Våldsbejakande extremism är ett relativt nytt problem för Socialtjänstens verksamhet, vilket innebär att ett flertal socialsekreterare runt om i Sverige arbetar med ärenden som rör våldsbejakande extremism utan att ha någon specifik utbildning inom ämnet. Studiens syfte har således varit att få en djupare inblick i socialarbetares arbete avseende barn vars föräldrar har stridit för Islamiska staten (IS) samt vilka utbildningar som finns tillgängliga. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod, insamling av empiri utfördes genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från tre olika städer i Sverige. Analysering av empirin har utförts med hjälp av en konventionell kvalitativ innehållsanalys.   Under intervjuerna framkom det att det råder skilda uppfattningar bland socialsekreterarna med avseende på utbildningen inom ämnet, där vissa anser att det underlag som tillhandahållits är bristfälligt, medan andra känner sig trygga i det. Vidare skiljer sig arbetssättet åt i de olika städerna rörande barn vars föräldrar som stridit för IS, exempelvis med avseende på uppsökande verksamhet. Det genomgående temat i intervjuerna var att dessa ärenden ska behandlas som vanliga ärenden och att socialsekreterarna inte ska särskilja barnen och familjerna, detta för att familjerna inte ska känna att de blir behandlade på ett annorlunda sätt på grund av sin bakgrund.

This study is aming to examine how municipal instances understand and work to prevent violent extremism. The study illustrates how the local coordinator in a swedish municipality together with representatives from the social service, the school and the police work against autonomous left, white power environment and violent Islamist extremists. I have used Sahlins (2000) theory of crime prevention and Lipskys (2010) theory of street level bureaucracies to analyze the empirical.  To get a deeper understanding how the actors define and work with the problem I have used semistrutcured interviews with a local coordinator, two polices, two field assistants, two polices and one teacher. Even if violent extremism is expression of political opinion or religious belief the municipality means that alienation is the reason why people involve themselves in violent extremism. As a consequense the municipality have integrated the preventing work in their regular crimepreventing work.   The prevention work is characterized of both workdivision, where each profession mind its own working area, and cooperation, wich gives a good view of the situation in the municipality. Since there are consensus that the main goal is to prevent alienation the study picturize a functioning cooperation with few conflicts between the professions that is included in this crimepreventing work. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommunala instanser förstår och arbetar för att motverka våldsbejakande extremism. Studien belyser hur den lokala samordnaren i en svensk kommun tillsammans med och representanter från socialtjänsten, skolan och polisen arbetar mot tre grupper; autonoma miljön, vit makt-miljön, och våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön.   De teoretiska ramverk som använts som verktyg och hjälpmedel för att analysera empirin är Sahlins (2000) teori om brottsprevention samt Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. För att få en djupare förståelse hur de lokala aktörerna definierar och arbetar med problemet har studien genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en lokal samordnare, två poliser, två fältassistenter och en lärare.   Även om våldsbejakande extremism är uttryck för politisk åsikt eller religiös tro menar kommunen att orsaken till att människor söker sig till dessa grupper är känslan av utanförskap. Som en konsekvens av detta har kommunen integrerat arbetet mot våldsbejakande extremism i sin befintliga brottsförebyggande verksamhet. Arbetet präglas av både arbetsdelning, där varje yrkeskategori arbetar utifrån sitt specifika mandat på sin egen arena, och samverkan, vilket ger en god helhetsbild av läget i kommunen. Då det finns en samsyn kring att det prioriterade målet är att motverka utanförskap visar studien på ett fungerande samarbete med få konflikter mellan de yrkesgrupper som ingår i detta brottsförebyggande arbete.

This study investigates which strategies the Swedish government employs in reaction to radical nationalist propaganda. It uses the analytical framework proposed by Hellman and Wagnsson (2017) on information warfare and their four ideal-type strategies: countering, naturalising, blocking and ignoring. Through these, it analyses official inquiries and proposals made by SOU (Statens offentliga utredningar), strategic documents, and speeches and articles made by government officials, such as the Swedish Prime Minister. It also divides the propaganda into three categories to further nuance and structure the analysis according to which actor the propagandistic narrative revolves around: the minority, the elite and the people, as proposed by FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut -FOI, 2017). The result was that the Swedish government responds to radical nationalistic propaganda using all strategies, but primarily ignoring. The strategies promoted in the strategic documents and the official inquiries tend more towards ignoring, differing from the speeches and articles where more confronting strategies are employed. The Minority-related narratives are confronted more often than other types of narratives, but blocking is also more prevalent. Narratives about the elite are primarily ignored, although all strategies are employed to some extent. Narratives relating to the people were more naturalised, in regards to characteristics of swedes as a group, but more ignored regarding the radical nationalist community, although some efforts might be taken to both stem recruitment, by naturalisation, and block it through laws. A name change for the strategy of ignoring is proposed due to the misleading notion that no actions are being taken using this strategy. It would be renamed preventing (förebyggande) to better reflect the range of measures taken within the strategy.

