Article 8 of the European Convention on Human Rights prescribes that everyone has the right to respect for his or her private life. A restriction of this right presupposes that the law of the Contracting State achieves certain requirements which include the need for the restrictive measure to be necessary in a democratic society. This thesis examines the case law of the European Court of Human Rights regarding secret surveillance. The thesis concludes that the European Court has established further requirements regarding these particularly intrusive measures, which consist of various minimum safeguards concerning the substantive national law. Sweden introduced a new method of secret surveillance, hemlig dataavläsning, in April 2020. This new covert surveillance measure enables the authorities to breach the systems of different types of technical equipment, to retrieve stored personal information within. The main purpose of this thesis is to analyse and determine if the Swedish law of secret data interception meets the requirement set out in the case law. The thesis concludes that the Swedish law does not meet all the requirements set out by the European Court of Human Rights. The Swedish law does not with sufficient clarity define the offences which justifies the application of the covert surveillance. The law also prescribes an authorization procedure which lack sufficient safeguards regarding the independence of the decision-making authority. Furthermore, the law does not regulate the technology and methods used for the action, and there is no legal requirement for the national court to take these into account in its decision-making. Lastly, the Swedish legislation stipulates that the individual does not need to be notified about the surveillance if there is any confidentiality regarding the information about the surveillance one year after the preliminary investigation. In these cases, the supervisory authority must safeguard the interests of the individual, which due to the lack of legally binding decisions, are not sufficient. Finally, the thesis outlines various solutions to address these problems, which consist of inter alia: that the Swedish law should set higher requirements for the severity of crimes that can justify the use of the secret coercive measure; the removal of the interim decisions of prosecutors; a legal requirement that the court in its assessment must consider and decide on the technology used to execute the surveillance; and lastly, a legal requirement that the individual should be notified about the surveillance as soon as this is possible, or alternatively, an increase of power to the supervisory authority.

I denna uppsats behandlas på ett diskursivt plan hur frågor om barn under femton år som nyttjas av annan för kriminell verksamhet, kommer till uttryck i samtida rättsliga dokument med tillhörande remissvar. Problemformulering som ligger till grund för denna studie har bestått av tre frågor; vilka diskursiva antaganden och påståenden figurerar om barn som begår brott i promemorian Ds 2020:23 (?), vilka diskursiva antaganden och påståenden figurerar om barn som begår brott i de inkomna remissvaren (?), och hur återfinns och konstrueras de olika diskurserna i SOU 2022:1? Materialet som ligger till grund för studien utgörs av två utredningar och tillhörande remissvar. Det analyserade materialet har hanterats med diskursanalys som både teori och metod. Eftersom uppsatsen är inriktad på specifika samtida rättsliga dokument har inga studier på samma inslagna linje identifierats. Tidigare forskning utgörs av angränsande områden som polisiära ingripande, brottsförebyggande arbete och medias rapportering om brott. Samtliga som på olika sätt är en del i omhändertagandet av barn som nyttjas av annan för kriminell verksamhet. Denna uppsats pekar på att det finns bred uppfattning och stor skillnad mellan olika remissvar. Resultatet kan även visa hur diskursordningen förändras mellan utredning och betänkande, som med stor sannolikhet påverkar utgången av givet lagförslag: Beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får även utan sådana skäl göras om det finns särskild anledning att anta att den unge utnyttjas av annan i brottslig verksamhet.

This essay aims to find out how the five values of liberalism view the law on secret room wiretapping and the law on secret wiretapping of electronic communications. The method used to achieve the purpose of the study is an idea analysis in descriptive and explanatory form. When processing the material, two dimensions have been formulated in the form of analysis tools: integrity and legitimacy. The study's questions are as follows: How do the five values of liberalism view the laws regarding secret interception of electronic communications and secret room interception, and are the laws considered to be or not accepted by liberalism. The conclusion could be drawn that all five values believe that the laws can be applied as their purpose is to protect citizens, society, and the state from those who are not considered law-abiding. Despite their freedom and integrity being curtailed, the laws must be used to ensure that the majority´s safety, integrity, freedom, and rights are protected.

No description available.

