Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som förskollärare upplever i samband med samverkan i förskoleklass, samt på vilket sätt de hanterar dessa. Vi har hela tiden utgått från två forskningsfrågor i vår undersökning. Forskningsfrågorna som är grunden för uppsatsen är:– Vilka utmaningar och svårigheter upplever förskollärare inom samverkan med vårdnadshavare i förskoleklass?– Hur hanterar pedagogerna dessa utmaningar? Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med verksamma förskollärare i förskoleklass, genom detta har vi hittat de utmaningar och hanteringar som framkommer enligt förskollärare. Vi valde detta område då vi anser att det inte finns tillräckligt med forskning kring samverkan mellan hem och skola i förskoleklass. Vi anser att detta är problematiskt då majoriteten av litteratur och tidigare forskning påvisar hur viktigt det är med en god samverkan mellan vårdnadshavare och förskollärare. Vi har intervjuat tio förskollärare med en förskollärarexamen som är verksamma i förskoleklass. Intervjuerna har på grund av rådande pandemi skett digitalt. Detta gjordes med hänsyn till de restriktioner som just nu finns i Sverige angående att träffa så få människor som möjligt. Resultatet av det empiriska materialet påvisar att de utmaningar som framkommer är främst utmaningar vid språkskillnader, vårdnadshavares engagemang, Covid-19 samt brist på verktyg och upplevda maktpositioner. Hanteringar av dessa framkommer parallellt i texten i samband med varje utmaning. Vår förhoppning är att denna undersökning ska bidra med en ökad kunskap om vilka utmaningar som framkommer i förhållande till samverkan i förskoleklass, samt hur man som förskollärare kan hantera dessa.

Syftet med studien var att undersöka åtta förskollärares erfarenheter kring inskolning i förskolan. Studiens har en kvalitativ semistrukturerad intervju som forskningsmetod, där åtta förskollärare intervjuats. Studiens resultat visar att föräldraaktiva inskolningsmodellen är den aktuella metod som används och kan tillämpas oavsett inskolningsmodeller. Förskollärarna i studien betonar sitt förhållningssätt, anknytning och samverkan som betydelsefullt under inskolningen. Vår slutsats är att det behövs en fungerande relation och trygghet för att skapa en god inskolning för både barn och vårdnadshavare.

Syftet med studien är att undersöka hur behöriga förskollärare beskriver att deras förskollärarkompetenser används i mötet med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska. Syftets frågeställningar berör hur förskollärare beskriver sina yrkeskompetenser i relation till samverkan med vårdnadshavare samt vilka yrkeskompetenser som anses vara betydelsefulla i mötet med vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska. I studien har en kvalitativ metod och tre fokusgruppsamtal använts. Sammanlagt har sju legitimerade förskollärare från två mångkulturella förskolor intervjuats. Ett interkulturellt perspektiv har genomsyrat studien och med hjälp av en tematisk analys har tre teman analyserats fram. Studiens resultat synliggör kommunikativ, social, omsorgs, ämnesdidaktisk och interkulturell kompetens som nödvändiga för samverkan. Förskollärarna i studien beskriver att kompetenserna används genom att förskollärarna är tydliga i sin kommunikation, tillmötesgående, öppensinnade och förstående. Med hjälp av sina förskollärarkompetenser synliggör förskollärarna förskolans uppdrag för vårdnadshavare samtidigt som det bidrar till att skapa dialog och tillitsfulla relationer. Dessutom beskrivs kompetenser som en naturlig del av yrkesprofessionen vilka är viktiga att synliggöra för att höja förskolläraryrkets status. Studiens resultat kan bidra till förståelse för förskollärares komplexa uppdrag och vilka förutsättningar som kan behövas i samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare med annan språklig bakgrund än svenska.

The purpose of this study is to make visible guardians' perceptions of the preschool's role in society. The method we considered suitable to use in our study is questionnaires and the study is both qualitative and quantitative. We will use Habermas socially critical theory and we analyze the studie based on a phenomenographic analysis for the qualitative questions and a univariate analysis for the quantitative questions. The results of this study show that preschool is seen as important operation and the study shows that guardians have a certain understanding of the concept of education. The majority of respondents see the operation as a preschool while about one in three still see it as childcare. The conclusion of our study shows that communication between home and preschool can be improved.

