Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenhet i kommunikation med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska, där det finns risk för språkförbistring. Studien har en kvalitativ forskningsdesign med teoretisk utgångspunkt i ett relationellt perspektiv. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer utifrån åtta förskollärares beskrivningar från tre olika mångkulturella förskolor. Analysen utgår från en tematisk analys där olika teman kategoriserats utifrån det insamlade datamaterialet. Resultatet visar att det finns utmaningar i kommunikationen när förskollärare och vårdnadshavare inte kan mötas kring språket. Vidare visar resultatet att förskollärare behöver använda sig av olika strategier för att skapa goda förutsättningar för en ömsesidig kommunikation. Slutsats som dras är att det finns utmaningar i kommunikationen med vårdnadshavare som exempelvis kulturkrockar, brist i kommunikationen, förståelse för förskolans uppdrag samt likvärdighet i förskolan. En andra slutsats som dras är att använda olika strategier som att anpassa sitt språk, använda konkret material, tolk, kollegor och förskolans läroplan.

Syftet med studien var att undersöka hur åtta vårdnadshavare ser på relationsskapandet mellan förskola och hem och om Covid-19 pandemin påverkat deras relationer till förskolan. Datainsamlingen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod, med semistrukturerade intervjuer som verktyg för att samla in de material som ligger till grund för studien. Det insamlade materialet har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod och resultatet analyseras sedan utifrån Lev Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet visar att kommunikation, information och samarbete är de viktigaste delarna för att skapa en god relation mellan förskolan och hem. Under Covid-19 pandemin har relationerna till förskolan blivit påverkade, då de tidigare nämnda viktiga delar blivit allt mer bristfälliga.

Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar att de ges möjlighet till inflytande i den svenska förskolan angående deras barns behov. För studien har en kvalitativ metod, i form av sju semi-strukturerade intervjuer med vårdnadshavare, använts. Dessa har bearbetats genom en tematisk analys där fyra kategorier urskilts för att synliggöra empirin och hitta gemensamma nämnare i respondenternas svar. Studien har en fenomenografisk forskningsansats som utgångspunkt, vilket har varit behjälpligt i undersökandet av vårdnadshavares uppfattningar då denna ansats ger plats åt personers berättelser. Därmed har det varit möjligt att skapa en utförlig och så när inpå sann beskrivning som möjligt av respondenternas upplevelser. ​Denna studies resultat visar att vårdnadshavare uppskattar och värdesätter goda relationer och ett gott samarbete med förskolan. Vårdnadshavare anser att detta är betydelsefulla faktorer för att de ska känna tillit och förtroende för utbildningen och att deras barns behov tillgodoses. Studiens resultat visar även på att det är svårt för vårdnadshavare att urskilja gränsen mellan inblick och inflytande, samt att den generella uppfattningen hos vårdnadshavare är att rätten till inflytande i förskolan inte har nått dem.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar om förskoleuppdraget samt deras upplevelse av möjlighet till delaktighet och inflytande. Studien genomförs eftersom det framkommit att vårdnadshavarnas perspektiv är underrepresenterat i forskning kring förskolan. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där åtta vårdnadshavare från tre olika förskolor i Mellansverige intervjuades för att samla in empiri. Empirin analyserades med en tematisk analys som identifierade fyra olika teman. Studiens teoretiska ramverk utgörs av för forskningsfältet relevanta begrepp vilka är omsorg, undervisning samt delaktighet och inflytande. Dessa begrepp kan kopplas till förskolans uppdrag och har använts genomgående i studiens samtliga delar. Studiens resultat visar på att omsorgsuppdraget ses som mer betydelsefullt och prioriteras över undervisningsuppdraget. I undervisningen framskrivs de sociala vardagsfärdigheterna i sin tur som mer betydande än de akademiska ämneskunskaperna. Generellt ansågs det viktigt att barnens fysiska omsorgsbehov tillgodoses där stort fokus låg vid trygghet och relationsbygge. Vidare framkom i empirin att vårdnadshavarna upplevde att de hade möjlighet till delaktighet och inflytande, dock betraktades det som att de saknade möjlighet till reellt inflytande. En viktig framgångsfaktor som uppmärksammades var dialogen som ett verktyg för att möjliggöra delaktighet och inflytande och här sågs muntlig- och digital kommunikation som nyckelaspekter. Även förskolans roll som komplement till hemmet framkom som en genomgående aspekt i resultatet. Slutligen tolkades pedagogernas och vårdnadshavarnas engagemang vara betydande för mängden delaktighet och inflytande som uppnåddes i verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Studiens syfte är att utifrån vårdnadshavares perspektiv belysa varför vissa elever valt att sluta på fritidshemmet i tidig skolålder, t.o.m. årskurs fyra. Dessutom vad eleverna gör på sin fritid istället för att gå på ett fritidshem. Studien syftar också till att visa hur fritidshemmet skulle kunna arbeta för att få eleverna att stanna kvar längre. Frågeställning: Varför slutar elever på fritidshemmet i tidig ålder? Vad gör deras barn på sin fritid i stället för att gå på ett fritidshem? Vad anser vårdnadshavare att fritidshemmet skulle kunna göra för att få eleverna till att stanna där längre? En kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare har ägt rum för att få mer nyanserade och ingående svar.  Resultatet visar att avsaknad av kompisar, fritidshemmets stökiga miljö samt barns mognad är anledningar till att barnen väljer att sluta på fritidshemmet. Barnen umgås istället med kompisar och ofta via digitala verktyg. Läxor blir gjorda tidigare på dagen nu när barnen slutat på fritidshemmet uppger vårdnadshavare. Informanterna anser att fritidshemmets personal behöver visa ett större engagemang samt öka elevernas inflytande i verksamheten för att få eleverna intresserade av fritidshemmet. Enligt informanterna behöver fritidshemmet fler resurser för att kunna erbjuda aktiviteter och en trygg miljö för barnen. Dock anser vårdnadshavare att problemen som uppstått genom bristfälliga ramfaktorer är något som rektorer och lokalpolitiker behöver se över.