The Swedish criminal proceedings are structured, partly based on a preliminary investigation and partly based on a main hearing. The preliminary investigation aims to investigate whether a crime has been committed, and who may be held responsible for the crime. The main hearing aims to determine, in a legally secure manner, whether the suspect can be held responsible for the crime.  During the investigation, the suspect can be detained, if there is a risk that the suspect will interfere with the investigation. The suspect can also be subjected to restrictions, which means that they can’t contact other people outside the detention facility. Furthermore, the restrictions can keep the suspect from meeting other detained individuals, resulting in total isolation and mental health issues. The purpose of the restrictions is to prevent the suspect from harming the investigation by contacting other people or fellow suspects. The necessity of restrictions is related to the procedural principles in court. The principles entail that witnesses generally must be heard in court, regardless of whether they have been heard by the prosecutor or police during the preliminary investigation. The reason is to provide the court with the best possible conditions to conduct a thorough assessment of the evidence. Therefore, the preliminary investigation becomes particularly vulnerable regarding witness testimony since the suspect may influence the witnesses by threats or violence. The division in the criminal proceedings, between the preliminary investigation and the main hearing, promotes the use of detentions and restrictions, particularly in cases of more severe criminality. The division can be described as a conflict between the interests of efficiency and legal security. The interest in efficiency is expressed through the preliminary investigation and the judicial system’s ability to resort to coercive measures. This ensures that the legal system can investigate and prosecute crimes. The interest in legal security is expressed through the main hearing and the procedural principles in court. This ensures that no one is wrongfully convicted. The purpose of this study is to investigate which application problems that may occur when the judicial system applies the restriction legislation. Is there room for a different interpretation of the law? Can the law be applied differently based on the purposes of the law? If the law can’t be applied differently, what revisions are necessary to align it with its intended purposes?

No description available.

No description available.

Häktning är ett av de mest ingripande tvångsmedel som staten kan vidta gentemot enenskild person. I kombination med restriktionsanvändning riskerar det att kränka ett flertalav den enskildes grundlagsskyddade rättigheter. Att reglera en häktningslagstiftninginnebär att göra en noggrann avvägning mellan de brottsutredande myndigheternas möjlighetertill en effektiv utredning samt lagföring och den enskildes skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Med en så ingripande åtgärd mot en ännu ej dömd person är det av största vikt att ställa höga krav på reglering och tillämpning av tvångsmedlet och dess överensstämmande med grundläggande principer och rättigheter. Senaste årens ökningav häktningstider är således oroande och kräver förändring. Sverige har under flera decennier fått återkommande och omfattande kritik för sin regleringkring häktning. Kritiken har riktat sig mot att det inte finns någon övre tidsgränsför hur länge en person kan sitta häktad, en omfattande restriktionsanvändning samt avsaknaden av effektiva alternativa tvångsmedel till häktning. Till följd av kritiken presenterade regeringen år 2020 ett flertal förslag som syftade till en effektivare häktningsreglering. I min framställning kommer jag ta sikte på möjligheterna att minska de långa häktningstiderna.Flertalet av förslagen har indirekt betydelse för möjligheterna att minska delånga häktningstiderna och det mest omdebatterade förslaget är det om införandet av enövre tidsgräns för hur länge man får sitta häktad.I min slutsats argumenterar jag för att nuvarande utformning och tillämpning av häktningsregleringenkan antas strida mot överordnad rätt och i viss mån vara anledningen tillde långa häktningstiderna. Jag ställer mig positiv till de förslag regeringen presenterar isyfte att förändra nuvarande häktningslagstiftning. Jag tror det finns en stor sannolikhet för att förslagen kommer kunna leda till minskade häktningstider. Samtidigt ställer jag mig tveksam till i vilken utsträckning den maxtidsgräns som presenteras kommer lösasamma problem. Visserligen anser jag att den gräns som presenteras är viktig ur legalitetssynpunkt, men att den inte i tillräcklig utsträckning avhjälper den proportionalitetsproblematik som förekommer. Jag är inte heller övertygad om att häktningstiderna faktiskt kommer minska till följd av införandet av denna gräns. Konsekvenserna av förslagen innebär på det stora hela en minskad användning av häktning, en mindre godtycklig häktningsprocess och minskade häktningstider. Förhoppningen är att förslagen i viss mån kommer underlätta för åklagare och domstol vid beslut om häktning och särskilt bedömningen av huruvida häktningen är proportionerlig eller ej. Jag menar emellertid att mer kan göras för att komma tillrätta med nuvarande häktningsregleringoch långa häktningstider varför ytterligare förslag på förändring kommer presenterasi denna framställning. / Pre-trial detention is one of the most intervening means of coercion that the state authorities can use against an individual. In combination with the use of restrictions there is risk that it will infringe a numerous of the constitutional rights of the individual. To regulatet he law of detention means to balance the interests of the possibilities of the stateauthorities to an efficient investigation and prosecution and the individuals protection oftheir constitutional rights. With such an intervening action against a not yet condemnedperson it is of paramount importance to ensure high demands on the regulation and applicationof the means of coercion and its compatibility with constitutional principles andrights. The increasing times of pre trial detention the last couple of years are therefore agitating and requires a change. Sweden has during several decades received recurrent and extensive criticism regardingits regultation on detention. The critic has been adressed against that there is no upperlimit for how long a person can undergo pre-trial detention, a comprehensive use of restrictions and the lack of efficient alternative means of coercion to pre trial detention.Following the criticism the government 2020 presented a numerous proposals on how to change the legislation in purpose of a more efficient regulation of detention. In my thesis I focus on the possibilities to decrease the long times of detention. Most of the proposalsare of relevance for the possibilities to decrease the long times of detention and the most debated proposal is the one regarding the imposition of an upper limit of how long aperson can remain in continual detention.In my conclusion I argue for that the present regulation and application of detention canbe assumed to infringe superior constitutional law and to a certain extent be the cause of the long times of detention. I remain positive towards the proposals the government present in order to change the current regulation of detention. I think it´s highly likely thatthe proposals can lead to shorter times of detention. At the same time I remain doubtfultowards in what extent the upper time limit that is presented can solve the same problem. Indeed I believe that the presented limit is important in an aspect of legality, but that it´s not enough to remedy the complex problem of proportionality that exists. I´m neitherconvinced that the long times of detention actually are going to decrease as a consequence of the imposition of this limit.The consequences of the proposals can overall lead to reduced use of detention, a less arbitrary detention process and shorter times of detention. Hopefully the proposals canfacilitate for public prosecutors and courts regarding decisions of detention and especiallythe assessment of whether the detention is proportional or not. However, I mean that morecan be done to settle current regulation and long times of detention why further proposals will be presented in this paper.

