Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem hos barn och ungdomar. Rehabiliteringen av barn med smärta måste ta hänsyn till andra, ofta mer komplexa faktorer, än motsvarande rehabilitering av vuxna personer. Smärtuttrycket och konsekvenserna av långvarig smärta hos barn är mångfacetterat och har stor inverkan på både individ och samhälle. I avsikt att på sikt möjliggöra en ännu mer effektiv rehabilitering är det därför betydelsefullt att sammanställa fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av mötet med och rehabiliteringen av barn med långvarig smärta.  Syfte: Syftet med denna rapport är att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av arbete med barn med långvarig smärta.   Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt utfördes sex semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide. Intervjuerna utfördes med verksamma fysioterapeuter som arbetar med barn med långvarig smärta och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen av informanternas erfarenheter av arbete med barn med långvarig smärta resulterade i fem kategorier: Teamet är kärnan, Den viktiga förtroenderelationen, Motverka utanförskap, Möta smärta och Vägleda framåt.  Slutsats: Att motverka utanförskap, möta smärta hos barnet och vägleda framåt beskrivs av fysioterapeuterna i denna studie som avgörande i rehabiliteringen av barn med långvarig smärta. För att möjliggöra detta förutsätts ett bemötande som främjar en förtroenderelation och stödet av ett välfungerande interdisciplinärt team. Resultatet från denna studie kan bidra till att uppmärksamma arbetets framgångsfaktorer och svårigheter för att på sikt ge förutsättningar till en optimerad och mer effektiv vård av barn med långvarig smärta.

Organisationen inom hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Befolkningsstrukturen kommer att förändras till fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Det innebär att vården ska klara av ett ökat vårdbehov. Primärvården beskrivs vara navet i framtidens vårdorganisation. Inom Västra Götalandsregionen styrs primärvården (Vårdval Vårdcentral och Vårdval rehab) av Krav och Kvalitetsboken där uppdrag och förutsättningar för uppdraget finns beskrivna. Syftet med studien är att ta reda på första linjens chefers kunskaper och förutsättningar för omställning Nära vård. I Västra Götalandsregionens strategi för omställning av hälso-och sjukvården 2023 - 2027 ingår Nära vård, Prioritering, Digitalisering, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning samt Barnuppdraget. Nära vård, som uppsatsen fokuserar på, beskrivs vara ett nytt synsätt och ett annorlunda arbetssätt mot idag. Nära vård innebär bl. a att den vård som befolkningen behöver ofta ska finnas nära dem, invånarna skall vara mer delaktiga i sin vård bl. a genom större ansvar för egenvård. Målet är att vården ska bedrivas med ökad kontinuitet, effektivitet, tillgänglighet och trygghet. Vi har intervjuat nio av första linjens chefer inom Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar med semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta reda på deras upplevelser om sina kunskaper om och förutsättningar för omställning Nära vård. Resultaten visar att cheferna upplever att begreppet är otydligt, luddigt och det saknas ett ”hur” omställningen skall genomföras. Vidare framkommer att det upplevs finnas en diskrepans mellan de ersättningssystem som verksamheterna verkar i, och omställning Nära vård. Även samverkansfrågor uppkommer som en sak som bör utvecklas både mellan verksamheter i den egna organisationen samt mellan andra vårdgivare. Betydelsen av chefens roll i förändringsarbete och stöd från ledningen lyfts fram som viktigt för att omställningen ska kunna genomföras. Kunskaper om chefernas förutsättningar skulle kunna bidra till en mer hållbar arbetssituation för första linjens chef, minska chefsrörlighet samt bidra till en hållbar arbetsmiljö för enheternas medarbetare, vilket gynnar patienterna vifinns till för. Vi tror att uppsatsen kan bidra till kunskaper som är av vikt i den större förändring som måste ske och är höga ktuell inom primärvården. Den kan bidra för organisationen i fortsatt planering av strategier till denna och kommande förändring.