Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv belysa hur skola och lärare arbetar med samverkan med hemmet samt hur lärare arbetar för att lyckas upprätta ett gott samarbete med alla vårdnadshavare. Studien syftar även till att undersöka hur lärare tänker kring vårdnadshavares betydelse för barnens utbildning.  Detta för att det i sin tur enligt aktuell forskning påverkar hur läraren ser på vikten av att upprätta ett gott samarbete med alla vårdnadshavare. Studien utgår ifrån hermeneutiken och kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med sex stycken lärare från fyra olika mellanstadieskolor i en liten kommun i södra Sverige. Till studiens teoretiska utgångspunkt användes Bronfenbrenners sociologiskt och antropologiskt inspirerade systemteori. Det framkom i resultatet att samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare är en mycket viktig del i elevens skolframgångar enligt respondenterna. De flesta respondenterna underströk också att om lärarna har med sig vårdnadshavarna så har de allt vunnet. För att lyckas skapa ett gott samarbete med alla vårdnadshavare ansåg respondenterna att det var viktigt att upprätta en god relation, att ha ett gott bemötande och ett tidigt förtroendeskapande möte med vårdnadshavarna.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sitt uppdrag att arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller samt hur arbetet kommuniceras mellan förskollärare och vårdnadshavare. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag beträffande läroplanens krav att motverka traditionella könsmönster och könsroller på förskolan?- Hur kommuniceras förskolans jämställdhetsarbete med vårdnadshavare? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare vilka har dokumenterats med hjälp av ljudupptagning. Vi har även genomfört 20 kvalitativa/kvantitativa enkäter med vårdnadshavare. All data som samlats in har analyserats genom dels en systematisk och tematisk innehållsanalys samt genom den normkritiska pedagogiken där intersektionalitet och queerteori är centrala begrepp. Resultatet visar att förskollärare har olika syn på vad jämställdhetsuppdraget innebär för förskolans verksamhet men att stor vikt läggs vid reflektioner kring hur förskollärarnas bemötande påverkar barnen. Resultatet visar även att jämställdhetsarbetet kommuniceras med vårdnadshavarna på flera olika sätt och att detta påverkar det samarbete som enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) ska ske mellan förskolan och hemmet.

Syftet med studien är att utöka kunskapen om vårdnadshavares syn på förskolans verksamhet och vilka kunskaper de har om förskolans uppdrag. Resultatet av vår en-kätundersökning visar att synen på förskolan är komplex och att det finns skillnader i vad vårdnadshavare vet och hur de ser på förskolans verksamhet och uppdrag. Trots skillnaderna har vi kommit fram till att ett gemensamt ansvar och intresse hos både vårdnadshavare och pedagoger är av vikt. Detta ligger också till grund för både bar-nens utveckling och lärande, men även vårdnadshavares kunskaper om förskolans verksamhet och uppdrag.

Syftet med arbetet är att beskriva vad förskollärarna anser ligger till grund för att avgöra om barn är i behov av särskilt stöd och hur de arbetar med de barnen. I synnerhet hur de samarbetar med vårdnadshavare för att främja barns utveckling. Studien är kvalitativ och metoden som används för att besvara frågeställningarna är semi-strukturerade intervjuer. Urvalet av informanter är fem utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor i Sverige. Studiens resultat visar att förskollärare avgör om barn är i behov av särskilt stöd genom erfarenheter, mallar och genom att de ser att barnen på något sätt inte deltar i verksamheten på samma sätt som andra barn. Det som förskollärarna anser avgör om barn är i behov av särskilt stöd är: sociala, språkliga, motoriska, koncentrationssvårigheter samt svårigheter med bokstavskombinationer. Vår studie visar att förskollärare kopplar in andra professionella för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Dessutom ändrar de verksamheten samt inkluderar träningen till barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar även att förskollärarna anser att samarbetet med vårdnadshavare är betydelsefullt för att stödja barnets utveckling. De samarbetsformer som används är tamburkontakt, samtal med vårdnadshavare och professionella som är inkopplade till barnet, utvecklingssamtal samt extrainsatta samtal.  Vid samtal anser förskollärarna att det är viktigt att vinna vårdnadshavares förtroende, ha en öppen och rak kommunikation, framhålla positiva saker, samt förmedla en känsla att vårdnadshavarna inte ska känna sig skyldiga.

