Inledning: Det finns drygt 10 miljoner invånare i Sverige. Av dem finns 1,1 miljoner människor som inte använder internet dagligen, varav 75% är pensionärer. De som är födda före 1980 har en fördel jämfört med de som är födda efter och som inte har vuxit upp med de digitala informationsteknikerna. Problem: Till följd av digitaliseringens framfart har klyftor i samhället uppstått som har skapat utanförskap. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de äldre och yngres upplevelser av digitaliseringen samt jämföra deras upplevelser. Teorin: I studien har Francisco et al teori som består av 6 faktorer kring digital inkludering använts; motivation, tillgång, kunskap och färdigheter, låg socioekonomisk status, tillit och självtillit samt styrning. Detta är en vidareutveckling av Jan Van Djik och Alexander Van Deursens modell om digitalt utanförskap. Metod: Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ intervjuundersökning. Analysmetoden som använts är en tematisk analys vilket har bidragit till att materialet som samlats in, endast fokuserat på de valda teman och dess innebörd för undersökningen. Resultat: Intervjuresultatet visade att alla respondenter vi intervjuade hade en positiv inställning till digitaliseringen. Alla upplevde att digitaliseringen gör samhället bättre och bidrar till ett enklare liv. Det framkom även några nackdelar, bland annat att digitala tekniken kan göra människor latare. Slutsatser: Studien kom fram till att inga av generationerna lever i digitalt utanförskap och att upplevelsen kopplat till digitaliseringen är mycket positiv, oavsett om du tillhör den yngre eller den äldre generationen. Skillnaden mellan de yngre och äldre är att äldre inte vågar testa sig fram och inte har samma självtillit som de yngre, samt att kunskapen skiljer sig åt. / Introduction: In Sweden there is around 10 million inhabitants whereof 1.1 million people do not use the internet daily. 75% of the non-users are above 65 years. Those born before 1980 has better prerequisites than those born prior to 1980.  Problem: Following the progress of digitalization, social divide has become evident. This has caused exclusion in the society.  Purpose: The purpose of this study is to investigate the experience of digitalization and compare how it differs between the younger group versus those above 65 years. The theory: In the study Franscisco et Al's theory, consisting of 6 factors around digital inclusion was used; motivation, access, knowledge and skills, low socio-economic status, trust and confidence as well as governance. This is a further development of Jan Van Djik and Alexander Van Deursen's model of digital exclusion.  Method: The method used in this study was a qualitative interview survey. The analysis method used is a thematic analysis which enabled the material collected to only be focused on the selected themes and their meaning for the investigation.  Results: The interview results showed that all respondents had a positive attitude towards digitalization. Everyone felt that digitalization makes society better and contributes to a simpler lifestyle. Furthermore, some disadvantages also emerged, such as the fact that digital technology can make people lazier.  Conclusions: The study concluded that none of the generations live in digital exclusion and that the experience connected to digitization is very positive. The difference between the younger and older age groups is that the older doesn’t have the same courage, knowledge, and self-confidence as those born after 1980.