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som påverkar kvinnor i fertil ålder och ger symtom som bland annat smärta, magproblematik och blödningar. Sjukdomen är relativt vanlig men kan vara svår att upptäcka då symtom ofta kan vara diffusa och likartade med andra sjukdomar som kan då kan orsaka försenad diagnos och felbehandlingar. Ofta krävs flera läkarbesök och långa utredningar för att diagnos skall ställas. Många kvinnor kan därför uppleva brister i vården när vägen till att få hjälp kan vara oerhört lång och plågsam.  Syfte: Att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever vårdens bemötande. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt.  Resultat: Åtta artiklar valdes till denna litteraturöversikt. Tre teman identifierades utifrån dessa artiklar: patientens upplevelse – en evig kamp, mötet med vården samt vårdens betydelse. Resultatet baseras på den långa kampen till behandling och diagnos som kan orsaka uppkomst av lidande samt vårdens betydelse som främjar välbefinnande. Slutsats: I mötet med dessa kvinnor som lider av endometrios måste vården öka sin kunskap med förbättrad kommunikation och vägledning. En djupare förståelse och uppmärksamhet kring kvinnornas upplevelser krävs hos sjuksköterskor och berörd sjukvårdspersonal för att kunna bemöta och vårda dessa kvinnor. / Endometriosis is a disease that affects women and causes symptoms such as pain, stomach problems and bleeding. The disease is relatively common but can be difficult to detect as symptoms can often be diffuse and similar to other diseases which can then cause delayed diagnosis and incorrect treatment. Several doctor visits and lengthy investigations are often required for a diagnosis to be made. Many women can therefore experience shortcomings in care when the road to getting help can be extremely long and painful.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) fortsätter att vara en betydande global hälsoutmaning och påverkar miljontals individer världen över. Inom hälso- och sjukvården möter individer som lever med HIV ofta stora utmaningar, inklusive stigmatisering och diskriminering. Dessa utmaningar förvärras ytterligare av samhälleliga fördomar och en allmän brist på kunskap om HIV. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i att ge etisk och rättvis vård. Det är viktigt att inte bara fokusera på fysisk hälsa utan också belysa den mentala hälsan, eftersom den är lika viktig. Syfte: Att beskriva upplevelser av utmaningar som individer med HIV-infektion har i mötet med hälso-och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna; PubMed, Cinahl och Web of Science. En djupgående granskning ledde till identifieringen av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: I litteraturöversikten framkom hinder för individer som lever med HIV i mötet med hälso- och sjukvården såsom nedsättande bemötande, utmaningar samt avsaknad av stödjande vårdmiljö. Slutsats: Stigmatisering, diskriminering, bristfällig kommunikation samt behov av information är utmaningar i mötet med vården för individer som lever med HIV. Förbättring kräver strukturella förändringar, utbildning och policyutveckling för att möjliggöra en mer inkluderande vårdmiljö för individerna. / Background: Human Immunodeficiency Virus (HIV) continues to be a significant global health challenge, affecting millions of individuals worldwide. Within healthcare settings, individuals living with HIV often face substantial challenges, including stigmatization and discrimination. These problems are further exacerbated by societal biases and a general lack of understanding about HIV. Nurses play a crucial role in providing ethical and fair care. It is important to focus not only on physical health but also to highlight mental health, as it is equally important. Purpose: To describe experiences of challenges that individuals with HIV-infection have in encounters with the health care system. Method: A literature review with a qualitative approach. The article search was conducted in the databases; PubMed, Cinahl, and Web of Science. An in-depth review led to the identification of 12 scientific articles with a qualitative-design. Results: In the literature review, obstacles for individuals living with HIV in encounters with healthcare services emerged, such as stigmatizing treatment, challenges, and a lack of supportive care environment. Conclusion: Stigmatization, discrimination, poor communication, and the need for information are challenges in healthcare encounters for these individuals. Improvement requires structural changes, education, and policy development to enable a more inclusive healthcare environment for these individuals.

