Tidigare forskning visar att leken är viktig för barnens utveckling och lärande. I förskolans läroplan står leken även inskriven som ett av uppdragen, att verksamheten ska uppmuntra leken och det lustfyllda lärandet (Skolverket, 2016, s.9). Vi har dock fått erfara att kunskapen om lärande i leken inte är en självklarhet för vårdnadshavare. Vårt syfte är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi använder oss utav en frågeställning som lyder: Vilka uppfattningar har vårdnadshavare om den fria leken i förskolan? Till vår undersökning gjorde vi valet att använda oss av kvalitativ och kvantitativ metod genom enkätfrågor och intervjuer. Vi valde en enkätundersökning för att ville nå ut till många vårdnadshavare på kort tid och för att undersöka det vi har fått erfara. Intervjuerna valdes för att komplettera de fåtal enkäter vi fick in men även för att få mer utvecklande svar. Undersökningen utfördes i en kommun i Skåne där barnen på de tre olika avdelningarna var mellan 1 och 3 år. Vårt examensarbete handla om vårdnadshavares uppfattning om den fria leken i förskolan eftersom leken är av stor betydelse för barns utveckling. Resultatet visade att vårdnadshavarna uppfattar fria leken som betydelsefull för barns lärande och att barnen utvecklar b.la. samspel, kreativitet, motorik och språk.

Syftet med denna rapport är att ta reda på varför man väljer en Waldorf- eller Montessoriförskola till sina barn och vilka faktorer som påverkar det valet. Underforskningsarbetets gång har vårdnadshavare till förskolebarn som är placerade inom de valda pedagogiska inriktningarna intervjuats. De två olika verksamheterna har även blivit observeradeför att få en bättre inblick vilket har medfört en större förståelse under intervjuerna med vårdnadshavarna. Rapporten ger en inblick i hur 6 vårdnadshavare har resonerat inför sina val av Waldorf- och Montessoriförskolor, hur de känt under barnets tid på förskolan och hur de tänker kring framtiden. Resultatet av vårdnadshavarnas tankar och uppfattningar ställs tydligt upp och sammanfattas för att läsaren ska få en översiktlig bild av helheten. De slutsatser man kan dra av denna rapport är att de vårdnadshavare som hade en personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna var generellt sätt mer kunniga än de vårdnadshavare som inte hade någon personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna. Rapporten belyser de personliga kopplingarna gällande vårdnadshavarens egen skolgång, bekantas val av förskola och vårdnadshavares eget yrke.

Inledning: Vår undersökning är begränsad till de dagliga möten som sker vid lämning och hämtning av barn på förskolan. Det är bland annat dessa möten som forskning visar ligger till grund för ett positivt samarbete mellan hemmen och förskolan. Detta samarbete gynnar dels barnens utveckling men också verksamhetens måluppfyllelse och status. För att vårdnadshavarna ska kunna bli delaktiga i samarbetet behöver pedagogerna berätta om den dagliga undervisningen. Vi har valt att fokusera på de möten som sker i tamburen, vårdnadshavare och pedagoger emellan, för att se om undervisningen som sker förmedlas till vårdnadshavarna. Syfte: Syftet med den föreliggande studien är att undersöka tamburmöten mellan vårdnadshavare och pedagoger. Metod: Vår studie bygger på både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har använt oss av observationer, intervjuer och enkät som redskap för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Resultat: Vår studie visar att de flesta pedagoger anser att den dagliga kontakten med vårdnadshavarna är viktig. Det är ett tillfälle för informationsutbyte pedagoger och vårdnadshavare emellan. Vårdnadshavarna tror att ett samarbete mellan förskolan och hemmen gynnar barnens utveckling. Studien visar dock att samarbetet behöver utvecklas rejält för att på ett positivt vis påverka barns utveckling samt verksamhetens måluppfyllelse och status positivt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur vårdnadshavare uppfattar barns vistelsetid i relation till det förskolan erbjuder av omsorg, fostran och lärande. Detta för att söka svar utifrån enskilda vårdnadshavare erfarenheter, tankar samt åsikter. 18 vårdnadshavare från en förskola har tagit del av ett elektroniskt frågeformulär för att svara på frågor kring vistelsetid, omsorg, fostran samt lärande i förskola. Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en teoretisk utgångpunkt i fenomenologi. Det insamlade materialet har sedan bearbetats och tolkats med hjälp av olika kategorier efter de svar som framkommit. Resultatet visar att vårdnadshavarna anser att trygghet och socialt samspel är två av de absolut viktigaste grundstenarna i förskolan för barns omsorg, fostran och lärande.

