In 1997, the Swedish parliament adopted a decision on Vision Zero (nollvision) in the road  and transport system. Vision Zero means that no one should be killed or seriously injured in  traffic accidents in the road transport system (Prop. 2003/04: 160). For the Transport  Administration in Sweden (Trafikverket), this means increased demands on security and  signage at road work sites around the country. This in turn means increased demands on the  contractors that carry out road work for the Transport Administration. The Transport  Administration wants a better understanding how entrepreneurs in various operational areas in  the Eastern Region perceive their role as responsible for safety and accessibility on roadwork  sites and to better understand the problems that can occur when signage is inadequate. In this  report, governing documents for the operating entrepreneurs have been studied, in addition,  searches of literature in various transport databases have been made. Interviews have been  made with the operating entrepreneurs who have had the opportunity to highlight their views  on roadwork. The results of the study are a compilation of things the contractors put emphasis  on. Among other things, several of them want to separate service equipment  (trafikanordningar) from the procurement because it is possible to win offers with a lower bid  amount, depending on how signage is made and safety is ensured. Many contractors also call  for more clarification from the Transport Administration, and say that it is often unclear what  the relevant directives are. Hopefully, this report will help increase the Transport  Administration’s understanding of the roadwork performed by contractors and help them  towards Vision Zero.     Keywords  vägarbete, trafikanordning, utmärkning, nollvision, trafikanordningsplan, konkurrenssättning,  skyltning, framkomlighet / År 1997 fattade riksdagen ett beslut om nollvision inom vägtransportsystemet. Nollvisionen  innebär att ingen person ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom  vägtransportsystemet (Prop. 2003/04:160). För Trafikverket innebär detta ökade krav på  säkerhet och skyltning på vägarbetsplatserna runtom i landet. Detta innebär i sin tur ökade  krav på entreprenörerna som utför vägarbeten för Trafikverket. Trafikverket vill få bättre  förståelse för hur entreprenörer inom olika driftområden i Region Öst ser på sin roll som  ansvariga för säkerhet och framkomlighet vid vägarbeten samt få bättre förståelse för vilka  problem som kan uppstå när skyltning av en vägarbetsplats är bristfällig. I denna rapport har  styrande dokument för driftentreprenörer studerats, dessutom har sökningar efter litteratur i  olika transportdatabaser gjorts. Intervjuer har gjorts med driftansvariga entreprenörer som har  haft möjlighet att lyfta fram sina åsikter kring arbetet på väg. Resultatet av rapporten är en  sammanställning av de punkter entreprenörerna lägger vikt vid. Bland annat vill flera av dem  lyfta ur trafikanordningarna ur upphandlingen då det är möjligt att vinna anbud med lägre  anbudssumma beroende på hur skyltningen utförs och säkerheten säkerställs. Flera  entreprenörer efterlyser även mer tydlighet från Trafikverket och säger att det många gånger  är oklart vilka direktiv som gäller. Förhoppningsvis kan denna rapport öka Trafikverkets  förståelse för entreprenörernas arbete på vägar och vara till hjälp för dem på vägen mot  nollvisionen.    Nyckelord  vägarbete, trafikanordning, utmärkning, nollvision, trafikanordningsplan, konkurrenssättning,  skyltning, framkomlighet

Purpose: There are many different risks while working on or close to roads. This is because conditions are very varying on road works and different tasks are being performed at the same time (AV, 2015). According to a survey carried out by SEKO (2011) seven out of ten road workers are worrying about working on or close to roads because of the lack of safety. But the fear is not groundless, according to a survey carried out by Liljegren and Szafran-Kzdrój (2014) 2935 accidents related to road works happened between year 2003-2012 where road workers were involved in 139 of the total cases. Efforts to create a better work environment are taking place daily but there are still road workers that get injured or even killed during work. The aim with this report is therefore to examine how roadworkers safety can be improved during roadworks. Method: This survey is a case study, which aims to illustrate the reality. In order to answer the questioning formulation, three different methods have been used. A literature study was first completed to understand how far previous research has come and after that a document analysis of valid laws and regulations was made. The third method used was qualitative interviews, which is the most important foundation for the result. Findings: Risks that occur in road work zones often arises because of the passing traffic. High speed along with reckless drivers or drivers that act aggressive are great risk factors. These risk factors also contribute to mental illness such as stress and anxiety. Physical problems are also a cause of bad work environment with dusty or noisy surroundings. The shared solution to solve these problems are diversion or to reduce speed even more past road work zones. This is though easier said than done because the road maintenance often wats to keep a high traffic volume during the time a road work is performed. Implications: Risks in road work zones are lower when a traffic diversion is applied or when traffic can pass in a satisfactory way. Unfortunately, these actions are not