Bakgrund: Vård i hemmet tycks bli allt mer nödvändigt när befolkningen blir allt äldre och det förordas i nationella utredningar om framtidens vårdorganisation. Det finns dock stora utmaningar med att förflytta vård av akut sjuka patienter från akutmottagningar till patienters hem.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva erfarenheter av den mobila vården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomförs med 12 personer med erfarenhet av mobil vård i Sverige, så som sjuksköterskor, läkare, tjänstemän och politiker. Kvalitativ latent innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån ett tema “En holistisk vård given genom samverkan i patientens hemmiljö”, med tre huvudkategorier “gränslöst samarbete”, “resurser i närmiljö” och “helhetssyn av patienten”.  Studiens resultat visade att samverkan är av stor vikt för fungerande mobil vård. Det behövs både organisatoriskt samarbete mellan olika vårdorganisationer och ett nära samarbete mellan de olika läkare och sjuksköterskor som har hand om samma patient för att de ska kunna ta ett gemensamt ansvar för patienten. Eftersom mobil vård främst används för äldre multisjuka behövs en helhetssyn på patienten, där mobil vård ger patienter och anhöriga en upplevelse av trygghet. Slutsats:  Studien antyder att den mobila vården ses som en rörlig vård som kommer till den vårdsökande och inte tvärtom. Resurserna fördelas där de gör mest nytta, det vill säga närmast individen. Den mobila vården ses som ett komplement till den traditionella sjukhusvården. Det innebär ett annorlunda arbetssätt som kräver ett tätt samarbete mellan olika personalkategorier och organisationer, där det inte pratas om gränser utan om patientens behov och situation. / Introduction: Provision of mobile care at the home of patients appears to become necessary as the population becomes increasingly older. But there are challenges in moving acute care from hospitals to the home of patients. Aim: The aim of the study is to describe the experiences of the mobile care. Method: Semi structured interviews are conducted with 12 persons with experience of mobile care in Sweden, such as nurses, doctors, civil servants and politicians. Qualitative latent content analysis was used as an analysis method. Result: The study's result is presented on the basis of a theme "A holistic care given through collaboration in the patient's home environment", with three main categories "borderless cooperation" "resources in the immediate environment" and "holistic view of the patient". The results show that cooperation is of utmost importance to achieve functioning mobile care. Cooperation both on an interorganizational level and on a close teamwork level is required for all of the involved parties in mobile care to take on a joint responsibility for the patient. As mobile care is foremost provided to elderly multimorbid patients, a comprehensive view on patient care is required in which the patient and its relatives experience security. Conclusion: This study suggests that mobile care is seen as a moving care that comes to the seeking person and not the other way around. The resources are distributed where they make the most use, that is, closest to the individual. Mobile care is seen as a complement to the traditional hospital care. This means a different way of working that requires close collaboration between different categories of personnel and organizations, where it does not talk about boundaries but about the patient's needs and situation.

Syftet för föreliggande studie var att undersöka olika sätt att organisera primärvårdens om- händertagande av patienter med psykisk ohälsa och hur det påverkar patienters nöjdhet med vården. Studiens frågeställningar syftade att undersöka 1) skillnader i nöjdhet mellan patienter som erbjuds sedvanlig Integrerad Beteendehälsa (IBH) med Brief Interventions (BI) och de som får utökad bedömning med vägledd självhjälp 2) om patienters vardagliga funktion förbättras och om förbättringen har ett samband med deras upplevelse av nöjdhet 3) hur vanligt negativa upplevelser är inom behandlingsmetoderna. Av 41 randomiserade primärvårdspatienter kunde 30 analyseras utifrån deras upplevda nöjdhet inom vården. Båda grupperna var i genomsnitt nöjda med vården och skattade besöken som hjälpsamma. Patienter som efter utökad bedömning fick vägledd självhjälp skattade tidigt i behandlingen högre grad av nöjdhet och den skillnaden kvarstod. Det fanns en signifikant förändring av vardaglig funktion till det bättre för patientgruppen som helhet, men förändringen korrelerade inte signifikant med nöjdhet. Det fanns en tydlig skillnad i antal rapporterade negativa upplevelser. 