Syftet med denna studie är att synliggöra möjligheter och eventuella hinder med värdegrundsarbetet samt hur lärare anser att värdegrundsarbetet bör bedrivas i skolan. Syftet ska även ge en förståelse för hur man kan synliggöra elevernas kunskaper kring värdegrunden. För att uppnå syftet valdes intervju som metod. Intervjuerna skedde med sju grundskollärare på två olika skolor. Vi utformade en intervjuguide som stod till grund för intervjufrågorna. Resultatet visar att det finns både möjligheter och hinder med värdegrundsarbetet. Huvuddelen av lärarna var eniga om att tid och material var två faktorer som påverkade värdegrundsarbetet. Resultatet visar vidare att alla lärare var överens om att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag.

Studiens syfte är att bidra med kunskaper inom förskolans värdegrundsuppdrag. Vår framtida yrkeskunskap innebär att inta ett undervisningsansvar för att upprätthålla värdegrunden men även utmana de grundläggande värden som preciseras i förskolans läroplan (Skolverket, 2016). Studien är minietnografisk och fokuserar på hur förskollärare kommunicerar värdegrundsuppdraget i teorin och praktiken samt möjliggör för barns subjektivitet i relationella sammanhang utifrån intentionerna i förskolans läroplan. Studien utgår från ett utbildningsfilosofiskt perspektiv samt för studien relevanta begrepp. Deltagande observationer samt semistrukturerade intervjuer har bidragit till studiens empiri. Empirin är tematiskt analyserad och har bildat tre övergripande teman ”värdegrunden - ett kommunikativt förhållningssätt”, ”ledarskap” och ”att få vara den man är”. Resultatet visar att förskollärarna ser värdegrunden som något viktigt och hur ett värdearbete äger rum hela dagen. En mångfald kommunikativa värdegrundande uttryckssätt speglas och förskollärarnas förhållningssätt inbegriper bemötandet till barn såväl som miljö och material, men även hur förskollärarna utmanar barnen i demokratisk riktning.

This study is based on a qualitative method where a survey based on dialogues with five teachers was conducted. These teachers teach students who came to Sweden during their teens. The teaching teachers were spoken to regarding their experiences of working with identity development. This was going to be a qualitative study whose starting point was to investigate the views of the respondents on the identity-developing work of late arrivals based on the perspectives and experiences through the dialogues. The purpose of the study is to investigate some teachers' views on identity-developing work with late arrivals and the study’s aim is based on four questions:  How do the teachers view the students' identity development in relation to their attitudes and expectations?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to the cooperation between home and school?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to previous experiences and languages?  How do the teachers view student identity development in relation to value and interculturality? The study will be based on Erik H Erikson's sociological perspective in the view of identity, which is based on the fact that we have an identity when we know who we are, are aware of how others view us and that this should be in line with how we look at ourselves.

Färska studier visar på att elevantalet med diagnoser inom AST, som ADHD, ADD, tvångssyndrom, ångest m m, ökar. Hur klarar lärarna, utifrån kunskap, värdegrund och resurser, att undervisa i en skola som fungerar för alla? Finns det anpassningar skolan kan göra som skulle underlätta för alla elever och samtidigt gynna elever med AST? I den här studien har jag tagit avstamp i forskning kring elever, barn och ungdomar, med autism eller med autistiska drag. Jag har gjort ett avsiktligt urval och låtit 8 lärare, från olika delar av landet, svara på frågor gällande deras situation i klassrum och skolmiljö, hur de arbetar för att inkludera alla elever för att nå läroplanens mål, vilka resurser de har och vad de skulle önska, om de sett en ökning av elever med AST och vilken typ av anpassningar som i huvudsak görs i dag. Av resultatet kan jag utläsa att alla lärare önskar mer resurser för extra anpassningar, att ramfaktorerna inte är tillfredställande på 7 av 8 ställen och att det är mellan 15-20 % av eleverna som är i behov av extra anpassningar, var än i landet skolan ligger.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med förskolans värdegrund i relation till barns integritet. Vilket uppnås utifrån följande frågeställningar: Vilka faktorer beskriver förskollärare påverkar deras arbete med förskolans värdegrund i relation till barns integritet? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i arbetet med förskolans värdegrund i relation till barns integritet? Följande studie är kvalitativ och empirin har samlats in genom tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt elva förskollärare. Studien har inspirerats av livsvärldsfenomenologin som handlar om att närma sig och skapa förståelse för människors subjektiva upplevelser samt uppfattningar av ett fenomen. De analysbegrepp som genomsyras i studien utifrån teorin är: livsvärld, den levda kroppen och intersubjektivitet. Den insamlade empiri har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultat visar förskollärares beskrivningar av, verksamhetens struktur, betydelsen av strategier och ett förhållningssätt att känna sig tillfreds med. En slutsats med följande studie är att personaltäthet, den fysiska miljön och tid till diskussion avser faktorer som påverkar arbete med barns integritet. Studien påvisar även att gemensamma strategier behövs och anses vara värdefulla i förskollärares arbetet med förskolans värdegrund i relation till barns integritet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av värdegrunden, vilken betydelse de tillskriver den och hur de resonerar vid uppkomsten av etiska dilemman inom värdegrundens ramar. Utgångspunkterna för undersökningen är att vi idag lever i ett postmodernt och mångkulturellt samhälle, som präglas av värdepluralism och skillnader i livsåskådningsfrågor. Inom denna socialpolitiska kontext finner vi ett etiskt styrdokument som avser överföring av vissa grundläggande och gemensamma värden till barnen. Studien grundar sig i kontextualiseringteorin. Inom den teorin ses kunskap som något som finns inom spänningsfältet mellan individens inre kunskapsrepertoar och individens uppfattning, eller kontextualisering, av situationen. Tolkningen av situationen i samspel med individens inre föreställningar och begreppsvärld påverkar vilken kunskap som aktualiseras. På det viset ligger en bestämd intention bakom varje handling, ett mål individen vill uppnå. Metoden som används i studien är intentionell analys. Metoden analyserar den möjliga intentionen bakom individens handling. Analysen utförs med hänsyn till de inre handlingsdeterminanterna (individens begreppssystem, föreställningar, känslor och erfarenheter) och de yttre handlingsdeterminanterna (plikter, normer och möjligheter som situationen implicerar). Resultatet av studien visar på att trots att förskollärare tämligen ofta medger att värdegrunden är komplex och mångtydig, är de genomgående positiva till värdegrunden. Förskollärare uppfattar värdegrunden som en demokratisk diskurs, ett respektfullt bemötande och en instutionell ideologi som gäller inom förskolans värld, men inte utanför den. Slutsatserna av studien tyder på att värdegrunden uppfattas och tolkas på varierande sätt inom förskolepraktiken, och att det därför finns ett behov av precision och förtydligande i det värdepedagogiska arbetet.

