Syftet med studien är att få en inblick i lärares uppfattningar kring hur arbetet med musik inom skola och fritidshem för elever i årskurs 1-6 ser ut och hur man genom interkulturell musikundervisning bemöter barns skilda relationer till musik och musicerande utifrån barns sociala och kulturella bakgrund och hur undervisningen kan möjliggöra för eleverna att använda musik som uttrycksform. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med musiklärare vid olika grad av mångkulturella skolor. Resultatet visar en enighet bland de tillfrågade lärarna att musikundervisningens roll i skolverksamheten är till för att ge eleverna de verktyg de behöver för att använda sig av musik som uttrycksform. Resultatet visar även ur lärarnas perspektiv en bild av barns relation och konsumtion av musik i de yngre åldrarna som starkt präglad av populärkulturen och lärarnas uppfattningar kring att barns musiksmak och identitetsanknytning till musik tar fart först i slutet av mellanstadiet eller i senare ålder. Resultatet kretsar även kring ensemblespelets vikt inom musikundervisningen och lärares tankar och resonemang kring den musik de anser stå i centrum för deras undervisning.

Förskolans styrdokument är vägledande för vad förskollärare ska undervisa, vilket innefattar undervisning i dans som bidrar till estetiska lärprocesser. Syftet med studien är att skapa en bild av förskollärares syn på undervisning i dans som estetisk uttrycksform och hur de omsätter den i praktiken. Studien tar utgångspunkt i estetiskt teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ med elva semistrukturerade individuella intervjuer i empirin där alla informanter är förskollärare. Vi har valt att använda oss av kvalitativ innehållsanalys med syfte att kunna fördjupa oss i förskollärarnas svar och resonemang inom vårt fokusområde. Resultatet visar att undervisning i dans som estetisk uttrycksform i förskolan praktiseras i syfte att skapa positiva känslor hos barnen, gemenskap och fysisk träning och som ett sätt att uttrycka sig. / Preschool regulatory documents indicate what preschool teachers shall teach, which includes education in dancing that contributes to aesthetic learning processes. The aim of the study is to create a picture of preschool teachers view of dancing as a mean of expression and put it in to practice. The study takes its point of departure in aesthetic theoretical concepts. The study is qualitative including eleven semi-structured individual interviews in empiricism where all informants are preschool teachers. We have chosen to use qualitative analysis of content with the aim to deepening our understanding of preschool teachers answers and reasoning within our area of focus. The result shows that education in dance as an aesthetic way of expression is practiced with the aim of creating positive feelings and emotions among children, kinship and physical exercise and as a way of expressing oneself.

Musik som estetisk uttrycksform kan användas som ämne och metod i förskolans undervisning. Vad? Hur? och Varför? musik ska användas som ämne eller metod i förskolan är upp till förskollärarna att avgöra. Tidigare forskning visar att förskollärare uttryckt en osäkerhet kring sin ämneskunskap inom musik, men att förskollärare stärks genom support av varandra och när de är befriade från krav. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om förskollärares didaktiska perspektiv på musik som ämne och metod i förskolan. Som undersökningsmetod valdes kvalitativ forskningsintervju. Eftersom förskollärarnas resonemang var det som eftersöktes använde vi oss av semistrukturerad intervju där 9 förskollärare intervjuats. Materialet har analyserats utifrån Lindströms (2008) modell i, om, med och genom estetiska uttrycksformer, som är den teoretiska utgångspunkten i detta arbete. Resultatet visar att flera av förskollärarnas resonemang kunde kopplas till musik som metod, där förskollärarna ofta kopplade deras aktiviteter och resonemang till olika delmål i läroplanen. Förskollärarna menar att musik kan användas som metod där syftet kan vara för barns språkutveckling, motorikutveckling, utveckling av socialt samspel, samt för barns utvecklade intresse för kultur och traditioner. Resultatet visar också förskollärarnas resonemang kring att musik är mycket mer än en metod, där de menade att det var både en metod och ett ämne med ett eget värde. När förskollärarna intervjuades och besvarade intervjufrågorna gav de flera svar som kunde kopplas till musik som ämne, där flera av resonemangen handlade om instrument, sång och läran om musikens uppbyggnad, samt om känslor och upplevelser. / Music as an aesthetic form of expression can be used as a subject and method in preschool teaching. What? How? and why? whether music should be used as a subject or method in preschool is up to the preschool teachers to decide. Previous research shows that preschool teachers expressed uncertainty about their subject knowledge in music, but that preschool teachers are strengthened through support from each other and when they are freed from demands. The purpose of this study is to create knowledge about preschool teachers' didactic perspective on music as a subject and method in preschool. Qualitative research interview was chosen as the research method. Since the pre-school teachers' reasoning was what was sought, we used a semi-structured interview where 9 pre-school teachers were interviewed. The material has been analyzed based on Lindström's (2008) model in, about, with and through aesthetic forms of expression, which is the theoretical starting point in this work. The results show that several of the preschool teachers' reasoning could be linked to music as a method, where the preschool teachers often linked their activities and reasoning to different sub-goals in the curriculum. The preschool teachers believe that music can be used as a method where the aim can be for children's language development, motor development, development of social interaction, as well as for children's developed interest in culture and traditions. The result also shows the preschool teachers' reasoning about music being much more than a method, where they believed that it was both a method and a subject with its own value. When the pre-school teachers were interviewed and answered the interview questions, they gave several answers that could be connected to music as a subject, where several of the arguments were about instruments, singing and the doctrine of the structure of music, as well as about feelings and experiences.