Att förskolan ska vara en plats som bidrar till social gemenskap som gynnar barns självbild är något som lyfts i  Läroplan för förskolan Lpfö18 (2018). Men är det verkligen så enkelt?  Var drar man som pedagog gränsen mellan att låta barn exkludera andra för att skydda den pågående leken men att samtidigt sträva efter att alla barn ska ges möjlighet till inkludering och delaktighet? Studiens syfte grundar sig i frågor som har väckts hos oss när vi diskuterat barn i utanförskap och utifrån dessa frågor vill vi undersöka hur pedagoger beskriver utanförskap i den fria leken, samt hur pedagoger arbetar för att motverka utanförskap i barns fria lek. För att besvara studiens syfte utgår vi ifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer ser pedagogerna bidrar till utanförskap i den fria leken? Hur ser pedagogerna på barns delaktighet i den fria leken? Hur arbetar pedagogerna för att motverka utanförskap i den fria leken? När upplever pedagogerna att barn hamnar i utanförskap i den fria leken? I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom intervjuer och observationer med pedagoger samlat in relevant empiri för vår studie. Detta för att skapa en förståelse för hur pedagoger beskriver bland annat utanförskap i den fria leken men även hur pedagogerna själv beskriver hur de agerar för att motverka utanförskap.   Resultatet i vår studie visar att pedagogens roll i förskolan är av stor betydelse. En av pedagogens främsta ansvar är att se till så att alla barn inkluderas i gemenskapen och att pedagogerna arbetar för att motverka utanförskap. Pedagogerna som intervjuades beskrev vikten av de förebyggande arbetet med värdegrundsfrågor och att alla pedagoger arbetar utifrån samma mål för att ge varje barn en trygg plats att upptäcka nya relationer. Resultatet visade även att pedagogernas närvaro och agerande i barns fria lek var av stor betydelse för barns möjlighet att med hjälp av olika strategier ta sig in i leken.

The aim of this study is to explore whether activism can counteract and prevent exclusion in Christian tradition and practice. The analysis is helped by queer theologian Marcella Althaus-Reid as a primary theoretical standpoint. The study is based on Petra Carlsson's exploration of the queer nuns and activists: The Sisters of Perpetual Indulgence, and the movement will be elucidated and interpreted through queer theology as expressed by Althaus-Reid. The method used is a textual analysis, where the study will compare Althaus-Reid’s queer theology and Carlsson’s radical material theology; with the aim to present, analyse and discuss activism.  First, Althaus-Reid’s queer theology is systematized thematically based on the studies analysis points: the body, symbols and activism. Secondly, the Sisters of Perpetual Indulgence are presented and depicted through Carlsson’s interpretation of the movement. After this the queer nuns are compared to Althaus-Reid's queer theology, followed by a comparison of Althaus-Reid’s and Carlsson’s theologies. Lastly, with the help of Erik Gyll, the study discusses the situation for LGBT people in religious environments, such as church, and possible consequences of queer activism- and theology in Christian communities.  Althaus-Reid emphasises the need to do theology from different bodies/parts, especially those that have been excluded. She wants to liberate theological concepts from a heteronormative framework, which she believes limits people’s understanding of and access to God. Multiplicity is also prominent with Carlsson. She advocates for a performative viewpoint, that through adding expressions and expanding the imagery, it is also possible to create and change reality. The analysis indicates a need for theology which can embrace real life and experiences. The research shows that for those who create and engage in alternative expressions or activism, such participation enables access to symbols and spaces from which they were previously excluded. Therefore, it is also reasonable to conclude that it is a relevant and fruitful approach as long as people are still excluded from Christian communities, and the church is not a safe place for everyone.

The development of digitalisation in society has contributed to the library facing new assignments in the work with digital participation. The demand for digital competence among library staff is increasing in order to pursue digital inclusion at the library. The purpose of this study is to investigate how the public library works with digital participation for library visitors and how staff works with digital participation. This essay examines librarians at selected municipal public libraries in Skåne country. The aim is to gain clarity on the competencies available at the public library and what conditions the public libraries possess. This study explores the possible challenges perceived by library employees in relation to their work with digital participation. In the study, we used a qualitative method using semi-structured interviews. The analysis of the results was done with the help of two theories and earlier research. The findings of studies show that all public libraries in some way work with digital participation. We can see that all the library staff are positive about working with digital participation and feel that they have the necessary competence. There are some challenges such as prerequisites, resources, the consensus on digital participation and skills development.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur social exkludering skildras i Divergent och Hungerspelen och diskutera resultaten ur ett litteraturdidaktiskt perspektiv. Syftet är att utifrån fyra kategorier, som alla är faktorer som indikerar social exkludering, undersöka dels på vilket sätt faktorerna förekommer, dels hur protagonisten förhåller sig till dem. Faktorerna som används är: 1. Snedvriden resursfördelning som socialt exkluderande faktor 2. Brist på demokratiska sammanhang som socialt exkluderande faktor 3. Reducering av den fria viljan som socialt exkluderande faktor 4. Rumslig segregation som socialt exkluderande faktor Faktorerna, till exempel resursfördelning, kommer att i sin tur analyseras utifrån några valdamotiv, till exempel kläderna, för att lyfta vilka funktioner olika motiv i romanerna har för att främmandegöra läsarens egen samtid. Detta kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Syftet är alltså inte att ge konkreta förslag på lektionsupplägg utan i stället ge en förståelse för hur romanerna, som exempel på genren ungdomsdystopi, kan synliggöra olika perspektiv på socialexkludering i läsarens eget samhälle samt ge en fördjupad förståelse för frågor som rör socialexkludering i litteraturundervisningen.

