Syftet med studien var att undersöka samverkansuppdraget mellan hem och förskola ur ett förskollärarperspektiv och hur det kommer till uttryck i praktiken. Studien har en kvalitativ ansats där tio förskollärare deltog genom semistrukturerade intervjuer för att få syn på deras upplevelser och tankar kring samverkan i förskolan. Resultatet visar på att faktorer som tid, engagemang, kunskap och förhållningssätt blir avgörande för vilken samverkan som blir möjlig. Slutsatsen i studien är att det behöver finns förutsättningar för förskollärare att utveckla samverkan, men också anpassade förutsättningar för vårdnadshavare att delta i samverkan.

Berg, Evelina (2021). Att som förälder möta en skola - Berättelser om möten och relationer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med denna studie är att undersöka vad ett antal föräldrar berättar om upplevelser av att möta en skola. Målet var att ta reda på vilka strategier skolor använder sig av i kommunikationen till hemmet. Alla föräldrar har barn med autism och befinner sig i olika delar av Sverige. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Intervjuerna är semistrukturerade med inspiration av livsberättelser. Intervjuerna har gjorts via videosamtal eftersom världen år 2020 befinner sig i en pandemi. Studien utgår relationell pedagogik och analysen arbetas fram utifrån begreppen möten och relationer. Resultatet av studien har visat att barn med autism behöver misslyckas innan hjälpen uppstår i skolan. Många föräldrar berättar att de får kämpa för att få stöd till sina barn. Det är många konflikter som beskrivs i resultatet vilket handlar om bristande kunskaper om autism bland lärare och skolledning. Resultaten presenterar att organisationens roll och att rektorns engagemang spelar roll för vilket stöd barnet med autism får. Kunskap om autism leder fram till positiva möten där information framkommer utan att anklaga föräldern. Detta genererar till goda relationer mellan hem och skola.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare samt få en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med att skapa bra samverkan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med förskollärare. Intervjuerna gav mig en uppfattning om de möjligheter samt utmaningar som förskollärarna såg med att skapa en god samverkan. Jag fick även en större förståelse för arbetet med att skapa en god samverkan. I analysarbetet har jag tagit stöd i den sociokulturella teorin och det interkulturella perspektivet med fokus på begreppen: mediering och redskap. Resultatet av studien visar att förskollärarna ser vikten av att skapa goda relationer med vårdnadshavarna och att vara tydlig i kommunikationen för att skapa en god samverkan. Förskollärarna ser utmaningar i att det kan skapas svårigheter med kommunikationen och problematik när det gäller förskolans rutiner. I kommunikationen använder förskollärarna olika slags hjälpmedel till exempel tolk och översättningsapplikationer. Studien kan förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse för de utmaningar som blivande och yrkesverksamma förskollärare ställs inför när det gäller samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare. Studien kan också bidra till en större förståelse för hur förskollärare kan arbeta för att skapa en god samverkan.

Syftet med denna studie är att den ska bidra till ökad kunskap om hur förskolelärare ser på sin egen förmåga att möta barn och vårdnadshavare från olika kulturer utifrån det uppdrag som de har i förskolan.  Studien utgår ifrån det interkulturella perspektivet med inkludering av mångfald, kultur samt mångkulturalitet. Jag har använt mig av hermeneutisk metod för att tolka studiens resultat och för att samla data med hjälp av semistrukturerade interjuver. Det gjordes fyra olika interjuver med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att de har kompetens att arbeta med mångkultur i förskolor men önskar mer fortbildning för att kunna få en bredare och fylligare kompetens. / The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how preschool teachers view their own ability to meet children and guardians from different cultures based on the assignment they have in preschool. The study is based on the intercultural perspective with the inclusion of diversity, culture, and multiculturalism. I have used a hermeneutic method to interpret my results and to collect data using semi-structured interviews. Four different interviews were conducted with four preschool teachers. The results show that preschool teachers believe that they have the competence to work with multiculturalism in preschools but want more continuing education to be able to have a broader and fuller competence.

