mores expert studio for ice hockey. The purpose is to investigate what the balance of power looks like in two studio conversations based on the structure of talk. The material analyzed in this essay is two conversations taken from C More Hockey, which broadcasts the Swedish hockey league [SHL] during autumn of 2021. The theories that we use in this essay is power, conversation analysis and gender. All material has been transcribed and to be able to understand the content, we have used the method of conversation analysis. Our analysis scheme will help us identify the structure of the studio conversations, which power strategies are used by the participants and if we can distinguish any differences based on genders´ conversational styles.     The results of the analysis showed that the conversations in the expert studio at C More follow a special structure. The conversation strategies used to seize power were turn divisions, talking time, agreements, interruptions and argumentation. Through subject control, both the male and female conversation leaders retained power by controlling the conversation in an intelligent way. In both conversations, the conversation style followed the typical features along the conversation leader's normative gender. It was remarkable that it turned out in the conclusion that the cultural and social notions of the normative gender were challenged in conversation 1 with a female conversation leader and that they are maintained in conversation 2 with a male conversation leader.