No description available.

The threat from homegrown terrorism in the United States is called a new face of the threat from terrorism. The aim of this study is to empirically examine how the new threat from homegrown terrorism has been constructed in the American discourse. Furthermore it is interesting to examine how the construction relates to the American counterterrorism policy and possible consequences. This is done by using the theoretical framework of Copenhagen’s school of securitization. By using a discourse analysis, documents and speeches from the U.S. government are analysed to see how the threat from homegrown terrorism are constructed by using the securitization theory. This study concludes that the threat from homegrown terrorism is constructed by portraying it as an existential threat to the United States, it’s people and it’s collective identity. The construction has made it possible to undertake exceptional actions that may reduce the American citizens’ freedom in benefit for security.

Syftet med studien har varit att belysa hur samverkande lokala aktörer skildrar arbetet med att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering på lokal nivå. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från frågeställningarna vilka faktorer identifierarde lokala aktörerna som viktiga i arbetet för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping, samt vilka dilemman beskriver de lokala aktörerna i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping? För att besvara studiens syfte utfördes en fallstudie riktad mot Jönköpings kommun, där tolv semi-strukturerade intervjuer genomfördes med samverkande lokala aktörer. Intervjuerna gav respondenterna möjlighet att ge sina professionella utsagor om vilka faktorer och aktörer som bidrar till möjligheter eller dilemman. Som analysredskap användes tematisk analys för att identifiera centrala teman utifrån respondenternas utsagor. Studiens empiriska fynd visar att motverkandet av våldsbejakande extremism och radikalisering är komplext. Studiens respondenter beskriver b.la. att ett proaktivt områdesarbete samt en ökad kunskapsnivå hos första linjens aktörer avseende företeelserna som viktiga faktorer i skapandet av lokal motståndskraft. Dock belyser respondenterna en utmaning i att utvärdera effekten av det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun och respondenterna uttrycker även att ovissheten avseende delgivning av känslig information mellan olika lokala aktörer som ett hinder för det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun.

The violent extremism represents the greatest threat towards the society of today. The school does not have an explicit assignment in the crime prevention work against violent extremism. The school and education, are important factors in preventing children and young people from being involved in violent extremism. Because of this, the school staff has an important task. The aim of this study was to shed light on school staff need to relate to and manage violent extremism in school. This study is conducted by having a qualitative method with six semistructured interviews, where the empirical information is analysed with a qualitative analysis. Further, the theoretical starting point is the theory of health known as Sense of Coherence (SOC) and Job- demands- control-support-model (JDCS), as well as Norm-critical pedagogy. Three categories could be found from the analysis. The personnel are in need of reducing uncertainty, The personnel are in need of increased support and The personnel are in need of knowledge. The conclusion is that school staff are in need of reducing uncertainty about expressing themselves wrong and dare to engage in dialogue with students. School staff are also in need of increased support in the form of collaboration with actors, access to an action plan and more resources. The school staff is also in need of more knowledge about violent extremism, the democratic mission and what the law says. Finally, they need better information and guidelines on how to act when a student risks being involved in violent extremism. / Våldsbejakande extremism utgör det största hotet mot säkerheten i dagens samhälle. Skolan har inte ett uttalat uppdrag i det brottsförebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Skolan som arena och utbildning är dock viktiga faktorer för att förebygga att barn och ungdomar involveras i våldsbejakande extremism. Därav har skolpersonalen en betydelsefull uppgift. Studiens syfte var att belysa skolpersonals behov av att förhålla sig till och hantera våldsbejakande extremism i skolan. Studien utgörs av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer, där empirin analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt var hälsoteorierna Känsla av Sammanhang (KASAM) och Krav/kontroll/stödmodellen (KKS) samt den pedagogiska utgångspunkten Normkritisk pedagogik. Analysen resulterade i tre kategorier som utgör studiens resultat och speglar studiens syfte; Skolpersonal är i behov av att minska osäkerheten, Skolpersonal är i behov av ökat stöd och Skolpersonal är i behov av kunskap. Studiens slutsats är att skolpersonalen är i behov av att minska osäkerheten över att uttrycka sig fel och våga föra dialog med eleverna. Skolpersonalen är även i behov av ökat stöd i form av samarbete med aktörer, ta del av en handlingsplan och mer resurser. Skolpersonalen är likaså i behov av mer kunskap om våldsbejakande extremism, det demokratiska uppdraget samt vad lagen säger. Slutligen är de i behov av bättre information och riktlinjer om hur de ska agera när en elev riskerar att involveras i våldsbejakande extremism.

