Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergången från förskola till särskola –sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school –six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga olika aktörers perspektiv på samverkan vid övergångar mellan förskola och särskola. Våra två huvudfrågor har varit; Vilken syn har olika aktörer på övergången mellan förskola och särskola? Vilka hinder och möjligheter finns enligt aktörerna avseende samverkan?Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats där vi intervjuar sex aktörer med olika roller i samverkan vid övergångsprocessen; en specialpedagog från barnhabiliteringen, en specialpedagog från förskolan, en pedagog från förskolan, en speciallärare från särskolan, en rektor för särskolan, samt en aktör från särskolans resursteam. Teori: Vi har i vår studie valt att använda Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell och systemteorin för att tolka våra resultat. Resultat/analys: Resultatet och analysen är indelat i tre gemensamma delar; Samverkan- process och riktlinjer, möjligheter och hinder samt vårdnadshavares delaktighet. Våra resultat visar på en genomgående positiv inställning till samverkan hos aktörerna. När det kommer till erfarenheter kan vi dock se vissa skillnader utifrån aktörernas olika yrkesperspektiv. Aktörerna har olika uppdragsgivare och arbetar utifrån olika fokus, därav skiljer sig deras erfarenheter och uppfattning av hur samverkan fungerar. Det framkommer även att vårdnadshavare har stor delaktighet i övergångsprocessen. Nyckelord: förskola, samverkan, specialpedagog, särskola, vårdnadshavare, övergångar.

Syftet med studien är att, utifrån de deltagandes erfarenheter och värderingar, ta reda på vårdnadshavarnas kunskap och intresse för läroplanen samt pedagogernas syn på att förmedla dem denne. Totalt deltog tre förskolor varav enkätsvar från 50 stycken vårdnadshavare samt intervjuer med tre förskollärare och två förskolechefer utgjorde den empiri som sedan bearbetades. Med avstamp i den förhållandevis kopplade tidigare forskningen, tillsammans med studiens teoretiska begrepp analyserades empirin med studiens frågeställning som utgångspunkt. Sammanfattningsvis uppgav majoriteten av vårdnadshavarna känna till läroplanen för förskolan men uttryckte trots det tydligt en vilja att veta mer om denna samt hur den används i verksamheten. Intervjuerna med förskollärare och förskolechefer speglade till viss del enkätundersökningen, om än med olika erfarenheter och värderingar gällande tänkbara för- och nackdelar med förmedling och förankring av läroplanen gentemot vårdnadshavarna.

Syftet med denna studie är att belysa anknytningens innebörd för barns uppväxt i förskolan, och vad pedagoger kan göra för att ge barn förutsättningar till en trygg vardag i förskoleverksamheten. Jag använder mig av följande frågeställningar, vad är anknytningens betydelse för barnet? Vad har pedagogen för roll när det kommer till barns anknytning? Vad har vårdnadshavaren för roll då det handlar om anknytning, anknytningsmönster och inskolning? Många barn lämnas redan när de är ett år gamla och är på förskolan under långa vistelsetider. Att utgå från barnets behov och intresse i verksamheten håller på att försvinna och istället ersättas med ämnesundervisning. Detta blir en oroande faktor eftersom en förutsättning för lärande för speciellt barn under tre år, är omsorgens betydelse avgörande (Kihlbom m.fl, 2009).Jag utgår från anknytningsteorin i min studie. Jag använder mig av kvalitativ forskningsmetod genom att göra intervjuer med förskollärare och observationer av tre barn under inskolning. Resultatet av studien är att det krävs kunskap om anknytning för att kunna uppfylla barnets behov av anknytning, detta visar sig i intervjuerna att det fanns en brist av kunskap om anknytning. Observationerna visar att barn kan ha olika anknytningsmönster och kräver därför olika förhållningsätt i bemötandet av pedagoger, även vårdnadshavaren har en avgörande roll i barnets trygghetsskapande i förskolan.

