This study examines how the discourse on gang crime can be observed regarding the rhetoric of the Swedish prime minister, Ulf Kristersson, Research in the subject indicates that gang crime is most often explained by family situations and that gang violence can be partly explained by social learning theories. The research also indicates that the criminal policy in Sweden has clearly changed recently, and that crime is described as a result of immigration. By using the discourse analysis method, the purpose of the study has been to understand Kristersson’s explanation of gang crime based on parts of various speeches and interviews in which he has participated. Furthermore, I’ve studied how Kristersson’s discourse places itself on an analytical level made by criminological theories. The results of the study show thatKristersson’s discourse, for the most part, places itself at the meso- and macro-level as an explanatory factor for gang crime and that the dominant theories in his discourse consist of social ecological theory, the theory of subculture and strain theory.

UNPROFOR, den FN-ledda fredsbevarande insatsen i forna Jugoslavien, kan i dag sessom ineffektiv och oändamålsenligt utformad, eller till och med misslyckad, på grundav byråkratiska problem och en ovilja att frångå klassiskt fredsbevarande, vilketförutsätter existerande fred att bevara. Den nordiska insatsstyrkan Nordbat 2, beståendefrämst av svenska förband, och framför allt dess första rotation BA 01, kan i dettasammanhang ses som en anomali. Dess förste chef, Ulf Henricsson, klargjorde genomdoktrinär tillämpning av uppdragsstyrning och kontroversiella tolkningar avinsatsreglerna för konfliktens parter, att Nordbat 2 inte skulle kunna dikteras regler påsamma vis som många andra delar av UNPROFOR. Genom en tolkning av Bourdieusfältteori gjord av Håkan Gunneriusson, ämnad för militära operationer, kartläggs idenna studie Nordbat 2:s ansvarsområde, Tuzlaområdet, under bataljonens förstarotations tid i Bosnien, för att kunna analysera den påverkan Henricsson och BA 01hade på fältet och dess regler. Genom kvalitativ analys av Henricssons memoar samtsärskilda bataljonsdokument och ICTY-protokoll finner denna studie att Henricsson, itillfredsställande enlighet med Gunneriussons checklista, lyckades identifiera fältetsregler, illusio, och i vissa fall lyckades få parterna att överge våldsamma medel medhjälp av morot och piska. När detta av olika skäl var en omöjlighet klargjordeHenricssons personliga inbladning och bataljonens subkultur, att Nordbat 2 måste taspå allvar, och bataljonen lyckades genom okonventionella och aggressiva metoderupptäcka massakern i Stupni Do. / The UNPROFOR mission in Bosnia is often seen as problem ridden, if not ill-fated,and the limited success the international mission did see, came mostly after thehandover to IFOR and NATO in 1995. The Nordic battalion Nordbat 2, primarilyconsisting of Swedish units, and particularly its first rotation BA 01, can be seen as ananomaly; this battalion was characterised by its application of mission command. It canreasonably be stated that its first commanding officer, Ulf Henricsson, madecontroversial interpretations of the Rules of Engagement, and frequently emphasised tothe parties to the conflict that Nordbat 2 would not be bureaucratically bullied like manyother UN-units. This study maps out the Area of Responsibility of Nordbat 2, Tuzla,through Bordieuan field theory, and uses an iteration of the same theory developed byHåkan Gunneriusson for use in international military missions to analyse the effects ofHenricsson’s actions, and those of BA 01 as a whole, in respect to the field and its rules.Through qualitative analysis of Henricssons memoir, certain battalion documents andICTY protocols, the study finds that Henricsson, in satisfactory accordance with thechecklist put forward by Gunneriusson, identified the rules, illusio, of the field andincentivised the parties to the conflict to, in certain cases, abandon violent methods formore benign ones through a carrot and stick approach. When this, for different reasons,was impossible, Henricsson’s direct involvement and the subculture of the battalionmade clear that Nordbat 2 was not to be taken lightly and managed to uncover themassacre in Stupni Do through aggressive and unconventional means.