SAMMANFATTNING Mervat Hikmat Yonan Inkludering av nyanlända elever i fritidshem Inclusion of newly arrived pupils in leisure-centers Antal sidor: 33 Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare arbetar med att inkludera nyanlända elever i fritidshem. Undersökningen har utförts utifrån följande frågor: - Vilka risker för exkludering förekommer i fritidshemsarbetet med nyanlända elever? - Hur beskriver fritidslärarna sitt arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmets verksamhet? - Vilka faktorer tar man med i planering och målsättning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod via en fokusgruppsdiskussion där fyra utbildade fritidslärare har varit deltagande. Analysen har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv då inkludering sker i ett socialt sammanhang. Resultaten visar att eleverna inkluderas via metoder med fokus på socialt samspel och språk. Via spel och lekar som uppmuntrar till språkanvändning och interaktion med lärare och andra elever inkluderas den nyanlända eleven i gemenskapen. Därtill visar resultaten även på brister avseende lärarnas kompetens och kunskap kring nyanlända elever, samverkan med vårdnadshavare och användningen av resurser.

AbstraktWhy outdoor preschool?A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their children.Syftet med arbetet är att, utifrån en studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarens val av I Ur och Skur-förskola, bidra med kunskaper som kan leda till förbättrat samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna, och i allmänhet leda till förbättringar inom verksamheten. För att få svar på detta gjordes en enkätundersökning på två I Ur och Skur förskolor. Vårdnadshavarna svarade på tio frågor, sex slutna och fyra öppna. Resultatet av studien visar att det finns ett mönster i deras val av förskola. Det kom fram både positiva och negativa kommentarer om utomhusförskolor som kan leda till att förbättra förskolornas verksamhet. Vårdnadshavarna anser att det är viktigt med utomhuspedagogik, genusaspekter, barnens hälsa och kunskaper om naturen och att vara rädd om den. Det kom fram att det är önskvärt att barnen får mer tid inomhus för att träna mer finmotorik. Vissa dagar anser de att det är för kallt att vistas ute och att det borde vara mer lärarledda aktiviteter istället för fri lek. Undersökningen ger en djupare förståelse för hur vårdnadshavarna uppfattar utomhusverksamheten och vilka möjligheter de ser med utomhuspedagogiken. Litteratur och forskning som studien utgår ifrån lyfter fram viktiga aspekter inom I Ur och Skurs verksamhet och vårdnadshavarnas val av förskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Denna teoretiska modell hjälper oss att förstå sammanhang i individens utveckling.