Skollagen (2010:800) slår fast att all skolpersonal är ålagd att förmedla och förankra värdegrunden i och utanför undervisningen. I värdegrunden återfinns värden som elever ska utveckla under sin skolgång. Dessa värden grundar sig i samhällets gemensamma värderingar rörande bland annat mänskliga rättigheter, demokrati och etiska ställningstaganden. Vår studie syftar till att undersöka hur skönlitteratur för barn skildrar fenomenet utanförskap i skolan i relation till det praktiska värdegrundsarbetet. Studien är en kvalitativ tematisk litteraturanalys där tre skönlitterära verk, riktade till barn i mellanstadiet, har analyserats. Primärmaterialet utgörs av En helt vanlig supernova, Allt som inte syns och Fjädrar. Analysen vägleds av frågeställningar rörande utanförskapets skildring, framställningen av omgivningens reaktioner samt hur de tre böckerna kan användas i det praktiska värdegrundsarbetet. Resultatet av vår analys visar att utanförskap i skolan skildras på olika sätt och grundas i olika orsaker i litteraturen. Författarens användande av olika berättarperspektiv påverkar skildringen av utanförskap. Läsupplevelsen förändras beroende på vilken synvinkel handlingen berättas ur. Analysen visar även att omgivningens reaktioner och agerande påverkas av rådande normer och maktförhållanden. Den del av omgivningen som utgörs av vuxna karaktärer framställs som passiv och frånvarande i de analyserade böckerna. Slutligen visar vår analys att vårt primärmaterial med fördel kan användas i det praktiska värdegrundsarbetet.

The aim of this study is to examine the didactic potential of Susanna Alakoski’s portray of exclusion in the novel Svinalängorna, in relation to the fundamental values stated in the Swedish school curriculum. Reflections about didactic deliberations related to the novel are also included in the study. The analysis was conducted using a close reading method with elements of thematic analysis. Alkestrand’s definition of didactic potential, Stigendal’s concept of exclusion and the intersectionality theory were used in the analysis. The result of this study showed that exclusion is portrayed through three different dimensions in the novel. These dimensions are economical, linguistic and social exclusion. Svinalängorna was found to offer multiple didactic opportunities. Alakoski’s portray of exclusion stimulates reflections that contribute to the student’s critical thinking capacity as well as to their understanding of themselves and others, which is essential in the school’s work with fundamental values. However, the teacher must use deliberate teaching strategies when including Svinalängorna in educational contexts, in order to pre-empt the risks associated with problematic literature in education.