being applied in such extent as wanted by the road workers. To minimise risks in road work zones the contractors' have to start compile and together ask for higher standards. When traffic diversion can’t be applied must recommended speed be reduced even more. Limitations: All interviews were conducted with people working in the same company but in different business areas, within the county of Jönköping. This was because different opinions about the problem were asked for. It is though difficult to decide whether or not the result is generalizable, because only people within the same county and company were interviewed. / Syfte: När vägarbeten utförs på och intill vägar är riskerna många eftersom platsen varierar samtidigt som flera olika arbetsuppgifter utförs samtidigt (AV, 2015). Enligt en undersökning gjord av SEKO (2011) oroar sig sju av tio vägarbetare för att arbeta på väg på grund av bristande säkerhet. Oron är dessvärre inte obefogad, en studie utförd av Liljegren och Szafran-Kzdrój (2014) visar att det under år 2003-2012 inträffade 2935 olyckor relaterade till vägarbeten och i 139 av fallen var vägarbetare inblandade. Arbetet med att skapa en bättre arbetsmiljö pågår dagligen men det sker ändå att vägarbetare skadas eller omkommer på sin arbetsplats. Målet med arbetet är därför att undersöka hur säkerheten för vägarbetare kan förbättras vid arbete på väg. Metod: Undersökningen är av typen fallstudie, vilket syftar till att belysa verkligheten. För att besvara frågeställningarna och uppnå målet har tre olika metoder använts. Först genomfördes en litteraturstudie för att undersöka var kunskapsfronten inom ämnet ligger idag, därefter gjordes en dokumentanalys av gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Den tredje metoden som användes var kvalitativa intervjuer, vilka utgör det största underlaget till resultatet. Resultat: De risker som finns på vägarbetsplatser uppkommer till stor del på grund av den passerande fordonstrafiken. Höga hastigheter är tillsammans med trafikanter som kör hänsynslöst eller uppvisar ett aggressivt beteende stora riskfaktorer. Dessa riskfaktorer bidrar även till att psykiska problem som exempelvis stress och oro uppstår. Även fysiska problem på grund av en dålig arbetsmiljö med damm och buller förekommer. Den gemensamma lösningen är kort “led om trafiken” eller “sänk hastigheten ytterligare förbi vägarbetsplatser”. Det är dock lättare sagt än gjort eftersom väghållaren ofta vill behålla en hög trafikvolym på vägarna samtidigt som vägarbeten utförs. Konsekvenser: När trafiken leds om eller kan passera på ett betryggande sätt minskar riskerna på vägarbetsplatsen, dock görs inte detta i tillräcklig stor utsträckning. För att minska riskerna måste entreprenadföretag samarbeta mer och börja ställa högre krav på väghållaren. Vid de tillfällen då trafiken inte kan ledas om utan måste passera vägarbetsplatsen ska även den rekommenderade hastigheten sänkas i större utsträckning. Begränsningar: Alla intervjuer är genomförda med personer som arbetar på samma företag men inom olika affärsområden inom Jönköpings län. Detta eftersom olika ställningstagande om problemet eftersöktes. Då enbart personer som arbetar inom samma län och företag intervjuats är det svårt att avgöra om resultatet är generaliserbart för andra län och företag av annan storlek.

In this thesis, four different Machine Learning models and algorithms have been evaluated in the work of classifying Traffic Control Plans in the City of Helsingborg. Before a roadwork can start, a Traffic Control Plan must be created and submitted to the Traffic unit in the city. The plan consists of information regarding the roadwork and how the work can be performed in a safe manner, concerning both road workers and car drivers, pedestrians and cyclists that pass by. In order to know what safety barriers are needed both the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) and the Swedish Transport Administration (STA) have made a classification of roads to guide contractors and traffic technicians what safety barriers are suitable to provide a safe workplace. The road classifications are built upon two rules; the amount of traffic and the speed limit of the road. Thus real-world problems have shown that these classifications are not applicable to every single case. Therefore, each roadwork must be judged and evaluated from its specific attributes. By creating and training a Machine Learning model that is able to determine if a rigid safety barrier is needed or not a classification can be made based on historical data. In this thesis, the performance of several Machine Learning models and datasets are presented when Traffic Control Plans are classified. The algorithms used for the classification task were Random Forest, AdaBoost, K-Nearest Neighbour and Artificial Neural Network. In order to know what attributes to include in the dataset, participant observations in combination with interviews were held with a traffic technician at the City of Helsingborg. The datasets used for training the algorithms were primarily based on geographical data but information regarding the roadwork and period of time were also included in the dataset. The results of this study indicated that it was preferred to include road attribute information in the dataset. It was also discovered that the classification accuracy was higher if the attribute values of the geographical data were continuous instead of categorical. In the results it was revealed that the AdaBoost algorithm had the highest performance, even though the difference in performance was not that big compared to the other algorithms.