Denna rapports syfte är att få fördjupad kunskap om pedagogers syn på anknytning i förskolan mellan barn och pedagoger genom att synliggöra hur de arbetar med anknytning. Förskolan har en central roll i samhället detta betyder att den inte är problemfri, utan det finns påverkande faktorer som försvårar anknytning mellan barn och pedagoger. Rapporten har sin teoretiska utgångspunkt i anknytningsteorin av John Bowlby (1907–1990). Rapporten använde den kvalitativa forskningstraditionen med semi-strukturerad intervjumetod med fem informanter för att besvara rapportens syfte och frågeställningar. Alla informanter lyfte fram inskolning och trygghet som grunden till anknytning mellan barn och pedagoger. Trygghet beskrivs som den mest betydelsefulla orsaken till att barn kan utvecklas och att lärandet kan tas emot av det enskilda barnet. Pedagoger behöver se till att vårdnadshavarna är trygga för barnet känner av ifall de inte är trygga, och det påverkar anknytningen mellan barn och pedagoger. Fungerande samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare bidrar till trygga barn, detta är förutsättningen för att bygga relationer i förskolan. Pedagogers barnsyn, förhållningssätt och empati påverkar skapandet av trygghet, relationer och omsorg för att bygga den känslomässiga relationen mellan barn och pedagog. Arbetslagets barnsyn och likartat synsätt på trygghet, relationer och omsorg är en förutsättning för arbetet med anknytning och speciellt med de yngre barnen. Arbetssätt och värderingar hos pedagoger påverkar om arbetslaget är trygga med varandra, detta resulterar annars i en barngrupp som inte känner sig trygg i förskolan.

Barns utveckling av kunskaper och förmågor sker genom socialisering och utbildning (Persson 2017). En del av denna utbildning sker i förskolan under ledning av förskollärare i samarbete med barnens vårdnadshavare (Skolverket 2018). De barn som växer upp förväntas bli kompetenta samhällsmedborgare (Halldén 2007). Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i hur förskollärare och vårdnadshavare resonerar om barns utveckling av kunskaper och förmågor. Insamling av empiri har skett genom halvstrukturerade forskningsintervjuer, tre förskollärare och tre vårdnadshavare har deltagit i intervjuerna. Empirin har analyserats med tematisk metod, vi har urskilt teman bland intervjusvaren som sedan har delats in i kategorier. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen är Dion Sommers (2003; 2019) tolkande teori om barndomspsykologi och utvecklingsvetenskap och hans definiering av begreppen utveckling, lärande, kunskap, barnsyn och samvarokompetens. Resultatet av analysen visar att det är förskollärarnas ambition att i första hand bedöma om utbildningen motsvarar de pedagogiska krav och strategier som är nödvändiga för att ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor. Både förskollärare och vårdnadshavare utgår från sitt förhållningssätt och sin barnsyn när de bedömer barns utveckling. Resultatet visar även att den kompetens hos barn som värderas högst av förskollärare och vårdnadshavare är samvarokompetens som de anser är en grundpelare för all utveckling.

Syftet med studien är att ta reda på vårdnadshavares möjligheter till inflytande och delaktighet under inskolningen. De forskningsfrågor som studien grundats på är; vilket inflytande anser sig vårdnadshavarna ha under inskolningen? Vilket inflytande ges vårdnadshavarna under inskolningen enligt förskollärarna? Bidrar de olika inskolningsmetoderna till olika former av inflytande eller delaktighet? Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer. Både vårdnadshavare och förskollärare intervjuades och sammanlagt genomfördes nio intervjuer. Intervjuerna spelades in på diktafon för att sedan transkriberas, läsas igenom noggrant, reduceras och delas in i kategorier innan de ställdes mot teorier och rubricerades. Studien kan bidra med kunskaper och ökad förståelse för både vårdnadshavare och förskollärare när det gäller delaktighet och inflytande för vårdnadshavare. Resultatet visade att vårdnadshavare ansåg att deras inflytande hörde ihop med hur mycket de blev lyssnade på. Även förskollärarna lyfte ur sitt perspektiv att inflytande för vårdnadshavarna var att förskollärarna var lyhörda. I resultatet har olika former av makt blivit synliga i interaktionen mellan vårdnadshavare och förskollärare. Därför har den pastorala makten och disciplinära makten används som analysverktyg tillsammans med begreppen inflytande och delaktighet.

