Aim The study aims to investigate how physical literacy is linked to social exclusion or inclusion. More specifically, the aim is to examine the importance of pupils' physical literacy in primary and middle school during physical education, recess and after school activities. ● What conditions are given to students to develop physical literacy that contributes to participation in play and counteracts exclusion. ● What are the possible connections between lack of physical literacy and social exclusion? Method This study uses a qualitative research method that consists of semi-structured interviews with school employees and physical education (PE) teachers. As a complement to the interviews, ethnographic inspired observations have been conducted on the school. The school that has been researched in the study is in a larger city in the middle of Sweden and is a primary and secondary school. Results The results of the studies show that teachers in physical education devote a lot of time to developing physical literacy. Furthermore, the importance of adapting the lesson content to create a safe environment based on the needs of different individuals is emphasized. The presence of school employees during recess and after school activities is a contributing factor to creating an included environment in games and activities. The primary results indicate that physical literacy affects the students' role in various games and during PE lessons. However, there are no clear indications that this creates exclusion. Conclusions The study shows that there is no clear connection between lack of physical literacy and exclusions. However, it seems that physical literacy opens possibilities to participate in a broader variety of games and activities as students do not have to opt out of activities with too high demands on physical literacy. / Syfte och frågeställning Studien syfte var att undersöka hur den allsidiga rörelseförmågan kopplas till ett socialt utanförskap eller innanförskap. Mer specifikt var syftet att undersöka vikten av elevers allsidiga rörelseförmågor i låg-och mellanstadieålder genom ämnet idrott och hälsa, raster och fritidshem.  ● Vilka förutsättningar ges elever för att utveckla allsidig rörelseförmåga som bidrar till deltagande i lek och motverkar utanförskap? ● Vilka eventuella samband finns mellan bristande allsidig rörelseförmåga och socialt utanförskap? Metod Denna studie utgår från en kvalitativ ansats som består av semi-strukturerade intervjuer med fritidspedagoger och idrott- och hälsalärare. Som ett komplement till intervjuerna har även etnografiskt inspirerade observationer genomförts på skolans elever och personal. Den undersökta skolan är belägen i en storstad i mellan-Sverige och är en låg-och mellanstadieskola. Resultat Resultatet i studien visar att lärarna i idrott och hälsa avsätter mycket tid för att utveckla allsidig rörelseförmåga. Vidare poängteras vikten av att anpassa lektionsinnehållet för att skapa en trygg miljö utifrån olika individers behov. Fritidspedagogers närvaro under raster och fritidshem är en bidragande faktor till att skapa en inkludernade miljö i lekar och aktivter. De primära resultaten indikerar att allsidig rörelseförmåga påverkar elevernas roll i olika lekar och under idrott- och hälsalektionerna. Det finns dock inga tydliga indikationer på att detta skapar ett utanförskap.  Slutsats Studien visar att det inte finns något tydligt samband mellan bristande allsidig rörelseförmåga och utanförskap. God allsidig rörelseförmåga öppnar dock upp möjligheter att delta i ett bredare utbud av lekar och aktiviteter då elever inte behöver välja bort aktiviteter med för höga krav på rörelseförmåga

The purpose of the study is to investigate how the library's activities for digital assistance support older participants in learning to use digital technology. The libraries role in counteracting digital exclusion is investigated. To investigate this, both the participants and the staff who lead the activities were interviewed. Ten interviews of the users and four interviews of the staff were conducted. The results show that the participants have two main purposes of attending the activity: learning more about digital technology and socializing. More funding would be needed to further develop the activities. Practical exercises is positive for the participants learning. The knowledge of digtal technology vary between participants, and it would be beneficial if there were different levels of difficulties on the activities. In order for the staff to provide optimal guidance, their knowledge about different operating systems should improve. In addition, it may be an advantage if the participants receive information about smart technology, which can solve a common problem. Libraries play an important role in reducing the digital gaps. If the activites that strive to reduce the digital divide ended, it would enlarge the digital divide. The libraries are the top organisation that strive to counter digital divide.

