Bakgrund Vi har valt att undersöka vilken roll pedagoger anser att de har för barnets anknytning, vidinskolning och vid olika inskolningsmodeller. Studien redogör för olika inskolningsmodeller som pedagogerna väljer mellan, svårigheter som kan uppstå vid inskolningen, pedagogernas roll för en god relation och vårdnadshavarsamverkan. Vi har inspirerats av anknytningsteorin när vi gjort vår studie och därför har vi ett inslag om den i bakgrunden. Andra studier har bland annat kommit fram till att det inte finns någon inskolningsmodell som anses vara bättre när det gäller pedagogernas funktion för anknytningen, samt att en god relation medvårdnadshavare är väsentlig. Syfte Syftet med vår studie är att få mer kunskap om vilken funktion pedagoger anser att de har förbarnens anknytning vid inskolningen, via olika inskolningsmodeller. Metod Undersökningen utfördes med kvalitativa intervjuer. Fem stycken förskollärare på två olika förskolor intervjuades. Resultat I resultatet framgår det att det används olika slags inskolningsmodeller på olika förskolor. Vilken modell de vill använda sig utav väljer förskolorna själva. Pedagogerna försöker bygga en bra relation till vårdnadshavarna, detta för att ett samarbete mellan hem och förskola skakunna flyta på bra. Det framgår också att pedagogerna anser att trygghet är en väsentlig del för att barnet ska kunna trivas på förskolan. Det är upp till pedagogerna att bygga upp enrelation med barnet, som i sin tur leder till en starkare trygghetskänsla.

Läsläxan är ett etablerat inslag i skolans verksamhet som innebär förväntningar på vårdnadshavarnas förmåga att stötta sina barn. Forskningen på området är dock mycket begränsad och den tidigare forskning som finns ger ingen samstämmig bild av läxans betydelse för lärande. Hypoteser har utformats med utgångspunkt i teorier och tidigare forskning om hur läsläxans utformning påverkar stöttningen i hemmet och elevernas skolresultat. Syftet med studien är att undersöka om en interaktiv läsläxa, som bygger på läsförståelsestrategier och som uppmuntrar kommunikation mellan vårdnadshavare och barn, utvecklar elevernas läsförståelse mer än en traditionell läsläxa. En experimentell design har använts och två klasser i årskurs 2 har fungerat som experimentgrupp och kontrollgrupp. Experimentgruppen manipulerades genom en interaktiv läsläxa samtidigt som kontrollgruppen fortsatte med sin ordinarie traditionella läsläxa. Experimentet pågick under en sexveckorsperiod och påbörjades och avslutades med ett test för att mäta elevernas läsförståelse. Fortsättningsvis undersöktes hur ofta läxan genomfördes i experimentgruppen och vårdnadshavarna fick därefter utvärdera den interaktiva läsläxan skriftligt. Resultatet indikerar en signifikant ökning i läsförståelse i båda grupperna från förtest till eftertest. Däremot visar resultatet att den interaktiva läsläxan inte lett till att experimentgruppen utvecklat sin läsförståelse mer än kontrollgruppen. Vårdnadshavarna uttrycker dock en positiv inställning till den interaktiva läsläxan och pekar på att den ökat engagemanget för läsning i hemmet. I experimentgruppen framkommer även att det finns ett svagt samband mellan mängden läxläsning och elevens läsförståelse.

Syftet med denna studien är att bidra med kunskap om relationsskapande under inskolningen. Fokuset ligger på vårdnadshavares perspektiv och åsikter om hur de ser på relationen som förskollärarna har med deras barn samt vilken relation de har med förskollärarna.   Den teori som vi har valt till denna studie är Bowlbys Anknytningsteori. Den handlar om hur anknytningen från ett barn till sina vårdnadshavarna kan se ut och hur en anknytning kan utvecklas, både till vårdnadshavare samt förskollärare i förskolan.   Den valda metoden var kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare där de fick berätta om sina upplevelser angående inskolningen samt redogöra för hur de såg på relationen som de har med förskollärarna idag.   I resultatet kom det fram att trygghet var ett centralt begrepp som vårdnadshavarna tryckte på var viktigt för dem. Det var viktigt att både barnen och vårdnadshavarna var trygga med förskollärarna. Information var även något som togs upp som en viktig del till att vårdnadshavarna kände sig trygga.