Syftet med denna studie är att få en bild av hur samverkan mellan fritidspedagoger och vårdnadshavare kan se ut i fritidshemmet. Studien har utgått från följande frågeställningar:●Hur ser samverkan ut mellan fritidspedagoger och vårdnadshavare i fritidshem?●Vilka rutiner finns för samverkan och vilka dialoger förs mellan vårdnadshavare och fritidspedagoger?●Vilka eventuella hinder finns för samverkan?●Vilka eventuella önskemål om samverkan uttrycks?Vår studie är baserad på tre olika skolors fritidshem. Metoder som används är både kvalitativa och kvantitativa genom intervjuer med fritidshemspersonal och enkätfrågor besvarade av vårdnadshavare. Studien grundas huvudsakligen på två teorier. Den första är Vygotskijs sociokulturella teori vilken betonar vikten av kommunikation och samverkan mellan de vuxna som är involverade i barnets omgivning för att främja barnets utveckling,. Den andra är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och modell som förklarar hur ett barns utveckling även påverkas av förhållanden mellan olika faktorer, såsom hemmet, skolan, fritidshemmet, skolgården, föreningen, bostadsområdet och samhället. Värt att nämna att Bronfenbrenner lägger särskild tyngd på en bra social integration samt ett bra samarbete mellan de vuxna kring barnet. Studiens resultat visar en osäkerhet över vad samverkan betyder och hur den ska verka mellan hem och fritidshem. Förutom att studien visade på en del hinder för samverkan, pekade det mesta i vår undersökning på att begreppet samverkan inte tolkades i dess rätta betydelse av vårdnadshavare och fritidshemspersonal. Samverkan uttrycktes oftast som information man skulle ta emot eller delge och inte som ett samarbete där fritidshemspersonal och vårdnadshavare är involverade. Därmed, resultatet visar en önskan om en förbättring och utveckling inom detta område.

Det kan vara svårt för unga att orientera sig bland möjliga framtidsvägar, därför finns studie- och yrkesvägledare som stöd i grundskolan. Vårdnadshavare kan vara betydelsefulla i ungdomars beslutsfattande. Vi blev därför nyfikna på om, och i så fall hur, vårdnadshavare kan engageras på ett positivt sätt. I denna c-uppsats görs en kvalitativ intervjustudie med sex studie- och yrkesvägledare, verksamma i grundskolan. Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med att involvera elevernas vårdnadshavare i vägledningsarbetet. Undersökningen har en bred ingång tillämnet och resultatet berör en mängd olika aspekter på ämnet såsom praktiska tillvägagångssätt, möjligheter och problem. Resultatet analyseras främst genom samverkansteori. En slutsats vi kom fram till är att studie- och yrkesvägledarna ser möjligheter och har intresse av att involvera vårdnadshavare i elevernas vägledning, trots att de inte involverar dem i någon större utsträckning i dagsläget. Skolorna har stora lokala skillnader i förutsättningar för olika arbetssätt. En annan slutsats vi kom fram till är att vägledarna är fria att lägga upp sitt arbete som de själva vill, men att det kan ses som ett hinder att det inte finns uppdrag från ledningen att söka utökad samverkan med vårdnadshavare och därmed ingen anpassad resurstilldelning. Vi uppfattar ett behov av ökad kunskap om hur involvering av vårdnadshavare skulle kunna bidra till att nå målen för studie- och yrkesvägledningen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet kommunicerar med flerspråkiga vårdnadshavare. Fokuset log på att undersöka vilka strategier pedagogerna har tillgång till i informella respektive formella möten med flerspråkiga vårdnadshavare. Samt hur pedagogerna inkluderar flerspråkiga vårdnadshavare i deras verksamhet. Studien genomfördes av åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i mångkulturella förskolor.  Ett interkulturellt perspektiv är den teoretiska utgångpunkten som vi utgick ifrån för att analysera vår empiri. Kommunikation, inkludering och interkulturell kommunikation är de centrala begreppen som berört syftet med vår studie.  Det framkomna resultatet av empirin har jämförts med både svensk och internationell forskning.  Resultatet av studien pekar på att pedagogerna anser att det inte finns någon skillnad i hur kommunikationen ser ut gentemot vårdnadshavarna i deras verksamhet. Däremot visade resultatet att det kan uppstå hinder och missförstånd i kommunikationen med flerspråkiga vårdnadshavare eftersom pedagogerna och de flerspråkiga vårdnadshavarna har olika kulturella bakgrunder. Därav hänvisade pedagogerna till att de har olika strategier som de tar hänsyn till, om det skulle uppstå missförstånd under kommunikationens gång.  Studien är yrkesrelevant eftersom Sverige blir ett alltmer mångkulturellt samhälle som präglas av människor med olika etniska bakgrunder. Förskolan är en av många plaster där både pedagoger och vårdnadshavare möter det mångkulturella samhället.

Syftet med studien är att beskriva och diskutera hur förskolor utan centralt beslutad digital lösning väljer att förmedla sin verksamhet via sociala medier. Studien är en kvalitativ studie som har genomförts genom semistrukturerade intervjuer av två förskollärare. Studien analyserar också förskolornas publicerade material på Instagram. Studien utgår från ett multimodalt så väl som ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med syftet att få syn på hur respektive förskola konstruerar sin verksamhet via sociala mediet Instagram. Vad som lyfts fram i publikationerna och vad som hamnar i bakgrunden. I resultatet framträdde fem teman som tillsammans visar på konstruktionen av sociala medier i förskolorna som ingår i studien. Resultatet visade utifrån de framträdande teman att förskolorna utgår från samma syfte och förhållningsregler när det gäller publikationerna. Publikationerna visar i huvudsak barnens lärprocesser och verktyget Instagram används i samverkan med vårdnadshavare och som stöd för barnens återberättande.