I dagens samhälle har kampen om att attrahera och behålla arbetskraft blivit allt hårdare, speciellt Inom IT-sektorn som är en sektor som i framtiden kommer att lida av arbetskraftsbrist. Därför blir arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare allt viktigare då det är dessa arbetsgivare som får välja först bland de arbetssökande. Men vad anses vara attraktivt hos en arbetsgivare utifrån medarbetarens perspektiv? Det är det som har varit huvudsyftet med denna undersökning. Vilka faktorer rankas högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare? Är det även dessa faktorer som får medarbetare att stanna hos arbetsgivaren eller skiljer sig preferenserna sig åt? Undersökningen genomfördes på Clavister, ett internationellt IT-företag med rötterna i Örnsköldsvik. Undersökningen har genomförts med syftet att mäta attityder och uppfattningar genom en kvantitativ enkät, för att sedan följas upp med en kvalitativ intervju för att få en djupare förklaring på de attityder och upplevelser som framkommit i enkäten. Undersökningens resultat visade att det som värderades högst vid sökandet efter en ny arbetsgivare var lön och flexibla tider. Medan det som fått medarbetare att stanna hos sin arbetsgivare är relationen till kollegor, arbetsmiljö samt att känna en stolthet över sina arbetsuppgifter och delaktighet i företaget.

Results in this study appears to show that the moral curriculum of the swedish school, from 1946 to 2011, has contributed to increasing equality between men and woman, the possibilities for self-realization, civics knowledge and choice of profession at the same time as it has participated in creating old and new form of exclusion/alienation. The conclusions lands in the advocacy of regaining the neutrality requirements in the moral curriculum of swedish schools. The school should work according to democratic practices but should not proclaim democratic-poltical doctrines. The moral curriculum should be as thin as possible and use a vocabulary which is open for relativism. The description of the Christian and humanist tradition should be developed into something more inclusive or complemented by the design of the diverse and actual society.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur sju utvalda lärare definierar begreppen demokrati och värdegrund i skolan, samt hur lärarna arbetar med dessa begrepp i undervisningen för att främja elevernas utveckling och lärande. Metoden som används i denna studie är kvalitativoch vi har valt att intervjua sju lärare hurde definierar begreppen demokrati och värdegrund och hur de implementerar dessa i undervisningen. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade svårigheter med att definiera begreppet värdegrund. Det framkommer dessutom inte hur vanligt förekommande lärarna arbetar med värdegrunden och demokratiuppdraget i undervisningen. När konflikter uppstår menar lärarna att detskapas möjligheter till samtal och diskussioner om normer och värden. Vidare visar resultatet i studien på att en förutsättning för att ett framgångsrikt värdegrunds- och demokratiarbete ska lyckas i praktiken är ett öppet klassrumsklimat. Detta innebär att ta till vara på elevernas intressen och frågor som uppkommer. Lärarna framhåller dessutom att det inte finns någon given metod att arbeta utifrån med skolans värdegrund- och demokratiuppdrag då alla elever är olika och lär sig på olika sätt.

Detta är en uppsats som har för syfte att lyfta fram rektorernas förutsättningar för att skapa och upprätthålla skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Arbetet diskuterar och problematiserar forskning som ligger till grund för den demokrati och kunskap som synliggörs i skolan. Teorierna som betonas utgör bakgrund till ett generellt perspektiv på demokrati och används vid analys av vidare studier och de resultat som framkommer. Arbetet har konkretiserats genom tre frågeställningar som berör rektorernas arbete för att ge sina anställda de verktyg som behövas för att upprätthålla de demokratiska värderingar som är utskrivna i skollag och läroplan. Studien visar att resultatet från skolinspektionens rapport 2012 har tagits på allvar och att de brister som då framkom inte enligt rektorerna kvarstår.