Societal changes caused by the widespread digitalization of several important public as well as private sectors of everyday life has led to increased demands for digital literacy amongst the general public. Meanwhile, there are several demographic groups that for different reasons are excluded from the digital arena, the elderly especially. The public libraries, leaning on it’s democratic as well as it’s educational mission, has taken widespread action to extenuate the problem through digital inclusion efforts, in particular the cooperation through the Digidel network. The purpose of this thesis is twofold, first we strive to gain knowledge in regards to the users experiences and use of digital technology, second we examine the users experiences of the libraries digital inclusion activities. The theoretical framework applied consisted mainly of Van Dijk & Hackers analysis of the four barriers of the digital divide. As a complement Prenskys digital natives, digital immigrantstheory has also been applied. Four semistructured interviews were conducted with elderly participants of the Digitala första hjälpen program activity at Motala digidelcenter at Motala stadsbibliotek. The results indicate that material access to digital technology is a nonproblem for the participants, and that the technology is used in a variety of ways, although mainly for information seeking and communication purposes. Use of digital technology is considered relatively complex and anxiety inducing, which library guidance help mitigate. Furthermore, the study shows how digital inclusion guidance works both in a problem solving and a competence improving capacity. Lastly our results indicate how appreciated these activities are amongst the participants.

Inom fritidshemmet finns det elever som hamnar utanför den sociala gemenskapen. Detta utanförskap medför att dessa elever löper större risk att må både fysiskt och psykiskt dåligt (Juvonen, Lessard, Rastogi, Schacter &amp; Sayre Smiths, 2019). Syftet med denna studie är att synliggöra vilka metoder fem fritidslärare använder sig av för att stärka elevernas sociala relationer inom fritidshemmet. För att samla in empiriskt material till denna kvalitativa studie har fyra strukturerade observationer och fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med fem legitimerade fritidslärare. I resultatet görs en jämförelse över vad vi genom observationer sett att fritidslärarna gör vad gällande metoder som motverkar utanförskap, samt vilka metoder fritidslärarna i deras utsagor berättar att de använder sig av. Jämförelsen av vad fritidslärarna görs och deras utsagor stämmer väl överens med varandra. Dessa metoder används för att förebygga utanförskap och flera metoder används för att arbeta med elever som hamnat i ett utanförskap, det vill säga, att fritidsläraren arbetar med inkluderande metoder. Utifrån en hermeneutisk tolkningsansats inspirerades vi av den hermeneutiska cirkeln då vi analyserade resultatets delar och helhet växelvis, för att på så sätt skapa en djupare förståelse. När vi jämfört våra resultat med tidigare forskning framträdde en bild av att fritidslärarna använder sig av ett rikt utbud av metoder både för att förhindra att utanförskap uppstår, men också flertalet inkluderande metoder som fritidslärarna använder när en elev har hamnat i ett utanförskap. / <p>2020-06-08</p>

I denna masteruppsats genomförs en kritisk granskning av den svenska integrationsstrategin och dess förenlighet med en etisk förståelse av de mänskliga rättigheterna. Genom en textanalytisk granskning av de statliga propositioner och dokument som ligger till grund för integrationsstrategin analyseras hur väl denna tillgodoser och skyddar flyktingars mänskliga rättigheter. Analysen genomförs med hjälp av två teoretiska perspektiv: ett integrations-perspektiv för att fastställa vilken förståelse av integration som kan återfinnas i strategin och ett etiskt människorättsperspektiv för att göra en bedömning av dess förenlighet med den etiskaförståelsen av de mänskliga rättigheterna som drivs i denna studie. Resultatet visar att strategin har en stadig grund med ett imperativ om flyktingars lika mänskliga värde och lika rätt till rättigheter som medborgare, men att detta inte får gehör i det faktiska genomförandet av strategin. Istället för att bryta flyktingars utanförskap finns det element i strategin som bidrar till att förtryckande strukturer upprätthålls och flyktingars rättighetsskydd försvagas. Även om det inte kan återfinnas någon uttalad avsikt till detta i de granskade texterna är utfallet densamma, vilket gör att strategin inte bedöms vara förenlig med en etisk förståelse av de mänskliga rättigheterna. För att strategin ska kunna bedömas vara förenlig måste starkare åtgärder vidtas än vad som redan görs för att stärka flyktingars rättighetsskydd och lika möjligheter att delta i samhället. / In this master’s thesis a critical study of the Swedish integration strategy and its combability with an ethical understanding of human rights is conducted. By using a text analytical review of the government bills and documents that form the basis of the integration strategy, the study analyzes how well it provides for and protects the human rights of refugees. The analysis is carried out using two theoretical perspectives: an integration perspective in order to determine the understanding of integration that can be found in the strategy, and an ethical human rights perspective to make an assessment of its compatibility with the ethical understanding of human rights that is used in this study. The results show that the strategy has a solid foundation with an imperative about refugees’ equal human value and equal right to have rights as citizens, however this is not carried out in the actual implementation of the strategy. Instead of working against the exclusion of refugees there are elements present in the strategy that contribute to maintaining oppressive structures and weakening the protection of refugees’ rights. Although there cannot be found any pronounced intent to this in the texts examined, the outcome is the same, and with this the strategy is not considered compatible with an ethical understanding of human rights. For the strategy to be deemed compatible, stronger measures must be taken than are already in place to strengthen protection of refugees’ rights and equal opportunities to participate in the society.