Inskolning i förskolan utifrån pedagogers perspektiv synliggörs mer i forskning jämfört med vårdnadshavares. Denna studie kommer därför belysa vårdnadshavarnas perspektiv där känslor, tankar och upplevelser lyfts för att pedagoger ska kunna bemöta dessa förväntningar på bästa sätt. Under sökandet av forskning som behandlar vårt problemområde, upplevde vi att det saknas forskning kring vårdnadshavares perspektiv. Tidigare forskning utgår från pedagogers perspektiv, vilket vår studie vill bortse från. Syftet är att bidra till kunskap kring vårdnadshavarnas upplevelser samt undersöka hur de upplever sin samverkan med förskolan under sitt barns inskolningsperiod genom frågan: Hur upplever vårdnadshavare inskolning i förskolan? Undersökningen utgår från det fenomenologiska perspektivet för att få en förståelse av barns inskolning som fenomen, utifrån vårdnadshavarnas livsvärld. Genom en kvalitativ metod ställdes öppna frågor till tolv vårdnadshavare som det senaste halvåret inskolat sina barn. Vid transkribering av resultatet framgick det att vårdnadshavarna vill ta större del av sitt barns inskolning, samt ett anpassat bemötande gentemot familjers olika behov. Inskolningen ses som en känslofylld tid där ångest, sorg och glädje kan upplevas samt att samverkan mellan förskolan och hemmet är viktig.