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser ett antal förskollärare och vårdnadshavare ger uttryck för gällande utvecklingssamtal i förskolans kontext, vilket besvaras genom forskningsfrågan: hur talar förskollärare och vårdnadshavare om utvecklingssamtal i förskolans kontext. Studien vilar på socialkonstruktionistisk teoribildning med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt. Insamlingen av materialet har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare samt fokusgruppssamtal med fyra vårdnadshavare. Resultatet i studien synliggör fyra teman: någon annan har uppfunnit hjulet, titta lite i läroplanen, vi satte upp personliga mål och de håller väl oftast med samt diskurserna kring den osäkra förskolläraren och den legitimerade bedömningen. Resultatet visar att förskollärarna är osäkra gällande hur de ska uttrycka sig om innehållet i utvecklingssamtalet samt att både förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig positivt gällande bedömning av det enskilda barnet under utvecklingssamtalet.

Denna kvalitativa studie syftar till att få fördjupad förståelse för hur pedagoger kan uppleva bemötandet med vårdnadshavare där meningsskiljaktigheter kring normer och värderingar kan uppstå. Behovet av en fördjupad kunskap kring pedagogernas bemötande är en följd av att det kan upplevas som svåra ämnen att ta upp och bemöta på ett professionellt plan. I studien har sex pedagoger intervjuats, framtagna av ett kriteriebaserat urval, med två case som grund för intervjufrågorna. Det som framkommer från bakgrund, resultat och analys är att alla människor är olika och att man upplever och tolkar saker efter den bakgrund man är formad efter. Detta i sig kan leda till att meningsskiljaktigheter uppstår i vårt bemötande med varandra oavsett varifrån vi härstammar. Eftersom dessa frågor upplevs som svåra att hantera och eftersom det inte finns tillräckligt med kunskap inom området ser vi ett stortvärde i denna fördjupade studie. Vårt samhälle och samlevnad kräver en ömsesidig relation oavsett bakgrund för en god miljö där samtal och bemötande är öppen och ömsesidig.

There is a new phenomenon in Sweden where guardians buy home-math books to support their child in the learning of mathematics or to help them reach higher results in school. The purpose of this study is to analyse (1) which knowledge view these books reflect, (2) what support they provide the guardians in their role as a teacher (3) and what attitude is found among the guardians in relation to this material. The study's results were obtained through a content analysis of textbooks and a digital survey capturing guardians’ attitudes. The survey reveals that some guardians buy math books to support their child’s learning because they believe the school lacks when it comes to teaching mathematics to their child. The textbook analysis is based on the “knowledge view” which, according to Carlgren (2013) is represented by Facts, Understanding, Skills and Familiarity, the four F:s in Swedish. The knowledge view is based on facts, which then leads to understanding. Understanding provides the prerequisite for skill and this, in turn, contributes to familiarity through reflection on the subject. The analysed results show that the materials mainly contain a Facts-based content that equals to an E-level grade knowledge requirement in the school's curriculum. Furthermore, the results show that these materials do not cover the complete knowledge view, but rather should be seen as a complement to the regular teaching in school. The analysis highlights the abilities children train when using this kind of material at home. This study’s target group is guardians (the buyers) and teachers. / Det finns ett nytt fenomen i Sverige där vårdnadshavare köper hem matematikböcker för att stödja sitt barn i inlärningen av matematik eller för att hjälpa dem att höja sina resultat. Syftet med denna studie är att analysera (1) vilken kunskapssyn dessa böcker återspeglar och (2) vilket stöd de ger vårdnadshavaren som undervisare samt (3) vilken inställning som finns hos vårdnadshavarna när det kommer till detta material. Studiens resultat har kommit fram genom en läromedelsanalys samt en digital enkät. Resultaten visar att en del vårdnadshavare köper matematikmaterial till sina barn för att de upplever att skolan inte räcker till i sin undervisning. Teorin för läromedelsanalysen bygger på en kunskapssyn som enligt Carlgren (2013) bygger på Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet, dessa kallar Carlgren de fyra F:en. Kunskapssynen grundar sig i Fakta och som sedan leder till förståelse. Förståelsen ger förutsättning för Färdighet och detta bidrar i sin tur till Förtrogenhet genom reflektion i ämnet. Analysen belyser de förmågor som barnen tränar på när de använder denna sorts material hemma. De analyserade resultaten visar att materialen främst innehåller ett faktabaserat innehåll som motsvarar E-nivån för kunskapskraven i skolans läroplan. Resultaten i denna studie visar att de granskade materialen inte innehåller alla fyra F:en inom Carlgrens (2013) kunskapssyn, utan snarare bör ses som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Denna studie riktar sig främst till vårdnadshavare (som är köparen) samt till pedagoger.