Media målar upp en mörk bild av relationen mellan skola och vårdnadshavare och beskriver vårdnadshavare i negativa ordalag samtidigt som andelen ungdomar som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg är hög. Detta väckte frågan om hur vårdnadshavare ser på samverkan med skolan. Syftet med studien var att få en bild av hur samverkan med skolpersonal på högstadiet upplevdes av vårdnadshavarna och att se eventuella framgångsfaktorer i samverkan. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Tio respondenter intervjuades, vilkas berättelser sedan utgjorde grunden för analys och tolkning. Resultatet visade att de flesta av respondenterna upplevt någon form av problem i samverkan med högstadiet men det fanns även två respondenter som såg positivt på sin upplevelse. Framgångsfaktorer som synliggjordes var god förmåga hos skolan att möta elevers behov, skolpersonalens engagemang och strävan efter att eleven ska lyckas, goda relationer mellan skolpersonal, vårdnadshavare och elev samt kollegial samverkan på skolan. De slutsatser som dragits var att vårdnadshavarna hade sitt barns bästa för ögonen och att det som av skolan kunde upplevas som ett ifrågasättande i grunden handlade om att värna sitt barns rätt till en lyckad skolgång samt att vårdnadshavarna ansåg att orsaken till deras barns skolsvårigheter låg i ett upplevt systemfel i skolan.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur vårdnadshavare ges möjlighet till inflytande i förskolans utbildning. Föreliggande studie ämnar undersöka hur pedagoger i samverkan med vårdnadshavare via den dagliga kommunikationen skapar förutsättningar för detta. Studien utgår från följande frågeställningar: • Hur samtalar pedagoger om att de skapar förutsättningar för vårdnadshavares inflytande vid den dagliga kommunikationen? • På vilket sätt samtalar pedagoger om att vårdnadshavares åsikter synliggörs i förskolans utbildning? Studien utgick från en kvalitativ metod där tre semistrukturerade gruppintervjuer med pedagoger genomfördes. Studien har inspirerats av det sociokulturella perspektivet och för att bearbeta empirin har en tematisk analys använts. Resultatet indikerar att pedagoger anser att vårdnadshavare har inflytande över utbildningen. Det inflytande som sker är främst kring det enskilda barnet och mindre kring det didaktiska uppdraget. Samtidigt visar resultatet att alla vårdnadshavare inte möjliggörs samma förutsättningar till ett inflytande. Samverkan ses enligt pedagoger som en grundpelare för att upprätthålla goda relationer vilket i sin tur kan leda till vårdnadshavares inflytande. Utifrån resultatet konstateras att pedagogers eget förhållningssätt ses som en förutsättning för att möjliggöra inflytande och samverkan med vårdnadshavare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärare utifrån deras perspektiv ser på samarbete och interaktion med vårdnadshavarna i förskolans verksamhet. I undersökningen deltog åtta legitimerade förskollärare. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som fokus. Den modell som har lagt grunden för detta arbete är Granströms samarbetsmodeller. När data hade samlats in genom intervjuer, använde vi oss av en tematisk analys där vi delade upp resultatets olika innehåll. Resultatet visade att ett lyckat samarbete grundar sig på olika faktorer, bland annat kommunikation och förtroende. Den dagliga kontakten anses vara väsentlig för att en relation ska skapas mellan vårdnadshavare och förskollärare. Dock menar förskollärare att det även finns utmaningar med samarbetet, bland annat intresse och tid. Studiens slutsats är att det behövs skapas relationer mellan förskollärare och vårdnadshavare som behöver börja tidigt. En kontinuitet och fortlöpande samtal mellan de båda parterna är betydelsefullt. Om dessa faktorer inte förekommer kan det uppstå olika typer av utmaningar som kan bidra till att samarbetet försvåras och att barnets vistelse på förskolan påverkas.