14 negativa upplevelser rapporterades av patienter som fått Brief Interventions, medan en negativ upplevelse rapporterades av patienterna som fått vägledd självhjälp. Slutsatser från föreliggande studie bekräftar tidigare forskning kring att nöjdhet går att uppfylla med kortare behandlingsinterventioner samt strukturerade behandlingar. / The purpose of the present study was to examine different ways of organizing primary care for patients with general mental disorders, and how the treatment affects the patient’s satisfaction with the care. The study aimed to examine 1) if there is a difference in patient satisfaction between patients offered brief interventions within the primary care behavior health model, and patients offered an extended assessment with guided self help 2) if the patients everyday function improves and correlates with their experience of satisfaction 3) how common adverse events are within the two treatment methods. Out of 41randomized primary care patients, 30 could be analyzed based on their perceived satisfaction in health care. The result showed that both treatment groups were overall satisfied with the care and estimated the care visits as helpful. Patients who received guided self-help estimated a higher degree of satisfaction earlier in the treatment, and the level of satisfaction remained high throughout the treatment. Regarding the patient group as a whole, there was a significant change in everyday function; the patients improved their everyday function although it did not correlate with satisfaction. There was a significant difference in the number of adverse events between the two treatment groups. 14 adverse events were reported from patients who received Brief Interventions and 1 adverse event was reported from a patient who received guided self-help. Conclusions from the present study confirm findings from previous research that it is possible to achieve patient satisfaction with brief treatment interventions and structured treatment plans.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur unga transpersoner upplever bemötandet vid hbtq-certifierade och hbtq-diplomerade ungdomsmottagningar. Transpersoner har upplevt att personal brister i sitt bemötande mot dem, särskilt i vården och även i verksamheter som har genomgått en hbtq-certifiering. Tidigare forskning, både nationellt och internationellt, har visat på att transpersoner har upplevt diskriminering och ifrågasättande i kontakt med vården och andra verksamheter inom socialt arbete. Dessutom har personal inte haft kunskap i hbtq-frågor och i vissa fall har transpersonerna själva behövt undervisa dem. Det här bristande bemötandet har lett till att transpersoner har förlorat förtroendet till vården och vågar därför inte söka hjälp. Dessa studier har även visat exempel på transpersoner som upplevt ett bra bemötande av personal som respekterat och accepterat deras könsidentitet. Det här är en kvalitativ studie som genomförts via semistrukturerade intervjuer per telefon med sex personer som identifierar sig som transpersoner, men har olika definitioner av sin könsidentitet. De har varit i kontakt med en hbtq-certifierad eller hbtq-diplomerad ungdomsmottagning nyligen eller flera år innan den här studien genomfördes. Den här studien har gjorts med induktiv metod då en teori har valts ut utifrån datamaterialet. Den teorin som har valts ut är erkännandeteorin, som handlar om att bli erkänd för sin identitet eller att bli moralisk kränkt. Slutsatsen är att unga transpersoner har olika upplevelser av bemötande vid hbtq-certifierade och hbtq-diplomerade ungdomsmottagningar. De flesta har fått ett bra bemötande då personal har visat omtanke, respekt, acceptans och förståelse för transpersoners könsidentitet. Några av dem har även upplevt brister i bemötandet då personal har antagit deras kön, felkönat och ifrågasatt. Viss personal har saknat kunskap i transfrågor men några få av dem har ändå behandlat unga transpersoner med respekt. Det verkar som att unga transpersoner anser att det är viktigast att personal behandlar dem med respekt, det vill säga deras värderingar är viktigare än kunskap. / The aim of this study is to increase knowledge about how young transgender people experience the treatment at youth guidance centers which have a lgbtq-certification. Because in Sweden transgender people have bad experience with the treatment from the staff, especially in health care centers such as the youth guidance center, and even at centers which have a lgbtq-certification. Previous research in, both Sweden and other countries, show that transgender people, in contact with the health care and other social work centers, have experienced discrimination, questioning and lack of knowledge which on these occasions they needed to teach the staff about lgbtq-issues. Because of this kind of bad treatment transgender people have lost trust in health care centers and don’t dare to seek help. These studies have even shown that other transgender people have experienced good treatment when the staff have respected them and accepted their gender identity. This is a qualitative study, based on semi-structured interviews that have been made through the phone with six persons who identify as transgender but have different definitions about their gender identity. They have been in contact with youth guidance centers which have a lgbtq-certification one or several years before this study was done. This study has been made with inductive method where a theory has been chosen from the data. The theory which has been chosen is recognition, which is about when an individual’s identity is being recognized or morally hurt. The conclusion is that young transgender people have different experiences of treatment at the youth guidance centers. Many of them have experienced a good treatment where the staff have shown concern, respect, acceptance and understanding for their gender identity. Some of them have experienced bad treatment where the staff have presumed their gender, misgendering and questioning. Some staff have lack of knowledge in trans-issues but some of them have treated the young transgender people with respect. It seems that the most important thing for transgender people is that the staff treat them with respect, more based upon their values rather than their knowledge.

Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs. Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen. Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad. Resultaten visar att anställda i viss mån hoppar över säkerhetsbestämmelser för att effektivisera sitt arbete. Den vanligaste säkerhetsbestämmelsen som visade på bristande efterlevnad var att en del anställda slarvade med att logga ut eller låsa datorn då denna lämnades oövervakad. Faktorer som visat sig vara avgörande för ifall säkerhetsbestämmelser efterlevs eller inte är bland annat ifall den anställde anser att beteendet övervakas, hur väl medveten man är kring konsekvensen av att säkerhetsbestämmelser inte efterlevs, samt hur stor sannolikhet man anser det vara att hotet realiseras. Ytterligare faktorer som visat sig spela roll är ifall den anställde anser att säkerhetsbestämmelsen ligger i konflikt med andra intressen, såsom effektivitet eller bekvämlighet. För att kunna införa effektiva policyåtgärder krävs det därmed att policyutvecklare förstår vad som motiverar anställda till att följa säkerhetsbestämmelser och vilka värderingar som ligger bakom deras beteende. / Information security has grown into a field of study that has gained increasingly attention within organizations. In the early days focus of the field has primerly been on technical solutions in order to protect information. Only recently information security has come to be seen as a complex area including both technical, organizational and human factors. In order to strive for a high degree of information security within the organization, emphasis has to be placed on developing a functional information security policy. Just as important is that security managers continually educate and create awareness amongst employees with regards to existing threats if information security rules are not respected. The main purpose in regards to this study has been to investigate the determinants of employees' compliance with information security policies. A further aim of the study has been to examine how the actual compliance of information security regulations is reflected in two healthcare clinics in the county council of Östergötland. In order to fulfill the purpose of the study, case studies were carried out in the clinics, where both filed studies and interviews with staff members formed the basis for data collection. The results show that security awareness and compliance with safety regulations within the surveyed organizations are fairly good, but there are differences in the level of compliance. The results show that employees to some degree overlook safety rules in order to make their work more efficient. The most common security rule that showed non-compliance was where employees occasionally did not logg off or lock the computer as it was left unattended. Determinants that showed to have an influence on whether or not employees comply with information security policys are among other factors to what extent the employee belives that the behavior is being monitored, awareness about conseqences from not complying with the security rules, as well as to what extent one belives that the actual threat occurs. Additional determinants that were found to have an influence on the actual behavior with regards to compliance is to what extent the employee considers the regulations to be in conflict with other interests, such as efficiency or convenience. In order to introduce effective policy measures knowledge is needed where policy makers understand what motivates employees to comply with safety rules, as well as the values that underlie their behavior.

Sedan införandet av datoriserade patientjournalsystem och sammanhållen journalföring har det riktats kritik mot hälso- och sjukvårdens hantering av patientinformation. Det råder delade meningar om det är användare eller systemen som felar. Syftet med undersökningen är att inspektera utvalda funktioner i journalsystemet TakeCare som utvecklats för att upprätthålla patient- och informationssäkerhet. Genom att jämföra funktionerna med Socialstyrelsens uppsatta informationssäkerhetskrav har uppsatsen som mål att hitta var de påtalade problemen kan uppstå. Genom att fråga användare kring deras uppfattning om systemet är avsikten att få en förståelse av om problemet ligger i de tekniska funktionerna eller i hanteringen av systemet. Metoder som använts under arbetet är e-postintervjuer och ett studiebesök på Stockholms läns landstings IT-avdelning i form av en intervju och presentation av TakeCare. Vi har sett att det finns funktioner som tar hänsyn till samtliga informationssäkerhetskrav samt att användarna anser att de kan hantera systemet, men trots det kritiseras informationshanteringen inom sjukvården. Utifrån vår undersökning anser vi att problem uppstår när obehöriga tar beslutet att ta del av information, vilket inte är ett resultat av systemets tillkortakommande. Vi anser att vårdpersonal har ansvar för patientens säkerhet oavsett om det gäller hantering av systemet eller vård av patienten. / Since the introduction of computerized health record systems and unified record-keeping, the health care management of patient information has been criticized. There are divided opinions about whether or not the users or the systems that is imperfect. The survey aims to inspect selected features of the health record system TakeCare developed to maintain patient and information security. By comparing the functions to information security requirements established by Socialstyrelsen, the paper aims to find where the noted problems can arise. By asking users about their view, we intend to find an understanding for whether the problems occur in the technical functions or in the use of the system. Used methods are e-mail interviews and a study visit to Stockholm County Council's department for IT in form of an interview and presentation of TakeCare. We have observed that there are functions that take information security requirements into account and that the users believe they can manage the system, but nevertheless health care’s way of handling information is criticized. Based on our study, we believe that the problem occurs when an unauthorized person makes the decision to take part of information, which is not a result of the system's shortcomings. We believe that health care professionals are responsible for the patient’s safety, whether it's usage of the system or care of the patient.