Vägnätet spelar en viktig roll för ett fungerande samhälle, men samtidigt innebär trafiken en stor risk. Globalt var trafikolyckor den vanligaste orsaken till barn och ungas död i åldern 5 – 29 år under år 2016. Samma år dog 1,35 miljoner människor i trafiken världen över. Att halvera antalet dödsfall i trafiken till år 2020 är ett av delmålen i agenda 2030 samtidigt som andra mål handlar om en trygg och säker arbetsmiljö, koppla ihop samhällen och göra transportsystem tillgängliga för alla. Det ställer krav på utbyggnad och underhåll av transportsystemet samtidigt som säkerheten måste höjas. Trots att Sverige är ett av länderna med högst trafiksäkerhet i världen sker varje år flera trafikolyckor med dödlig utgång. År 2020 dog 204 personer i trafiken. Riksdagen tog år 1997 ett beslut om nollvisionen där målet var att ingen skulle dö eller skadas allvarligt i Sveriges transportsystem på sikt. Mellan åren 2003 - 2015 uppskattas att minst 3958 olyckor skett i anslutning till vägarbeten i Sverige. Bygg- och anläggningsbranschen var år 2020 den bransch där flest omkom. Svevia går i samma riktning som nollvisionen med sin vision om noll olyckor och branschens säkraste arbetsplats och säkraste trafikmiljö. För att nå målet krävs ett ständigt arbete för att förebygga risker och olyckor. Genom att studera Svevias inrapporterade tillbud kan risker upptäckas i tid vilket ger en möjlighet att hinna förebygga dessa innan en olycka sker. Syftet med detta examensarbete är att kunna bidra till en förbättrad arbetsmiljö inom drift av väg samt en ökad trafiksäkerhet förbi vägarbeten. Målet är att föreslå möjliga åtgärder som kan minska risken för de vanligaste tillbuden. De studerade tillbuden visar att i 44% av fallen var oaktsamma trafikanter eller brist på respekt för vägarbetet orsaken till tillbudet. För 12% var orsaken hög fart, för 11% var orsaken mänskliga faktorn och för 10% fel på fordon/utrustning. I resterande 23% kategoriserades orsaken som övrigt. Detta beror på en stor spridning av svaren och att en orsak endast förekom ett fåtal gånger. Exempel ur kategorin övrigt är renar på vägen. Med hjälp av de studerade tillbuden har åtgärder tagits fram som kan bidra till en möjlig minskning av tillbuden samt förebygga olyckor. En viktig åtgärd är att minska machokulturen inom bygg- och anläggningsbranschen som kan bidra negativt till säkerheten på arbetsplatser. Att höja allmänhetens respekt för vägarbeten är också viktigt.

When roadworks are performed, one of the impacts is delays in the traffic. Partly because of reduced speed limits past the work zones but mainly because of the facility's limited quality of service. This could result in significant delays for the road users with lost work and spare time as a consequence. The lost time in congestions could have been used more efficiently. It is therefore of interest to estimate these delays for different types of roadworks to calculate its macro economical impact. The estimations may be a factor in different types of planning, for example in roadwork planning, in work zone scheduling or in life cycle assessments. The estimations can be conducted using different methods, such as analytical, queuing theory or macrosimulation. However, to include the details of specific work zones an analysis method of higher detail is required. First to include varying geometric details, secondly due to the higher level of detail in the representation of the traffic. Therefore may microsimulation be a suitable analysis method. The purpose of this master thesis was to investigate microsimulations suitability for work zone analysis, by using the software AIMSUN. AIMSUN were different work zone types modeled, first of highways. Later was a 2-lane road modeled for which the traffic control was a fixed signal, then controlled by a simpler extension developed in C++ that simulated a flagger control. Using a developed helper program, the work zone models could be simulated for a large set of daily flow levels and heavy vehicle ratios. Together with corresponding results for normal conditions, it was possible to calculate the delays. The results were relationships between the total delays, for various heavy vehicle ratios. A concern with the results was deviations of the delays for different daily flows and heavy vehicle ratios. Even if the deviations will not have any greater impact on the total cost, they may be unwanted in decision models. Processing of the result may therefore be necessary. This master thesis has showed that microsimulation may be a suitable method to analyze work zone impacts. Using the high level of detail, work zones special character can be captured. Possible future work is to improve the reliability of results by performing validations of results with real work zone data to compare speeds, headways and queue lengths. Additional work may include to consider the diversion delays. / När vägarbeten utförs uppkommer fördröjningar i trafiken. Delvis på grund av reducerade hastigheter förbi arbetsområdet men i huvudsak på grund av minskad framkomlighet. Det kan resultera i betydande fördröjningar för trafikanterna med förlorad arbets- och fritid som följd.  