Våld, kriminalitet, utanförskap samt klass och etnicitet är de teman som diskuteras i den här studien utifrån fyra olika ungdomsromaner som utspelar sig i socioekonomiskt utsatta områden. Med hjälp av sociologisk och litteraturvetenskaplig forskning diskuteras de olika temana. Syftet är att läsa mellan raderna i ungdomsromanerna och hitta dolda värderingar, upplysningar och företeelser kopplade till temana med hjälp av både närläsning och en kvalitativ innehållsanalys. Syftet är också att belysa hur våld och brottslighet presenteras för unga läsare genom litteratur. Resultatet av den här studien visade att våld och brottslighet i romanerna presenteras som en ögonöppnare för unga och vuxna i romanerna, där de unga karaktärerna upplever r rädsla och oro för det ökade våldet och brottsligheten. Resultaten visade också på olika dolda värderingar, upplysningar och företeelser i ungdomslitteraturen, där sådant som rasism, ekonomisk utsatthet, klasskillnader, stereotypa övertygelser och fördelar med etnisk svenskhet presenteras. Nyckelord: Ungdomslitteratur, våld, kriminalitet, utanförskap, socialklass, etnicitet, kvalitativ innehållsanalys. / Violence, criminality, exclusion as well as social class and ethnicity are the themes discussed in this study based on four different youth novels that take place in socio-economically disadvantaged areas. With the help of sociological and literary research different themes are discussed. The aim is to read between the lines in the youth novels and find hidden values, information and phenomena connected to the themes with the help of both a close reading and a qualitative content analysis. The aim is also to highlight how violence and crime are presented to young readers through literature. The result of this study showed that violence and crime in the novels are presented as an eye-opener for young people and adults in the novels, where the young characters experience fear and anxiety about the increased violence and crime. The results also showed different hidden values, information and phenomena in youth literature, where such things as racism, economic vulnerability, class differences, stereotypical beliefs and advantages of ethnic Swedishness are presented.  Keywords: Youth literature, violence, crime, exclusion, social class, ethnicity, qualitative content analysis.

Sverige är det tredje mest digitaliserade landet inom EU och den svenska regeringen har som målsättning att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen idag är dock inte jämnt utspridd över alla samhällsgrupper, bland vissa demografiska grupper använder folk internet mer sällan eller aldrig. Gruppen pensionärer är en sådan demografisk grupp där internetanvändande är mindre vanligt. Detta riskerar att bli ett problem; när alltmer av samhällets tjänster och utbud flyttar ut på nätet riskerar sällan- och icke-användarna att hamna utanför. Det finns många olika anledningar till att folk använder digitala tjänster sällan eller inte alls och många faktorer som förhindrar anammandet av teknik för den som är oerfaren. Trots detta så finns det en utspridd uppfattning att digital teknik är något som är buslätt att lära sig. I kontrast mot detta så utgår mitt examensarbete från förståelsen att digitalt kunnande är en färdighet som kräver inlärning och att det behövs föremål och tjänster som underlättar den inlärningen. Arbetet utgår även från insikten att många som inte behärskar digitala verktyg ofta upplever en förvirring eller rädsla när de ska använda sig av verktygen, men att dessa känslor kan lätta om man får använda tekniken tillsammans med någon man litar på. Spelet om det digitala är ett utbildande memoryspel som avdramatiserar den digitala världen och skapar en trygg miljö för människor att lära sig om digital teknik tillsammans. / Sweden is the third most digitalized country in the EU and is working on a state-level to become the number one country in the world to utilize the possibilities of digitalization. However, the use of digital and connected devices differs a lot between demographic groups in Sweden. Most notably, retirees and senior citizens use digital devices in a much lesser extent than younger people. This puts people at risk of becoming excluded, as more societal services migrate to the digital world. The findings in this project shows that there are a multitude of reasons as to why retirees are less digitalized and that there are many obstacles to assimilating to the digital milieu. Despite these facts, there is a widespread attitude that digital assimilation is easy. This project departs from the understanding that digital know-how is a skill that requires practice and that we therefore need designs that facilitates this learning. This project is also informed by the experience that many people with little digital experience become confused or scared when using digital devices and that these anxieties can be remedied by using technology together with others that one has trust in. The resulting design is called The digital game and is an educational memory tabletop game that puts a soft pedal to learning about digital devices and creates a safe environment where we can learn about digital technology together in a group.