Social hållbarhet har de senaste åren fått en alltmer framträdande roll i svensk samhällsplanering. Det övergripande transportpolitiska målet är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-borgare och näringsliv i hela landet” (prop. 2008/09:03). En tillgänglig kollektivtrafik spelar därför en viktig roll i en socialt sammanhållen stad. Genom kollektivtrafiken skapas en grundläggande rörlighet att människor kan förflytta sig mellan olika platser i staden. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare utländsk forskning som visar att otillräcklig tillgång till transporter är en bidragande faktor till socialt utanförskap och segregation. I en svensk kontext saknas det kunskap kring olika socioekonomiska gruppers tillgång till transportsystemet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kollektivtrafiken upplevs och används av individer som bor i Lindängen, ett socialt utsatt område i Malmö. Utifrån teorier kring rättvisa, transportrelaterad social exkludering och tillgänglighet studeras förutsättningarna till tillgänglighet för invånarna i ett socialt utsatt område.Malmö stad har högt uppsatta mål och säger sig arbeta för en socialt sammanhållen stad som är tillgänglig för alla invånare. Vår studie har identifierat en diskrepans mellan den retoriska nivån i styr- och policydokument och användarnas upplevelse av tillgänglighet. Begreppet just city används sedan för att analysera de styr- och policydokumenten som Malmö stads transportplaneringen bygger på. Resultatet visar att kommunen framförallt arbetar utifrån ett equality-perspektiv istället för ett equity-perspektiv, vilket innebär att socioekonomiskt svaga grupper inte stärks i tillräckligt stor utsträckning. / In recent years, social sustainability has been given an increasingly prominent role in Swedish urban planning. The goal of the national transport policy is to “ensure socio- economically efficiency and supply long-term sustainable transport to citizens and industries throughout the country (prop. 2008/09:03). The accessibility of public transport therefor plays an important role in a socially integrative city. Public transport offers a level of basic mobility to citizens so they can access the goods and services the city has to offer and partake in civic life.This paper looks on previous foreign research which shows that inadequate access to transport is contributing factor to social exclusion and segregation. In a Swedish context, there are no such studies conducted and therefore no knowledge about the level of access experienced by groups with low socioeconomic status. The purpose of this paper is to investigate how public transport is experienced and used by individuals living in Lindängen, a residential area in Sweden with a low socioeconomic status.Based on theories of social justice, transport related social exclusion, and accessibility, the social exclusion experienced by residents in Lindängen can to some extent be explained by transport disadvantage.The municipality has high objectives in terms of increased social sustainability, a just public transport system and high accessibility for its residents. The study has identified a discrepancy between the rhetorical level in control and policy documents and the user's perception of accessibility.The concepts of just city is then used to analyse the governance and policy documents on which the municipality’s public transport planning is based. The results show that the municipality primarily works based on an equality perspective instead of an equity perspective. This means that socioeconomically weak groups are not strengthened to a sufficient extent.

The purpose of this study is to examine the use of the concept utanförskap in the parliamentary debate focusing on the three largest parties socialdemokraterna, moderaterna and sverigedemokraterna. This study finds itself in the context after the refugee crisis of 2015 and in times where the values we thought where everlasting are being questioned. Where political tension in the fields of immigration and integration reach their highest level of political conflict and where immigration policy reaches its highest-level om importance during the 2018 election campaign. Immigration and integration are attached to the concept of utanförskap as the concept is used as an implication of earlier failed integration. This study uses a combination of methods where Kosselecks conceptual history and Faircloughs critical discourse analysis are applied to the empirical material of proposals in the parliament. Both rest on the theoretical foundation of constructivism. The main finding in the study is that the three parties use the concept differently. Moderaterna use the concept of economic utanförskap while socialdemokraterna use the concept of social utanförskap and lastly sverigedemokraterna use a combination of booth other uses of the concept. The analysis shows no signs of conceptual change based on the empirical material and the previous research from Davidsson (2010) between the time periods of 2003-2006 and 2016-2018. The discourses discovered in the use of the concept are the sub-class discourse and the inside/outside discourse.