I förskolans styrdokument står det att förskolan ska samarbeta med hemmen för att främja barns utveckling och lärande. Det beskrivs inte hur det ska genomföras och därför har syftet med denna studie varit att skapa ökad kunskap om hur förskollärare och rektorer uppfattar samarbetet med vårdnadshavare i det dagliga arbetet i förskolan, samt undersöka vilken roll rektorer har i denna process. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod och insamlingen av data har skett via semistrukturerade intervjuer. I studien har verksamma förskollärare och rektorer intervjuats. Den teori som har präglat denna studie är den utvecklingsekologiska teorin. I resultatet framkommer att det finns fyra olika syften med samarbete. Det finns även olika sätt att genomföra samarbete på, där vissa samarbetsformer visar sig vara mer uppskattade än andra. Vidare finns en medvetenhet både från förskollärares och rektorns håll, om vad rektorn har för roll i samarbetet mellan förskola och vårdnadshavare.

Denna studies syfte är att undersöka elevers och vårdnadshavares attityder till naturvetenskap och i vilken utsträckning eleverna speglar vårdnadshavarnas attityder. Vi har också undersökt i vilken utsträckning eleverna finner förebilder inom naturvetenskapen i samhället. Elever i skolår 6 och deras vårdnadshavare ingick i undersökningen. Efter en utskickad förfrågan fick vi nio par (elev/vårdnadshavare) som var villiga att ställa upp i undersökningen. Eleverna och vårdnadshavarna intervjuades. Under tiden en av oss intervjuade så observerade den andra intervjun. Undersökningen antydde att eleverna till viss del speglar vårdnadshavarnas attityder. Undersökningen visar också att eleverna inte finner några förebilder inom naturvetenskapen i samhället.