Den förlorade tiden i köer kunde då ha använts effektivare. Det är då av intresse att kunna uppskatta fördröjningarna vid olika typer av vägarbeten för att beräkna dess samhällsekonomiska påverkan. Uppskattningarna kan då vara en faktor vid beslut inom olika typer av planering, till exempel vid vägarbetsplanering, schemaläggning eller livscykelanalyser. För att göra dessa uppskattningar kan olika metoder användas, till exempel analytiskt, med köteori eller makrosimulering. Men för att kunna inkludera detaljerna vid olika vägarbeten krävs en analysmetod med högre detaljnivå. Dels för att få med geometriska detaljer, dels detaljnivån i representation av trafiken. Då kan mikrosimulering vara en lämplig metod. Syftet med det här examensarbetat var att undersöka mikrosimulerings användbarhet vid vägarbetesanalyser, det genom att använda programvaran AIMSUN. I AIMSUN modellerades olika typer av vägarbeten, först för motorvägar. Sedan modellerades en 2-fältsväg där trafikkontrollen dels sköttes av en skyttelsignal, sedan utvecklades ett enklare tillägg i C++ som simulerade en flaggvakt som istället skötte trafikkontrollen. Med hjälp av ett utvecklat program kunde modellerna simuleras för en stor mängd olika dygnsflöden och andel tung trafik. Tillsammans med motsvarande grundscenario kunde fördröjningarna beräknas. Resultaten blev samband mellan totala fördröjningen under dagen beroende på dygnsflödet, det för olika andelar tung trafik. Ett bekymmer med resultaten var variationer i fördröjningarna mellan olika dygnsflödesnivåer och andelar tung trafik. Även om variationerna inte ger så stort utslag på totala kostnaden, så kan variationerna vara icke önskvärda i till exempel beslutsmodeller. En viss bearbetning av resultaten kan då vara nödvändig. Det här examensarbetet har visat att mikrosimulering kan vara en lämplig metod för att analysera vägarbetens påverkan. Med dess höga detaljnivå har vägarbetenas olika karaktär kunnat återskapas. Möjligt framtida arbete är att öka pålitligheten i resultaten genom validation med trafikdata från verkliga vägarbeten med jämförelser mellan hastigheter, avstånd och kölängder. Ytterligare arbete kan vara att uppskatta fördröjningar av att fordon väljer omvägar för att undvika vägarbetenas köer.

I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstå med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbättra med tiden. Med hjälp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete. Vi hade fått tydliga direktiv från Trafikverket gällande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgränsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra. Studiens syfte var att förstå varför det inte går ge ut relevant trafikinformation. I dagsläget har man tekniken för ett väl fungerande system. Ett system där man enkelt kan få realtidsinformation i samband med trafiken, vägarbeten och eventuella hinder. I rapporten har vi även sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha användning av som trafikant. Vi har gjort en omvärldsanalys på hur man i andra länder ger ut trafikinformation och hur de står sig jämtemot Sveriges trafikinformationssystem. För vårt examensarbete har vi använt oss av diverse olika rapporter och intervjuer. Detta tillsammans med personer som har kunskap inom området. Vi har även använt oss av åtskilliga hemsidor för att inhämta information. Rekommendationer för examensarbetet kommer att beskrivas genom fem teman. I rapporten har vi utfört en mängd olika intervjuer som vi sammanställt till teman. Teman var utformade efter det vi kände var mest relevant från intervjuerna. Våra teman speglar bilden av vad vi har lagt vikt med detta examensarbete. / In this report, we have explained the problems that may occur with today's technology and what possible solutions to improve with time. With the help of the Swedish Transport Administration, we have implemented this thesis. We got the clear directions from the Swedish Transport Administration regarding purpose of this thesis. This made it easy for us to delineate our work after the guideline that was definer. The study's purpose was to try to understand why you can´t give out the relevant traffic information. Today we have the technology create a well smooth operation system. A system where you can easily get real-time information related to traffic, road works and obstructions. In this report we have summarized all the navigation system that you could use as a road user. We have done an analysis of how other countries give out their traffic information and how good they are against the Swedish traffic information system. For our thesis we have used various of different reports and interviews. The interviews have been with people who have knowledge in the field. We have also used numerous websites to gather information. Recommendations for the thesis will be described through five themes. In this report, we have conducted a variety of interviews that we have compiled for themes. Themes were designed for what we felt was most relevant from the interviews. Our themes are a mirror image of what we thought was the most relevant part in our thesis.