I takt med att världen blir alltmer uppkopplad och digitaliserad, är det en ständig utmaning för lagstiftningen att hänga med i utvecklingen. Digitaliseringen har också öppnat upp en helt ny arena för brottslighet, där elektroniska enheter och information har blivit alltmer centrala. För att bekämpa den ökande brottsligheten i den digitala sfären, har det funnits ett behov av att säkra digitalt bevismaterial som lagras utanför den fysiska enheten. Tidigare kunde det vara svårt att komma åt dessa digitala bevis på ett effektivt och lagligt sätt. Den nya lagen om genomsökning på distans har öppnat upp för möjligheten att säkra digitalt bevismaterial även utanför den lokala enheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lagen har påverkat det IT-forensiska arbetet, samt kartlägga möjligheter och utmaningar som lagen medför. Därutöver lyfter arbetet även fram önskemål på förändringar i lagen ur ett IT-forensiskt perspektiv. Detta undersöktes med hjälp av en kvalitativ studie där det utfördes intervjuer med IT-forensiker på Polismyndigheten och en verksamhetsutvecklare på NFC. / As the world becomes increasingly connected and digitized, it is a constant challenge for legislation to keep up with the pace of the technical development. Digitalization has also established an entirely new arena for criminal activity, where electronic devices and information have become increasingly central. To combat the increasing digital crime, there has been a need to secure digital evidence stored outside of the physical device. Previously, it could be difficult to access this digital evidence in an effective and legal manner. The new law on cloud forensic investigation has enabled the probability of securing digital evidence even outside of the local device. The purpose of this essay was to examine how the law has affected the IT-forensic investigation work, as well as to identify the opportunities and challenges posed by the law. In addition, the work highlights requests for changes to the law from an IT forensic perspective. This was investigated using a qualitative study where interviews were conducted with IT-forensic experts from Polismyndigheten and a developer from NFC.

No description available.