Sammanfattning Denna studie fokuserar på kommunikationen mellan personalen och vårdnadshavarna på mångkulturella förskolor. Det undersöks hur själva kommunikationen går till, vad som kan påverka kommunikationen negativt eller positivt och vilka hjälpmedel som används för att kunna underlätta kommunikationen. Det handlar även om de svårigheter som kan uppstå som har med den kulturella bakgrunden att göra. Syfte Syftet med studien är att belysa förskolepersonalens syn på hur kommunikationen fungerar med vårdnadshavarna i tamburen på mångkulturella förskolor. Metod I studien används kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in data om hur kommunikationen mellan vårdnadshavarna och personalen ser ut. Personalen som deltog i intervjuerna har alla erfarenhet av arbetet på mångkulturella förskolor och både förskollärare och barnskötare integrerades i studien. Sex förskollärare och fyra barnskötare på tre olika förskolor intervjuades och varje intervju genomfördes i samtalsrummet på respektive förskola. Resultat Det framkom genom intervjuer som fördes i samband med denna studie, att kommunikationen mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna på mångkulturella förskolor fungerar i en viss mån trots olika språk och annan kulturell bakgrund. Beroende på från vilken kultur vårdnadshavarna härstammar har de en annan förståelse för skolsystemet och kvinnosyn som påverkar deras agerande. På grund av dessa kulturkrockar är det av stor vikt hur personalen bemöter vårdnadshavarna. Bemötandet ska ske med respekt, hänsyn och förståelse för att skapa trygghet och en bra relation som bidrar till en bra kommunikation, anser respondenterna. Personalen gav exempel på vilka hjälpmedel de använder sig av, såsom ett förenklat språk, kroppsspråk, kollegor och tolk för att underlätta och förtydliga det som ska förmedlas.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om förskollärares erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. Studien är gjord utifrån intervjuer med sex förskollärare på två mångkulturella förskolor. I studiens resultat synliggörs förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. De uttrycker positiva erfarenheter kring arbetet samt att de belyser såväl utmaningar som möjligheter som finns i arbetet med flerspråkiga barn. Att lägga undervisningen på rätt nivå nämns som en utmaning men de uttrycker även möjligheter då de menar att ingå i en mångkulturell förskola bidrar till att fördomar förvinner. Samt att en ökad förståelse för olika kulturer skapas. Förskollärares erfarenheter kring samarbetet med vårdnadshavare beskrivs som en utmanande men viktig del, dels för att informera viktig information om barnet mellan hemmet och förskolan, dels i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna beskriver att de arbetat mycket med sagor, sånger, rim och ramsor för att främja barns språkutveckling. Att arbeta med det här samt tala tydligt anser förskollärarna bidrar till en bättre språkförståelse hos barnen.

Denna studie undersöker de kommunikationsmetoder som pedagoger använder sig av vid exempelvis en hämtningssituation. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra olika förskollärare samt fyra olika observationstillfällen. Under dessa tillfällen observerade vi förskolläraren och de nyanlända vårdnadshavarna under hämtningssituationer.   Resultatet av studien visar att förskolorna beskriver att de använder ett flertal olika kommunikationsmetoder för att involvera de nyanlända föräldrarna, men under observationens gång fick vi insyn av några nämnda metoder. Genom att göra observationer fick vi insyn av några nämnda metoder. Resultaten visar att kroppsspråk, bilder och tolk är metoder som de fyra informanterna använder sig mest utav i den dagliga kontakten med nyanlända vårdnadshavare för att skapa en så god relation som möjligt. Studien avslutas i en diskussion där syftet, resultatet samt de teoretiska perspektiven diskuteras och problematiseras.