The aim of this study was to examine what judicial and profession related obstacles and difficulties that arise due to the role that social services have in preventing radicalization and violent extremism and what views social service workers and managers have regarding their involvement in this work. Specifically, the aim of the paper was to explore the understanding social services professionals have about the phenomenon that is radicalization and violent extremism and how this impacts the service they provide to individuals. Furthermore, the study wanted to investigate what methods and actions are carried out in order to detect and prevent individuals from becoming radicalized. Six separate semi-structured interviews were carried out consisting of four social services workers and two managers. The participants were selected from four different municipalities. After conducting the interviews four main themes regarding radicalization and violent extremism were identified, namely; understanding and reasoning, preventive and active measures, obstacles and difficulties, social services in a changing world. New institutionalism theory was applied to the result in order to improve the understanding of the role social services have regarding this issue. The studies main findings were that social workers and managers view radicalization as a process. This process can be carried out alone or as a member of a group. Radicalized individuals are hard to detect and therefore social services struggle to identify them. Fieldwork officers working together with school personnel have the best chance of detecting radicalization at an early stage. There is no method especially adapted to radicalization and violent extremism being used by the social services. Many participants describe being uncertain as to what their role should be with directives and regulations leaving room for interpretation and misunderstanding.

This research paper aims to examine how local boroughs in the South suburbs of Stockholm work with matters relating to radicalism and violent extremism with roots in white power environments and Islam. The paper will look at the different challenges faced by the local Boroughs in tackling the problems in the future. The empirical material that forms the basis of this paper have been collected through semi structured interviews with local coordinators employed by three different boroughs within the South suburbs of Stockholm. The theoretical framework of the study is formed by a typological model that comprises different kinds of crime prevention exercises with backgrounds in superordinate values. The empirical material has been analyzed in relation to crime prevention as a societal phenomenon depending on what preventive method has been given the timely aspect related to primary, secondary or tertiary prevention. Results show that radicalism and violent extremism are phenomenon with substantial complexity, according to all participating coordinators, white power environments tend to be significantly more violent in their behaviour and serves as the primary local threat whereas activities relating to radical Islam is more limited. The coordinators speak about the necessity to work for an inclusive society rather than controlling which risks stigmatizing the individuals who could be considered in an already weak and resource scarce situations. The study show that the boroughs dominant prevention mechanisms are formed of structural and socialization prevention methods rather than effective reduction and/or controlling prevention. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommuner i Stockholm söderort arbetar med frågor som rör sig kring radikalisering och våldsbejakande extremism rörande vit makt-miljöer och islamistisk extremism samt vilka utmaningar som deltagande kommuner uppger föreligga i framtiden. Det empiriska underlag som studien innefattas av är inhämtat genom semi-strukturella intervjuer med samordnare inom tre olika kommuner i Stockholm söderort.   Studiens teoretiska ramverk utgörs delvis av olika typer av en typologisk modell som innefattar olika typer av brottspreventiva åtgärder och hur dessa typer utgörs med bakgrund av olika överordnade värden. Studiens empiriska material är analyserat i anknytning till brottsprevention som samhällsfenomen i sig samt vilket avseende som preventiva åtgärder utgör i relation till insatsens tidsaspekt-primär/sekundär/tertiär prevention.   Studiens resultat redogör att radikalisering och våldsbejakande extremism är ett komplext fenomen. Samtliga samordnare som deltagit i studien poängterar för vit makt-miljöer som den våldsbejakande miljö som utgör det primära hotet i kommunerna samt att vetskapen gällande aktiviteter av islamistiska extremist-miljöer är mer begränsad. Samordnarna belyser nödvändigheten att arbeta för ett inkluderande samhälle som ska förebygga utanförskap snarare än kontrollutövande insatser som riskerar att stigmatisera individer som redan är i en resurssvag position.   Studien visar på att kommuners dominerande preventionsåtgärder utgörs av struktur och- socialisationsåtgärder snarare än effektiviseringsåtgärder och/eller kontrollåtgärder.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och analysera hur arbetet mot våldsbejakande extremism bedrivs i Gävleborgs län och vilka utmaningar som finns kopplat till ett sådant arbete. Studien gjordes genom nyckelpersonsintervjuer. Resultatet visade att arbetet mot våldsbejakande extremism precis har påbörjats i vissa kommuner medan andra inte har inlett ett sådant specifikt arbete. Flertalet kommuner avvaktar med att formulera en lokal handlingsplan i väntan på regionala direktiv.   Kommunerna i Gävleborgs län anser att förebyggande arbete ska bedrivas i enighet med de nationella rekommendationerna och genom att fortsätta befintliga demokratifrämjande och förebyggande arbete.   Utmaningar som framträdde gällande det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism var bland andra osäkerhet, vilken verkade vara kopplad till kunskapsbrist om våldsbejakande extremism och till rådande samhällsdebatt. Till viss del fanns också en osäkerhet kopplad till lagstiftning gällande främst sekretess och personlig integritet. Därtill framstod olika aspekter av samordning som centrala utmaningar.