Bakgrund: Arbetsmiljöföreskrifter ställer krav på erforderlig utbildning, erfarenhet och kompetens för byggarbetsmiljösamordnare vidför planering, projektering och utförande för att kunna verka i dessa roller. Det finns dock brister i kunskap om hur utbildning, erfarenhet och kompetens kan påverka skyddet vid anläggningsverksamhet som föregås vid eller på väg. Syfte: Det första syftet är att få en uppfattning om hur de som arbetar som byggarbetsmiljösamordnare vidför planering och projektering resonerar kring upprättande av arbetsmiljöplan som riskhanteringsverktyg. Det andra syftet är att undersöka hur byggarbetsmiljösamordnare vidför utförande hanterar och tolkar arbetsmiljöplanen ur riskhänseende. Det tredje syftet är att ta reda på vilken utbildningsomfattning och inriktning på utbildning byggarbetsmiljösamordnare anser att det finns behov avför, samt vilket intervall som behövs för kontinuerlig fortbildning. Det fjärde syftet är att utvärdera huruvida byggarbetsmiljösamordnare anser att mentorskap bör rekommenderas som en del i lärandet.   Metod/Genomförande: Magisteruppsatsen har genomförts som en semistrukturerad kvalitativ intervju med de personer som verkar som byggarbetsmiljösamordnare för planering, projektering och utförande samt trafikanordningsansvarig. Observationer har gjorts vid anläggningsarbete på företag benämnt nr 1, samt litteraturstudier.   Resultat: Studien visar att det finns behov av olika inriktningar vid utbildningsgenomförande, samt att det finns behov av repetitionsutbildning. Utbildningarna bör innehålla både teoretiska och praktiska moment, alternativt lärande genom mentorskap. Praktisk anknytning har Det framkom också att praktisk anknytning har framkommit har stor betydelse för genomförande av god riskhantering, för byggarbetsmiljösamordnare för planering, projektering och utförande.   Slutsats: Studien visar att det finns behov av att utveckla själva upplägget och inriktningen av utbildningar för byggarbetsmiljösamordnare. Idag erbjuds enbart teoretiskt inriktade utbildningar. Det vore betydelsefullt att kunna tillhandahålla mentorskap som del av utbildningen.  Respondenterna Repetitionsutbildningar anser att repetitionsutbildningarrespondenterna är viktiga som ett led i att upprätthålla och vidareutveckla riskhantering och säkerhet.   Nyckelord: Byggarbetsmiljösamordning, anläggningsarbete, vägarbetare, arbetsmiljöplan, riskhantering, BAS P, BAS U. / Abstract Background: Building work environment co-ordinators Safety Coordinators are responsible for planning, designing projecting and executionperformance at the construction site. This report aims to look into their view on education, experience and competence required to work in these roles. Aim: The first aim is to understand how the building workenvironment co-ordinatorsSafety Coordinators for planning and designing projecting think about resonate around the creation of a work environment plan used as a risk management. tool. The second aim is to examine how building workenvironment co-ordinators Safety Coordinators for execution performing, is handling and interpret the work environment plan as risk management tool. The third aim is to find out in what extent they consider it necessary, as well as what level of education they need. The fourth aim is to evaluate if there is a need for mentoring as a part of education. Method: This one year master hasthesis has been conducted as a qualitative study with individual interviews with four building  work environment co-ordinators construction workers, and one traffic planning co-ordinator. constructor. It has also included observations at different construction works at company 1. A data literature analysis was also conducted. Results: The study shows that there is a need for different directions in the implementation of training, and that there is a need to repeat the training sessions. The sessions should be a combination of theoretical and practical moments, alternative learning through mentoring. Practical connection has been found to be of great importance for the implementation of good risk management, for building work environment co-ordinators construction environmental coordinators for planning, designing and execution. Conclusion: The study shows that there is a need to develop structure and focus of education for the building work environment co-ordinators construction environment coordinator and traffic planning co-ordinator. Today, only theoretically oriented trainings are offered. It would be of great importance to provide mentoring as part of the education. Repeated training is considered to be important as part of maintaining and further developing risk management and security. Key Words: Construction work coordination, Construction work, roadwork, road worker, workenvironment plan, riskmanagement, BAS P, BAS U.