Digitalisation means that the population, to a growing extent will be dependent on online services to be able participate in common acts such as travel. The number of people with a disability is consistently growing globally. People with disabilities require extra attention in order not to risk digital exclusion. In Europe, there is currently legislation that requires the websites of public sector to comply to a set of accessibility standards that are based on Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). The private sector will soon fall under similar legislation regarding compliance with WCAG in websites. This study explores the level of accessibility in the Nordic private sector, more precisely in the websites of airline industry. The testing is done by taking advantage of automated tools that check the compliance to the WCAG standards of select airline websites. Similarly, but to a lesser extent, readability and usability of the websites are tested through automated tools and a manual test. Swedish public sector websites are included to provide a baseline when exploring the level of accessibility compliance and the level of readability and usability. The results show that there are currently shortcomings regarding the level of accessibility in the websites of airline industry when compared to the public sector. The level of readability and usability of the websites appears to be more even between the two sectors. When it comes to accessibility, the airline industry in the Nordic countries will have to continue to develop their websites to meet the upcoming legal requirements.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna. Resultatet visar på att förskollärarna resonerar likadant kring begreppen oavsett pedagogisk inriktning. Samtliga nämner att väl förbereda aktiviteter i mindre grupper där barnen ges möjlighet att reflektera är viktiga förutsättningar för att bra planerade aktiviteter ska kunna skapas.

Syftet med studien var att undersöka och förmedla, av skolan klassificerade, överviktiga barns erfarenheter och upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Därigenom ville vi få ökad förståelse för deras situation och på så vis, i högre grad, kunna involvera och aktivera eleverna på idrottslektionerna. Studien kan förhoppningsvis också ses som ett bidrag vilket kan användas för att på ett bättre sätt individanpassa idrottslektionerna. Frågeställningarna vi ville få svar på var vad för slags delaktighet respektive utanförskap eleverna upplever i idrottsundervisningen. Vi ville också veta på vilket sätt skolan och läraren engagerar sig i elevernas situation och få svar på vilka attityder till ämnet idrott & hälsa eleverna ger uttryck för. Vi ämnade också se huruvida de överviktiga barnen påverkas av den egna familjens syn på idrott. Vilken betydelse eleverna önskar att idrotten skulle ha för dem var också en av våra frågeställningar. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Urvalet var överviktiga barn, både flickor och pojkar, och två skolsköterskor. Vi har också utfört observationer av elever, såväl på bar-nens extraidrott på handslaget som på skolidrotten. Då det inte, av etiska skäl, var möjligt att intervjua barnen i skolmiljö valde vi att söka upp barn på överviktsenheten och Handslagspro-jektet. I vår studie uttryckte de överviktiga barnen positiva tankar om idrotten i skolan men kände sig ofta misslyckade i skolidrottens tävlingssammanhang vilket leder till ett slags utanförskap då de tenderar att dra sig undan kamraterna och hålla sig i bakgrunden på idrottslektionerna. Barnen upplever att deras lärare inte reder ut problemen de vill ha hjälp med. Eleverna känner sig stressade av att inte klara aktiviteterna, som inte är individanpassade, vilket enligt dem inverkar på betyget. Många av de överviktiga barnen ville ändra på sig, det vill säga gå ner i vikt eller förbättra konditionen vilket försvåras av att föräldrarna sällan är beredda att ändra sin livsstil. Våra intervjuade skolsköterskors olika tillvägagångssätt leder till att eleverna fri-villigt kommer till den som inte fokuserar på att väga och mäta eleverna. I vår undersökning har vi funnit möjliga åtgärder för att involvera och aktivera de överviktiga barnen som vi an-ser har rätt att ta plats i idrottshallen. Uppsatsens teoriram bygger på Bourdieus begrepp om habitus och Goffmans teorier om stigmatisering. Nyckelord: Övervikt, barn, idrott, hälsa, utanförskap, klassificering, skolans engage-mang, familjepåverkan.