Med musikens påverkan på alla människor, syftar detta examensarbete på att musik är främjande för alla dimensioner inom oss; det emotionella, existentiella och kinestetisk-motoriska (Nielsen, 1998). Syftet med studien är att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera pedagogers och vårdnadshavares vanor, brukande och syn på musik. Detta ur perspektivet; med och utan barn, i förskolan och privata sammanhang. Genom två kvalitativa (med kvantitativa inslag) webbenkäter, har vårdnadshavare och pedagoger svarat i fritextrutor på öppna frågor om hur musik lyssnas på och används.Resultatet av vår undersökning visar att de flesta respondenter ser positivt på musik och använder musik flitigt i hemmet och på förskolan för att exempelvis stimulera sina och barnens humör, samt det kroppsliga uttrycket i aktiviteter. Användandet av musik sker oftast som bakgrundsmusik. Det verkar skapa avkoppling, harmoni, glädje, samt bidra som det gemensamma “kittet” i relationer. Respondenterna integrerar musik på ett aktivt, intentionellt- och icke intentionellt sätt. Det kan ske på ett oreflekterat sätt eftersom integreringen av musik oftast innebär att pedagogerna inte behöver planera för musikundervisning. En oreflekterad integrering av musik visar att styrdokumentens estetiska inslag faller bort för andra aktiviteter eller syften. Att planera förskolans musikverksamhet utifrån andra aktiviteter eller ett färdigkomponerat arbetsmaterial, som exempelvis Spotify och Youtube, gör att barnens musikaliska kunskaper, utveckling, behov och intresse hamnar sekundärt. Studiens informanter pekar på att de väljer musik utifrån sitt och barnens humör. Kanske kan denna tanke tas i större beaktande, att välja musik utifrån barnens humör och didaktiska överväganden. I relation till tidigare forskning som exempelvis Hargreaves & North (1999) förstärks det kognitiva, affektiva och socialiserande desto mer musik används. Musik och musikundervisning kan ses som ett universellt språk, som skapar kommunikation och det gemensamma “kittet” i sociala relationer.

Syftet med studien är att ur vårdnadshavarnas perspektiv undersöka hur samverkan sker mellan hemmet och fritidshemmet, hur vårdnadshavarna upplever sig vara delaktiga samt ha inflytande i den fritidshemspedagogiska verksamheten.Den valda metoden i studien är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Metoden har använts vid utförandet av studiens åtta intervjutillfällen. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon som sedan transkriberades och kategoriserades systematiskt. Studiens empiriska material analyserades med hjälp av Erikson (2004) fyra principer som alla berör samverkan mellan föräldrar och skola. Analysen har gjorts med stöd av dessa principer för att konkretisera olika uppfattningar om relationer, maktförhållanden och behov.Studiens slutsats är att samverkan, delaktighet och inflytande övervägande upplevs som bristfällig utifrån vårdnadshavarnas perspektiv. De anser att det bland annat beror på att informationen är otillräcklig från fritidshemmets sida men menar samtidigt att det finns en avsaknad av intresse från deras sida för ett ökat inflytande. Denna avsaknad av intresse grundar sig i den tillit de känner att de har för personalens kapacitet till att ge barnen den kunskapsutveckling de behöver.

Förskolan är sedan 2010 en egen skolform och lyder under skollagen vilket betyder att undervisning ska bedrivas. Trots detta förekommer inte begreppet undervisning i förskolans läroplan. Skolinspektionen visar att undervisning i förskolan bedrivs men benämns inte i termer som undervisning. Begreppet väcker många känslor och tankar, vilket har bidragit till en otydlighet då det kan tolkas på olika sätt. I samband med den kommande revideringen av förskolans läroplan 2018 tillkommer begreppet undervisning.I skollagen och läroplanen poängteras vårdnadshavarnas rätt till inflytande och delaktighet. Det blir därför relevant att synliggöra deras resonemang kring undervisning i förskolan. Syftet med studien är att bidra till kunskapsutveckling om förskollärares och vårdnadshavares resonemang kring begreppet undervisning och dess innebörd för förskolans verksamhet. För att undersöka studiens ämnesområde används transkriberingar från sammanlagt åtta intervjuer av förskollärare och vårdnadshavare. Materialet ligger till grund för en tematisk analys. Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt av kunskapssociologerna Berger och Luckmann. Vi diskuterar studiens empiri utifrån teori och tidigare forskning med ansats utifrån förskollärares och vårdnadshavarnas erfarenheter och resonemang.Studiens resultat visar olika uppfattningar om vad begreppet undervisning kan innebära i en förskolekontext. Studien vittnar om att samtliga undersökningsdeltagare tror att införandet av begreppet kan förändra förskolans verksamhet. Begreppet kan komma att bli gynnsamt för förskolans verksamhet och ett lyft för professionen. För att detta ska ske krävs utsatt tid för diskussioner om vad undervisning kan vara och hur det kan utföras i verksamheterna. Resultatet visar även att en gemensam syn krävs för att minimera missuppfattningar kring undervisningen i förskolan.