Varje år ska ett utvecklingssamtal genomföras med barnets vårdnadshavare i förskolan, därför har ett intresse växt fram hur dessa samtal utformas. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med utvecklingssamtal i förskolan samt undersöka vad de väljer att förmedla till barnets vårdnadshavare. Detta uppnås med hjälp av tre frågeställningar: Hur arbetar förskollärare med utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande i förskolan? Vad väljer förskollärare att förmedla av innehållet i utvecklingssamtalet och på vilket sätt förmedlas det till vårdnadshavare? Hur väljer förskollärare att samtala om barnet i utvecklingssamtalet? Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fyra fokusgrupper med sammanlagt elva förskollärare. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har förskollärarnas konstruerade beskrivningar analyserats med hjälp av fyra begrepp: typifiering, objektifiering, institutionalisering och habitualisering. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i hur förskollärarna väljer att utforma och genomföra utvecklingssamtal i förskolan. Dessutom har det framkommit att tiden är avgörande för hur samtalet blir. I den avslutande diskussionen sätts studiens resultat i kontrast till den tidigare forskningen om utvecklingssamtal. Studien har bland annat bidragit med kunskap om de ”svåra” utvecklingssamtalen och om hur känsliga ämnen kan förmedlas till barnets vårdnadshavare. Förhoppningsvis leder studien till att andra förskollärare börjar reflektera om deras sätt att utforma och genomföra utvecklingssamtal i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur de åtgärder som är beskrivna i ett antal åtgärdsprogram, skrivna på tre olika skolor, överensstämmer med skolans styrdokument. Framför allt var syftet att belysa på vilken nivå åtgärderna låg, vilka specialpedagogiska perspektiv som kunde skönjas i åtgärdsprogrammen, föräldramedverkan samt hur fördelningen mellan könen såg ut. Vi fick fram vårt resultat genom att analysera texterna i de insamlade åtgärdsprogrammen. För det har vi använt oss av kvalitativ textanalys. Studien är kvalitativ med vissa kvantitativa inslag och var inspirerad av den hermeneutiska forskningstraditionen. Resultatet visade att individnivån var den klart dominerande nivån. Mycket sällan fanns åtgärder på gruppnivå och ganska sällan på organisationsnivå. Det kategoriska perspektivet var inte lika dominerande som tidigare forskning visat. Individperspektivet dominerade planering av insatser. De flesta åtgärderna hade inkludering som mål, även om det inte syntes vid första anblicken. Medverkan från vårdnadshavare varierade stort och åtgärdsprogrammen skrevs ofta utan vare sig vårdnadshavares eller elevers medverkan. Pojkarna stod för två tredjedelar av alla åtgärdsprogram. Flickornas åtgärder bestod till största delen av pedagogiska anpassningar.

Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen mellan fritidslärare och vårdnadshavare på flerspråkiga fritidshem fungerar med vårdnadshavare som har bristande svenska språkkunskaper. För att granska detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidslärare på olika fritidshem. Fem legitimerade fritidslärare intervjuades för att samla in data. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats. Urvalet som gjordes för studien var legitimerade och erfarna fritidslärare på flerspråkiga fritidshem.  Det intervjuarna har kommit fram till är att kommunikationen mellan fritidshemmet och vårdnadshavarna är avgörande för elevernas utveckling och vardag. Det kan finnas olika faktorer som försvårar kommunikationen mellan fritidslärarna och vårdnadshavarna. En av det slaget är vårdnadshavare med bristande svenska språkkunskaper. Resultatet visar att fritidslärarna upplever att det finns en del problem i kommunikationen med vårdnadshavarna. Faktorer som vårdnadshavarnas språk, kultur, skilda synsätt, intresse och engagemang spelar en stor roll i hur väl kommunikationen fungerar. Resultatet har visat hur bland annat fritidslärare använder olika metoder för att komma i kontakt med vårdnadshavare. Fritidslärarna tar hjälp av kollegor, modersmålslärare, tolkar samt teknik i form av digitala tjänster och sociala medier som kan användas som bildstöd för att kommunicera med vårdnadshavare.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg i introduktionsprocessen i förskolan. Introduktion är en av förskolans största områden och vi är nyfikna på vårdnadshavarnas erfarenheter gällande ämnet. Vi utgår från tre frågeställningar, varav en frågeställning är övergripande som följs av två underfrågor. Frågeställningarna berör arbetet med introduktion, vårdnadshavarnas erfarenheter av anknytning och omsorg samt introduktionsmetoder. Studien har genomförts på två förskolor i samma kommun och vi har samlat in enkätsvaren som vårdnadshavare har besvarat på de respektive förskolorna. Empirin samlades in genom kvalitativ metod och kommer analyseras utifrån Brobergs, Hagströms, Brobergs (2012) tolkning av anknytningsteori och relationell pedagogik som Aspelin och Persson (2011) beskriver.  Det framkommer i resultatet att introduktionsmetoderna känns tillräckliga för att bidra till barnets trygghet på förskolan. Vårdnadshavarnas erfarenheter med anknytning och trygghet är att det är betydelsefullt i arbetet med introduktionen. I vår studie kan det ses som att vårdnadshavarna upplever att samarbete och en tydlig kommunikation är en förutsättning för ett lyckat omsorgsarbete i förskolan.