The purpose of this thesis is examining teachers’ view of working with aesthetic expressions in their teaching of the Swedish subject in first grade. The study examines the possibility to distinguish whether teachers’ aesthetic subject competence affects their choices of didactics in their Swedish subject teaching. Another important question in the study is how teachers believe that aesthetic expressions and methods can support the learners’ linguistic development. Carried out as a qualitative interview, the study asked four working class teachers questions primarily regarding their view of aesthetics and its relation to the Swedish subject. This thesis also includes questions related to the methods the teachers use in their daily work with the Swedish subject.  For the purpose of problematizing the status of aesthetics, assessment and organizational aspects also form a basis for the thesis. The outcome of the study indicates that all teachers interviewed recognize a connection between aesthetic expressions and children’s linguistic development. Yet, in the interviews, patterns appear that imply that only qualified music and art teachers are able to relate and account for how the aesthetic expressions can support the learners’ linguistic knowledge in the Swedish subject. Means for developing the learners’ verbal and oral ability mentioned here include singing and rhythms. A cautious conclusion from this would be that first grade class teachers consider aesthetics as important in relation to the Swedish subject, but their methods vary by their individual subject matter competence. The aesthetic methods are highly valued by all informants, however, only used as a supporting means for first grade learners’ linguistic development by teachers with aesthetic subject competence. Considering the education of the new future so called “f-3” teachers comprise no subject knowledge of art, music and other aesthetic subjects, the outcome of this study is particularly important for the Swedish Ministry of Training and Science. / Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares syn på sitt arbete med estetiska uttrycksformer i sin svenskundervisning i årskurs ett. I undersökningen studeras om det går att urskilja om lärares ämnesbehörighet inom de estetiska ämnena påverkar deras motiveringar till sina ämnesdidaktiska val i svenskundervisningen. En viktig fråga i undersökningen är också hur lärare anser att estetiska uttrycksformer och arbetssätt kan gynna elevernas språkutveckling. Undersökningens tillvägagångssätt är därför en kvalitativ intervju där fokus ligger på fyra verksamma klasslärare och där intervjufrågorna behandlar företrädesvis deras syn på estetiken och dess relation till svenskämnet. Även frågor som berör lärarnas arbetssätt i vardagen i svenskämnet redovisas i uppsatsen.  Bedömningsrelaterade och organisatoriska aspekter utgör också en grund av problematiserandet av estetikens status i detta examensarbete. Resultatet av undersökningen visar på att alla av de intervjuade lärarna ser en koppling mellan de estetiska uttrycksformerna och barnets språkutveckling. Dock framkommer det mönster i intervjuerna att enbart de lärare med ämnesbehörighet inom musik- och bildämnet kan berätta och förklara hur de estetiska uttrycksformerna kan stödja elevernas språkliga kunskaper i svenskämnet. Exempelvis nämns sång och rytm som hjälpmedel för att utveckla elevens verbala och muntliga förmåga. En försiktig slutsats av studien blir därför att klasslärare i årskurs ett uppfattar estetiken som viktigt i relation till svenskämnet, men att deras arbetssätt varierar beroende på lärarens ämnesbehörighet. Det estetiska arbetssättet värderas av alla informanter stort, men används enbart av de lärare med estetisk behörighet som ett stödjande hjälpmedel för elevens språkutveckling i årskurs ett. För utbildningsdepartementet är resultatet av denna uppsats viktigt då lärarutbildningen av framtidens nya f-3 lärare helt och hållet saknar ämneskunskaper för bild, musik och andra estetiska ämnen.