I vården är det idag många anställda som kräver åtkomst till patientjournaler. Detta medför att informationen måste vara lättåtkomlig när behoven uppstår. Att skydda patienters integritet är samtidigt mycket viktigt och att inte riskera att några uppgifter läcker ut. Ett problem är att vårdpersonal kan läsa patientjournaler utan att ha behörighet för detta.Studien belyser ett dilemma mellan vårdpersonals etiska inställning till informationssystem i förhållande till hur systemen skyddas. Ena sidan av dilemmat fokuserar på hur benägen vårdpersonal i Sverige är till att medvetet otillåtet läsa elektroniska patientjournaler och på detta sätt agera oetiskt. Den andra sidan riktas till hur informationssystemen inom svensk vård hittar en balans mellan att vara lättillgängliga för användare och samtidigt tillräckligt skyddade mot interna intrång. Frågeställningen som studien behandlar är att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för vårdanställdas etiska inställning till olovlig läsning i förhållande till hur systemen skyddas mot dessa intrång.Det är en kvalitativ studie som utförts eftersom fokus har varit att tolka resultatet och identifiera betydande faktorer. För att få en bra grund gjordes en förstudie i form av intervjuer. Detta för att samla information och bredda kunskaper gällande vårdsystem. Det har tagits hänsyn till lagar och regler samt riktlinjer och rutiner för vården inom Västra Götalands län i Sverige, som även är studiens avgränsning. För att få information om hur de vårdanställda ställer sig till interna intrång i vården skickades det ut enkäter. Eftersom ämnet som studien avser kan uppfattas som känsligt har författarna varit tydliga med valfriheten att delta. Detta med tanke på att det gäller brott på arbetsplatsen.Studien resulterar i att även om majoriteten av respondenterna håller sig inom ramarna för vårdens regler, gällande att läsa patientjournaler, visar ändå respondenterna tendenser till att delvis frångå reglerna. Utifrån genomförd studie är det få fall som uppdagas och för att detta ska minska, anser författarna, att loggranskning av vårdanställda borde öka och ske av opartisk granskare. Detta för att skydda patienterna och nå högre säkerhet. Studien riktar sig till vårdpersonal och dess chefer för att upplysa om beteendet och dess risker för patienters integritet och allmänhetens bristande förtroende. / There are many health professionals that require access to health records in today’s health care. This means that information must be easily accessible when needed. Meanwhile the patient´s integrity is a very important issue so no personal sensible information leaks. One problem is that health professionals can read journal of patients in health care information systems without permission.The study researches the tension between two aspects, how health professionals act in health care information systems compared to how the system is secure. One aspect is how nursing staff in Sweden is prone to read journals of patients consciously, thus acting unethical. The other aspect is how the information system within Swedish health care can find the balance between easily user accesses and adequately protected against internal intrusions. The research question is to identify underlying factors how health professionals ethical approach is to illicit reading of electronical health records, in relation to how the systems are protected against these internal intrusions.The conduct of study is through a flexible method approach because the focus is to looking for context and interprets the result. In order to get a good foundation made a pilot study by several interviews. The aim of the pilot study was to expand knowledge regarding health information systems. Laws and regulations, policies and procedures in health care information systems has been considered, focused in Västra Götaland County in Sweden. To find out the nursing staff attitudes to internal intrusion were questionnaires sent out. As the subject of the study can be perceived as sensitive, the authors have made clear to the respondents that it was completely anonymous, considering the case of illegal behavior in the workplace.The finding of the study shows even though the majority of the survey´s respondents remain within the regulations of health care relating to read electronical health records, some of the respondents still shows tendencies to partly abandon them. The authors considered to prevent these tendencies that controls of log history in health care systems should increase and be made by independent auditors. This also for the aim to protect patients and reach more security. The study aims to health professionals and their managers to provide information on the behavior and its risk for patient’s integrity and the public lack of confidence.