Bakgrund: Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som upptäcks innan 18 års ålder och utgörs av ofrivilliga vokala- och motoriska tics. Tourettes syndrom hos barnet påverkar hela familjen då de är involverade i varandras liv, där förändringar i en del påverkar helheten i familjesystemet.  Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av barn som har Tourettes syndrom.  Metod: Litteraturstudie genomfördes och åtta artiklar både kvantitativa och kvalitativa, valdes ut efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes till olika kategorier. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra olika kategorier. Resultatet indikerade på ökad stress och oro för de flesta anhöriga i samband med att ha ett barn med Tourettes syndrom. Upplevelse av lägre självkänsla, social isolering och skuld var också någonting som många upplevde på grund av barnets beteende. Det fanns även en brist på förståelse och stöd från både skola och vården.   Slutsats:  Anhöriga blev påverkade av olika situationer kring barnet med Tourettes syndrom som minskade deras livskvalité. För att anhöriga ska kunna få stöd i samhället och känna sig trygga behöver både skolor och vården öka kunskaperna kring hanteringen av Tourettes syndrom.

Det föreligger en global ökning av övervikt och fetma hos barn. Statistik i Sverige från 1990-talet fram tills idag visar en femdubblad ökning hos äldre barn, samt en ökning hos yngre barn där idag var femte 6–9 åring lider av övervikt eller fetma. Orsaker som kan ärvas från vårdnadshavare och leda till övervikt hos barn kan vara genetiska- och livsstilsrelaterade. Livsstilsfaktorer som påverkar är dåliga kostvanor och låg fysisk aktivitet som kan vara en del av samhällsutvecklingen. Eftersom övervikt och fetma hos barn är ett växande folkhälsoproblem och kan få allvarliga konsekvenser blir det viktigt att sjuksköterskornas roll i mötet med familjen synliggörs för att främja barnets hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roll i arbetet med barn som har övervikt eller fetma. Genom en litteraturstudie med fokus på åtta kvalitativa artiklar har en analys av tidigare forskning gjorts. Detta för att öka förståelsen och kunskapen kring området. Resultatet kunde sedan redovisas i fyra kategorier och tio subkategorier. Sjuksköterskor upplevde att vårdnadshavarna hade en stor del i att främja barnets hälsa. Genom att skapa en förtroendefull relation med familjen kunde det känsliga området barnfetma beröras och familjens individuella behov synliggöras. För att kunna uppnå detta upplevde sjuksköterskor ett ökat behov av resurser. Sjuksköterskorna har en viktig roll i det preventiva arbetet och behöver ta hänsyn till hela familjen och inte bara det enskilda barnet. Ur ett hållbarhetsperspektiv blir också sjuksköterskornas roll i mötet med familjen viktig för att kunna bidra till minskad vårdkonsumtion.

Syftet med studien var att bidra med fördjupad kunskap om förskollärares förståelse av och arbete med trygghet i relationer till olika mänskliga aktörer i förskolan, liksom vilka ramar och utmaningar de möter i detta arbete. Genom detta har vi undersökt hur förskollärare uppfattar och förstår begreppet trygghet och dess betydelse för barns lärande och utveckling. Vi har även undersökt förskollärares arbetsmetoder i trygghetsarbetet i förskolan och vilka faktorer som de identifierar som utmaningar i arbetet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare och har analyserats med hjälp av anknytningsteori och ramfaktorteori. Den tematiska innehållsanalysen av intervjuerna visar att trygghet är ett begrepp med många olika nyanser och betydelser beroende på kontexten. Förskollärarna belyser särskilt två aspekter som påverkas och avgörs av trygghet: barns upplevda trygghet som förutsättning för fortsatt lärande samt trygghet som grunden för en kvalitativ pedagogisk verksamhet. Trygghetsarbetet formas av relationer och miljöer, och utmanas av faktorer i relationella dueller i form av tid, ekonomiska prioriteringar och förtroendets påverkan. Uttrycket “trolla med knäna” återkommer i studiens insamlade material vilket översätts till en acceptans och försoning, vad gäller förhållningssätt och arbetsmetoder gentemot de begränsningar som ramfaktorer utgör. Resultatet visar att förskollärarnas attityd och förhållningssätt gentemot ramfaktorer är viktiga och att dessa påverkar hur de ser på och kan genomföra trygghetsarbete.