Als Teil der Leseförderung für Vor- und Grundschulkinder gestalteten die Städtischen Bibliotheken zusammen mit dem Comic-Zeichner Ulf K. ein „Mitmachbuch“. Dieses bekommen ab sofort alle Schulanfänger, die die Lesefeste der Bibliothek besuchen, zusammen mit dem ebenfalls neu gestalteten Leserücksack überreicht.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud. Hammar framför vikten av den egna erfarenhetens insikter, medan Ekman istället står i stark relation till vad bibelns ord och texter säger. När Hammar förespråkar dialog mellan människor tar istället Ekman avstånd från dialogen och menar att människor istället behöver omvända sig till Gud och se vad Jesus gjort för människan. Resultatet visar tydligt att deras gudsrelation i hög grad skiljer sig från varandra. Ekman menar att om alla följde ett och samma sätt skulle det underlätta för människan i samtliga situationer. Hammar anser att ett sådant resonemang inte leder till ett utrymme för tolerans, respekt, och människors förståelse för varandra kan därmed inte öka.

Ulf Lundell is one of the most famous songwriters and authors in Sweden. He has written fifteen works of fiction and they’ve all same theme – a lonely man trying to look into his own past life. They are all built on a character, writing from an I-perspective, having a bit of Lundells own biography in there’s personality.  The aim of his thesis is to find out how Ulf Lundell presents him self in his fictive characters, and will trace the authors development from a psychological point of view. The theoretic starting points are Lacans Freudian concepts “idealego”, “egoideal” and “the superego”, describing the psychological alteration at the author.                    The examination contains an analysis of Lundells novels Jack, En varg söker sin flock and Värmen, and throws light on the relationship between the author and his characters, and how it developes and changes with Lundells literary development. In this consideration are narrative theories a basic factor.   This work will also try to illustrate what has inspired Lundell in creating his fiction figures, and finally how he creates his own lived life on these literary characters.

Med utgångspunkt från dagbokens specifika form av självframställning undersöker uppsatsen åldrande och maskulinitet i Lars Noréns och Ulf Lundells dagboksserier (2000–2022). Frågor som ställs är hur jaget i dagböckerna konstrueras och hur intersektionen åldrande och maskulinitet framställs. Analysen använder Philippe Lejeunes studier av dagboksgenren. Lejeune beskriver den självbiografiska dagboken som en form av       "antifiktion” på grund av dess intima koppling till i stunden pågående liv. Andra teoretiska utgångspunkter är Michel Foucaults essä ”Vad är en författare” och Roland Barthes ”The Death of the Author”, vilka problematiserar relationen mellan den fysiska författaren och texten. Uppsatsen hävdar att en autofiktiv text är en iscensättning av jaget. Som utgångspunkt används antagandet att genus såväl som ålder är socialt konstruerade identiteter. Några kortare akademiska studier om jaget i Noréns En dramatikers dagbok är publicerade, men hittills ingen om Lundells Vardagar Uppsatsen visar på en outforskad sida av de subjekt som framträder i dagböckerna, de jag som belyser den åldrande mannens självförståelse och hemvist i samtiden.

I uppsatsen undersöks det hur dialekt används för att förmedla samhörighet och samhällsklass i filmerna Smala Sussie och Bröllopsfotografen, regisserade av Ulf Malmros. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur dialekt används för att skapa gemenskap och social status, dessutom jämförs dialektbruket i de två filmerna. Metoden som används är en kvalitativ textanalys. För att analysera filmerna används ackommoderingsteorin, som handlar om hur, när och varför människor anpassar sin kommunikation efter andra talare.  Resultaten visar att dialekt används för att signalera gemenskap såväl som social status. Karaktärernas språk placerar dem alltså i olika gemenskaper och samhällsklasser. I Smala Sussie används dialekt främst för att visa på vilken social status karaktärerna har och övergripande tillhör rollfigurerna en lägre samhällsklass, eftersom de pratar mycket dialekt. I Bröllopsfotografen används dialekt i stället främst för att visa på hur huvudkaraktären Robins språk skiljer honom från de andra som inte pratar dialekt, alltså hur hans språk gör att han inte är en naturlig del av gemenskapen. Det finns också spår av både konvergens och divergens, det vill säga att karaktärerna vid vissa tillfällen anpassar sitt språk efter andra talare, medan de i andra situationer inte gör det. Likheterna mellan filmerna är många rent språkmässigt. Drag som återkommer är tjockt L, sch-ljudet, att ljud faller bort i slutet av ord eller att ljud byts ut, exempelvis kan /e/ bli /ä/ eller /o/ bli /ö/. Den dialekt som pratas av karaktärerna kan alltså placeras inom Värmlands gränser.