Syftet med föreliggande examensarbete var att genom enkätundersökning undersöka hur vårdnadshavare till barn med diagnosen autism, upplevde fritidshemmets verksamhet och dess kommunikation med skolan. Med hjälp av webbenkät undersöktes studiens syfte och frågeställningar. Enkäten publicerades i tre olika internetforum på Facebook och 32 svar inkom. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori valdes för att analysera och diskutera resultatet. Merparten av vårdnadshavarna i studien upplevde inte att fritidshemmet var anpassat och tillgängligt utifrån det egna barnets behov. Två vårdnadshavare gav exempel på att när fritidshemmet fungerade gav det en fantastisk känsla och de upplevde då att fritidshemmet var tillgängligt. Flera av vårdnadshavarna i studien valde bort fritidshemmet till sitt barn med diagnosen autism eftersom de upplevde att de anpassningar och det stöd barnet var i behov av inte gavs i fritidshemmet. Det motsatta skedde när vårdnadshavarna i studien upplevde att fritidshemmet gav det stöd deras barn behövde. Resultatet visade också att vårdnadshavare som bara till viss del upplevde att fritidshemmet fungerade valde att ha sitt barn med diagnosen autism i fritidshemmet eftersom de var i behov av platsen. I studien var det ett fåtal av vårdnadshavarna som upplevde att deras barns åtgärdsprogram kommunicerades mellan skola och fritidshem. Kommunikation av åtgärdsprogram skedde antingen på möte mellan skola-vårdnadshavare-fritidshem, eller genom att samma personal arbetade både i skolan och i fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med anknytning i vardagen på förskolan och hur anknytning kan skapas till barn med olika anknytningsmönster.  Vi använder oss av följande frågeställningar: Hur arbetar förskollärarna med anknytning i sitt vardagliga arbete? Hur kan förskollärarna anpassa sitt arbetssätt för att försöka skapa en trygg anknytning till barn med olika anknytningsmönster i förskolan? Många barn har tiden innan de börjar på förskolan varit hemma med vårdnadshavare i en lugn och trygg miljö. Att börja på förskolan innebär en stor förändring eftersom de nu ska spendera sina dagar utan vårdnadshavaren i en miljö med nya barn och vuxna de ännu inte har hunnit skapa en trygg anknytning till. En annan faktor som också kan påverka barnets trygghet i förskolan är om barnets familjeförhållanden förändras. Därför kan det underlätta om förskollärare har fått förståelse och kunskap om olika anknytningsmönster och hur man kan arbeta med det för att skapa en trygg anknytning till alla barn (Broberg, Hagström & Broberg 2012).  Vi utgår från Bowlbys (1997) anknytningsteori i vår studie. Vi har även använt en kvalitativ forskningsmetod då vi genomfört intervjuer med förskollärare. Vår studie visar att bland de intervjuade saknas kunskap om anknytningsmönster och studien visar även på att anknytningsmönster kan gå i generationer (Charlwood & Steele 2004). Förskollärarna vi intervjuade visade på att de gärna arbetade mot en trygg anknytning men att fokus oftast läggs vid inskolningen. De barn som förskollärarna ansåg behövde mer trygghet försökte detta skapas genom kommunikation, närhet och föräldrasamverkan. Förskollärarna kunde dock inte relatera barns olika beteenden till olika anknytningsmönster. Med vår studie hoppas vi kunna bidra med ökad kunskap och större förståelse för barns beteende och anknytningsmönster samt med den ökade kunskapen kunna ge möjlighet att skapa en trygg anknytning till barn i förskolan.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lekens betydelse förtydligats där den beskrivs i ett eget avsnitt som en central och viktig del i undervisningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevde vi vid tillfällen att leken betraktats som oviktigt tidsfördriv av vårdnadshavare och vid avsaknad av personal eller dokumentation synliggörs inte lekens betydelse. Syftet med examensarbetet var att synliggöra och jämföra förskolepersonals samt vårdnadshavares resonemang kring lekens betydelse i förskolan och hur lekens betydelse kommuniceras genom dokumentation. Vi använde oss av tre frågeställningar för att besvara examensarbetets syfte vilka var: Hur resonerar förskolepersonal och vårdnadshavare kring lekens betydelse i förskolan? Hur synliggörs leken i förskolepersonalens dokumentation? Hur förmedlar förskolepersonalen dokumentationen av lek till vårdnadshavare? Det empiriska materialet samlades in genom två webbaserade enkäter, där två förskolor deltog med både personal och vårdnadshavare. Resultatet utgjordes av en tematisk analys där teman skapades utifrån examensarbetets frågeställningar och teoretiska perspektiv. Resultatet av examensarbetet visade att vårdnadshavarna hade mycket kunskap om lekens betydelse i förskolan och att deras tankar till stor del överensstämde med förskolepersonalens resonemang, samt gick i linje med läroplanen för förskolan. Att leken uppfattades som endast ett tidsfördriv av vårdnadshavare har med bearbetningen och analysen av resultatet förändrats, då många av vårdnadshavarna såg vikten av lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. I undervisningen är dokumentationen som kulturellt redskap viktig för att förstå barns lärande i leken och hur man vidare kan utmana deras lärande inom den proximala utvecklingszonen men resultatet visade att synliggörandet av lekens betydelse för vårdnadshavare var bristfällig.

Examensarbete handlar om framför allt interkulturell kommunikation och lite om samverkan, mellan pedagoger och vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska. Syftet med studien var att få svarpå vilka utmaningar och hinder pedagoger kan uppleva inom kommunikation, samt på vilka sättkommunikation sker och vad som förmedlas. Det utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, som dels skedde enskilda, dels i en fokusgruppintervju, totalt deltog fyra pedagoger. Studienutgår ifrån begreppet mångkultur och teorin interkulturalitet. Tidigare forskning visar på hur komplext kommunikation kan vara, när det finns olika språk och det är inte alltid lätt att kunna förstå varandra. Björk Willén (2013) beskriver att det krävs ett stort samarbete, både utifrån pedagoger och vårdnadshavare att nå ett samförstånd. Resultatet visar på att språket kan vara utmanande, som flera pedagoger poängterar, upplever dem att vårdnadshavare säger att de förstår, men oftast gör de inte det. Kulturkrockar kan också vara ett hinder, som en pedagog belyser. I studien framgår också att förskolor kan vara både mångkulturella och monokulturella, beroende på situation. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

No description available.