Idag är vi medvetna om vikten av rätt stöd från vårdnadshavare för elevers utveckling. Samtidigt har användandet av digitala verktyg i matematik ökat senaste åren och 2017 blev programmering obligatoriskt i grundskolan och ett mål i läroplanen. Syftet med denna studie är att belysa vårdnadshavares syn på digitala verktyg som hjälpmedel i ämnet matematik. För att besvara studiens syfte har vårdnadshavare till barn i årskurs två besvarat en enkät. Resultatet visar att det finns en variation av olika förhållningssätt samt syn på digitala verktyg i ämnet matematik. De allra flesta vårdnadshavare har en positiv syn på digital teknik men ser gärna att tekniken fungerar som ett komplement till den traditionella undervisningen. De förespråkar variation i matematikundervisningen.

Studiens syfte var att bidra med fördjupad förståelse om hur förskollärare och vårdnadshavare uppfattar att förskolan arbetar för att tillgodose barnets trygghetsbehov, samt synliggöra om vårdnadshavarnas och förskollärares uppfattningar skiljer sig åt. Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) beskriver att förskolan ska präglas av en trygg och omsorgsfull atmosfär, därav finns ett intresse i studien att synliggöra hur förskolan gör för att tillgodose barnets trygghetsbehov utifrån både förskollärares och vårdnadshavares perspektiv. Vidare upplevs också en utmaning i dagens förskola, där största fokus tycks vara barnets utveckling och lärande vilket gör att den omsorgstagande biten ibland kommer i skymundan. Därmed skapas ett intresse genom studien att synliggöra om vårdnadshavare och förskollärares upplevelser kring tryggheten på förskolan skiljer sig. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som tillämpats genom semistrukturerade intervjuer där tio intervjuer har gjorts, varav fem genomförts med förskollärare och resterande fem med vårdnadshavare. Vidare bygger studien på en fenomenografisk ansats, då det finns ett intresse att synliggöra hur olika människor uppfattar barns trygghetsbehov i förskolan. Studien har bidragit med konkreta exempel på hur förskollärare och vårdnadshavare uppfattar att förskolan gör för att skapa en trygghet för barnen i verksamheten. I resultatet framkom att förskolan tillgodoser barnets trygghetsbehov genom att tillämpa olika strategier i bemötandet av barnet, erbjuder fysisk kontakt och emotionell närvaro, kommunicerar med hemmet och erbjuder och utformar en miljö som skapar trygghet i barngruppen, där såväl rutiner som trygghetsobjekt är betydelsefulla. Det framkom också skillnader i resultatet mellan förskollärares och vårdnadshavares erfarenheter av hur förskolan agerar för att skapa trygghet för barnen. Då vårdnadshavarna utryckte en önskan av en bättre relation mellan hem och förskola, positiva överlämningar, att samtal inte sker över huvudet på barnen och att trygghetsobjekt ska erbjudas i större utsträckning. På så vis kan studien leda till att de som tar del av den kan få en begynnande inblick i båda parternas perspektiv.

Denna uppsats lyfter vårdnadshavares uppfattning om sitt inflytande i förskolan. Syftet är att undersöka deras syn på sin rätt till inflytande och hur de upplever att förskolan möjliggör för deras inflytande och delaktighet. Tidigare forskning pekar på att vårdnadshavarna har ett eget ansvar för barnet under den första tiden, men sedan från en dag till en annan ska ansvaret delas med en institution när barnet börjar i förskolan. Även om ansvaret nu delas är familjens delaktighet i barnets värld på förskolan av stor betydelse för hens utveckling och det är därför av vikt att finna en balans i det delade ansvaret. Tidigare forskning visar att det kan vara svårt att som pedagog finna denna balans i det delade ansvaret och veta var gränsen går mellan den offentliga och privata sfären, då olika kulturer och bakgrunder möts i förskolan. Materialet har samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning och sedan har en kvalitativ analys utifrån Harry Shiers delaktighetsmodell och Roger Säljös sociokulturella perspektiv gjorts. Slutsatsen av vår undersökning är att både inflytandet och förskolans arbete med att möjliggöra inflytande upplevs positivt. Respondenterna önskar inflytande samtidigt som den dagliga kontakten upplevs som betydelsefull och en fungerande möjlighet till inflytande.