Hanna Ekegren & Adelina Funke: “‘En tjej!’ ‘Och den har man varit kär i!’”: En litteraturanalys av Ulf Starks Dårfinkar & dönickar (1984). Grundlärarprogrammet inriktning 4–6, Svenska, självständigt arbete, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur samhällsnormer för kön, genus och sexualitet skildras i ungdomsboken Dårfinkar & dönickar (1984) som Ulf Stark skrivit. Syftet med analysen är att synliggöra hur män och kvinnor representeras i romanen, problematisera sättet som jagberättandet används på, upplysa om hur samhällsnormerna framställs samt föra en diskussion kring hur boken skulle kunna användas i ett didaktiskt syfte. Uppsatsen utgår från skolans värdegrund och håller sig till mallen för en kvalitativ textanalys. Den tar även sitt avstamp i förväxlingsteorin vilken Maria Nikolajeva beskriver. Analysen visar att boken har en tydlig heteronorm, bestämda könsroller samt ett normativt genustänk. I slutsatserna kommer vi fram till att bokens karaktärer samspelar och har olika funktioner i förhållande till huvudkaraktären samt bokens representation av sexualitet, könsroller och genus.

<p>The aim of this thesis is to study the Swedish art field during the 1980s, from the perspective of the artistic production of Lars Nilsson. During this decade he became one of the most well known young artists associated with postmodernism.</p><p>The thesis is divided into three parts, where the first part examines different influences and aspects of the art of Lars Nilsson, as well as the contexts he was a part of. This is performed through a chronological as well as a categorizing presentation, based upon different exhibitions where Nilsson participated during the 1980s.</p><p>In the second part the subject is the Swedish art field, and how Lars Nilsson came to be part of a a new established category of a young generation of artists, mostly born in the 1950s, who were associated with youth, postmodernism and contemporaneousness. This part also puts attention to the importance of Lars Nittve, then art critic and curator, in introducing postmodernism, as well as establishing this new categorization of artists in Sweden.</p><p>The last part of the thesis studies four different group exhibitions, and how they all exemplify how "a younger generation of artists" were to be connected with notions of postmodernism and contemporaneousness through curatorial practice. Lars Nilsson participated at the thirst three of these exhibitions. This is followed with a last group exhibition, where the idea of younger artists as <em>the</em> most contemporary were to be questioned. The thesis ends with a summary and a discussion.</p>

The aim of this thesis is to study the Swedish art field during the 1980s, from the perspective of the artistic production of Lars Nilsson. During this decade he became one of the most well known young artists associated with postmodernism. The thesis is divided into three parts, where the first part examines different influences and aspects of the art of Lars Nilsson, as well as the contexts he was a part of. This is performed through a chronological as well as a categorizing presentation, based upon different exhibitions where Nilsson participated during the 1980s. In the second part the subject is the Swedish art field, and how Lars Nilsson came to be part of a a new established category of a young generation of artists, mostly born in the 1950s, who were associated with youth, postmodernism and contemporaneousness. This part also puts attention to the importance of Lars Nittve, then art critic and curator, in introducing postmodernism, as well as establishing this new categorization of artists in Sweden. The last part of the thesis studies four different group exhibitions, and how they all exemplify how "a younger generation of artists" were to be connected with notions of postmodernism and contemporaneousness through curatorial practice. Lars Nilsson participated at the thirst three of these exhibitions. This is followed with a last group exhibition, where the idea of younger artists as the most contemporary were to be questioned. The thesis ends with a summary and a discussion.