Undersökningen har till syfte att undersöka hur vårdnadshavare upplever mötet med pedagoger vid lämning och hämtningssituationer. Den valda metoden är traditionella enkäter i pappersform. Undersökningen grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt, med centrala analysbegrepp som relationer och kommunikation, mellan vårdnadshavare och pedagog. Resultatet påvisar att vårdnadshavare anser att det är viktigt, att någon pedagog möter upp dem när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan. Vårdnadshavarna uppger att pedagogerna oftast är närvarande vid dessa situationer, med undantag vid stressade situationer som när många barn lämnar samtidigt eller när barnen äter frukost. Det framkommer från vårdnadshavarna att det har en stor betydelse att pedagogerna för en dialog med deras barn samt med dem själv. Vårdnadshavarna belyser att pedagogerna inte alltid har uppsikt över vad deras barn har gjort under dagen, vilket det uttrycks en önskan om. I det vanligaste samtalsämnet framkommer det från vårdnadshavarna, att det oftast handlar om vad som kommer att ske under dagen när man lämnar sitt barn. När vårdnadshavarna hämtar sitt barn på förskolan kan samtalsämnet variera beroende vilken ålder deras barn är i. Diskussionen som förts är att vårdnadshavarna upplever lämning och hämtningssituationer olika, beroende om de har yngre eller äldre barn. Det framkommer också att vårdnadshavarna upplever pedagogerna olika när de lämnar och hämtar sitt barn, där det framkommer att kommunikationen ibland brister mellan vårdnadshavare och pedagoger. Detta kan i sin tur leda till att interaktion och relationsprocessen mellan varandra blir lidande, där man inte längre känner att man har respekt och förtroende för varandra. Kanske är det av den anledningen som vårdnadshavarna anser att det är viktigt att bli bemött av en pedagog, där de vill att kommunikationen fungerar för att ge trygghet och tillit när de lämnar sitt barn - det bästa de har!

Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som drabbar ca 900 barn om året i Sverige. Att behandla och underhålla sjukdomen kräver mycket tid, engagemang men också livsstilsförändringar. Diabetes mellitus typ 1 påverkar inte bara det diagnostiserade barnet utan hela familjen. Vårdnadshavaren blir ofta den som får huvudansvaret över barnets diabetes mellitus typ 1 då barnet sällan klarar av det själv. Syftet med litteraturstudien var att lyfta fram vårdnadshavarnas upplevelser av att leva tillsammans med ett barn diagnostiserad med diabetes mellitus typ 1. Detta arbete är en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar granskats och sammanställts till ett resultat med två teman och fem subteman. Resultatet visade att vårdnadshavare upplever känslor som oro, ångest, sorg och skuld vilka är kopplade till olika upplevelser. Många vårdnadshavare upplever skuld kopplat till att inte alltid kunna vara närvarande för barnet. Sorg, oro och ångest över att tänka på barnets framtida hälsa då diabetes mellitus typ 1 kan ge komplikationer efter långvarigt svängande blodsocker. Vårdnadshavare uttryckte även känslor som stress och ångest över att barnet i högre ålder ska ta mer ansvar över sin diabetes mellitus typ 1 då de upplevde en förlust av kontroll. Resultatet visar på en tydlig sammankoppling mellan vårdnadshavares upplevda hälsa och barnets diabetes mellitus typ 1.

Syftet med studien var att ta reda på hur personalen använder sig av SchoolSoft i sin kommunikation med hemmen. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med klasslärare och fritidshemspersonal på två skolor i en kommun, genom enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Under intervjuerna delger informanterna hur de använder de olika funktionerna beroende på ärende och arbetsuppgift. De beskriver också vilka funktioner som används mer frekvent och vad som skiljer sig mellan klasslärarnas och fritidshemspersonalens arbete på SchoolSoft. Det framgår bland annat att närvarohanteringen är det som arbetas med mest frekvent då det sker varje dag. De lyfter även att dialogen som sker på SchoolSoft, via meddelanden, handlar mer om elevernas sociala relationer än om skolarbetet. Lärarna har olika strategier för hur de hanterar känsliga ärenden. Personalen förmedlar vad som är planerat och vad som skett genom olika kanaler, som till stor del består av att delge information till hemmen. Personalen utgår ifrån tidigare rutiner och vad vårdnadshavarna är vana vid när de väljer kanaler och om de ska skriva veckobrev, för att skapa en så givande kommunikation som möjligt. Analysen gjordes med hjälp av media ritchness theory (MRT) och kommunikationsteori.

Studiens syfte är att utifrån ett lärar-och ett föräldraperspektiv undersöka hur föräldrar och lärare uppfattar läxor i ämnet svenska. Studien bygger på åtta e-postintervjuer med lärare i åk 1-4 och tre med föräldrapar. Resultatet visar att det finns både fördelar och nackdelar med att ge läsläxa. Alla informanter använder sig av läsläxa i sin undervisning men det skiljer på syfte och upplägg.