Syftet med arbetet är att bidra med kunskap till lärare om hur de kan designa den skriftliga informationen som skickas på en veckobasis till vårdnadshavare, så att chanserna ökar att den blir läst. Arbetet har en kvalitativ ansats där en litteraturstudie, intervjuer och en observation används som metoder för empiri-insamlingen. Undersökningens metodval baseras på ett människocentrerat designperspektiv där gestaltningsförslaget baseras på teoretiska perspektiv inom kognitionspsykologin och informationsdesign.   Resultatet synliggör en brist på riktlinjer och en enhetlig struktur för veckobrevens utformning och innehåll. Detta är en anledning till att vårdnadshavare ibland inte tar del av informationen. Det finns en riktlinje som arbetet funnit när det kommer till den veckovisa informationen som skickas till vårdnadshavarna. Det är att lärarna har ett ansvar enligt läroplanen för grundskolan, LGR22, att informera om elevernas skolsituation, mående och kunskapsutveckling. Denna riktlinje talar inte om hur lärarna ska kommunicera ut informationen.   Arbetet visar att genom att ha en tydlig rubrik för veckobrevet, upplever vårdnadshavare att det är enklare att kunna förstå brevets relevans. Genom att varje veckobrev skrivs utifrån en mall, där brevets innehåll får en tydlig hierarkisk uppbyggnad med fasta rubriker skapade utifrån vårdnadshavarnas behov, kan vårdnadshavarna skapa sig en mental bild av veckobrev. Något som skapar trygghet och möjliggör att vårdnadshavarna enkelt kan orientera sig i brevet och snabbt hitta informationen som är relevant för dem. Utifrån resultaten gestaltas en mall som ska fungera som en standardiserad informationstyp för veckobreven. Vid utprovning av mallen fick en vårdnadshavare studera mallen och komma med synpunkter. Konceptet var passande för vårdnadshavarna och designen upplevdes som tydlig och lättläst, däremot kunde vissa delar möjligen innebära dubbelarbete för lärarna.

Samverkan mellan föräldrar och skola har troligen förekommit så länge det har funnits utbildning för unga, om än i olika hög utsträckning och med olika utgångspunkter. Utifrån de senaste 80 årens syn på hur och varför lärare och föräldrar ska samverka, beskrivs den nuvarande strukturen för samverkan mellan skola och hem utifrån kritisk realism och Erikssons (2004) principer för samverkan mellan skola och hem. I studien intervjuas fem legitimerade lärare som är verksamma på högstadiet om sina kontakter med föräldrar. Intervjuerna analyseras teoretiskt utifrån kritisk realism. Utifrån dessa intervjuer kartläggs den nuvarande strukturen för samverkan mellan skola och hem, de mekanismer som påverkar strukturen samt tänkbara effekter som den rådande strukturen har på elevers likvärdighet och lärares psykosociala arbetsmiljö. Resultatet visar att lärare och föräldrar samverkar utifrån olika principer, vilket får konsekvenser i en otydlighet i vad de olika aktörerna kan bestämma över. Otydligheten ger utrymme för brister i elevers likvärdighet och påverkar lärares psykosociala arbetsmiljö. För skolledare, lärare och andra verksamma inom skolans värld är det av vikt att förstå vilka mekanismer som påverkar lärare när de samverkar med vårdnadshavare. För lärare kan det underlätta de olika beslut som direkt och indirekt rör elevers likvärdighet. Skolledare behöver förstå vad lärare har att hantera, för att kunna göra skolan till en eftertraktad arbetsplats, dit fler människor söker sig. / Interaction between parents and school has probably existed as long as there has been education for young people, albeit to different extent and with different starting points. Based on the past 80 years’ view on how and why teachers and parents should co-operate, the present structure for interaction between school and home is described based on critical realism and Eriksson’s (2004) principles for interaction between school and home. In the study, five qualified teachers working in upper secondary school are interviewed regarding their contacts with parents. The interviews are theoretically analyzed based on critical realism. Based on these interviews the current structure for interaction between school and home, the mechanisms affecting the structure and plausible effects which the current structure has on the equivalence of students and psycho-social work environment of teachers are mapped out. The results show that teachers and parents interact based on different principles, which results in lack of clarity regarding what the different participants can decide. This lack of clarity may lead to shortcomings regarding the equality of students and the psycho-social work environment of teachers. It is important that principals, teachers and others working in schools understand which mechanisms affect teachers when they interact with parents. For teachers, it may make it easier to make decisions which directly and indirectly involve the equivalence of students. Principals need to understand what teachers have to face in order to make the school a desirable workplace, to which more people are attracted.

Syftet med denna studie är att belysa vårdnadshavares syn på förskoleverksamheten. Min förhoppning är att genom detta bidra till en ökad förståelse för förskolebarnens vårdnadshavare och därmed främja en god samverkan mellan förskola och hem.  För att nå syftet och få svar på studiens frågeställningar användes inslag av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av webbenkät och intervjuer. I webbenkäten som främst rörde vårdnadshavares attityder till förskolans läroplan deltog 71 vårdnadshavare och i de semistrukturerade intervjuer som främst fokuserade på samverkan, erfarenheter och läroplan intervjuades två vårdnadshavare. Svaren från webbenkät och intervjuer analyserades och det relevanta för syftet sammanfattades sedan i resultatet. Resultatet visar på att det rådde skiftande attityder till läroplanen och dess mål, där läroplanskategorier som normer och värden samt barns inflytande mötte fler positiva attityder än barns utveckling och lärande. Även de förväntningar som vårdnadshavare hade på förskoleverksamheten var varierande, en tanke om att ”barn ska få vara barn” och att det är viktigt att de får ”bara leka också” förekom dock hos flera av respondenterna. Angående samverkan med förskolan är respondenterna i undersökningen relativt nöjda med den samverkan som finns och den information de får via olika sorters kommunikation, hos en respondent finns det dock en vilja av att vilja veta mer om förskoleverksamheten, något som förskolan inte vet om.

Mitt syfte med studien är att undersöka hur TAKK kan användas som en metod för förskolepedagogerna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Mina frågeställningar är: På vilket sätt använder förskolepedagogerna sig av TAKK i verksamheten? På vilket sätt kan TAKK användas som metod i kommunikationen mellan förskolepedagoger och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska? Hur är TAKK synligt i verksamheten? Min studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv och några centrala begrepp används för att analysera och förstå resultatet. I studien genomfördes deltagande observationer på två olika förskolor, på vilka fem förskolepedagoger deltog. Under observationerna spelades samtalen in, fältanteckningar skrevs och de tecken som fanns uppsatta på väggarna blev fotograferade. Resultatet av studie visar att TAKK används i förskolan, framförallt tillsammans med barnen och att det är mest vid samlingar och matsituationer. Något annat som framkom var att trots tecken-bilder som stöd användes inte TAKK ännu i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Tecken-bilderna skulle kunna användas som ett stöd för förskolepedagogerna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Förskolepedagogerna skulle kunna använda tecken-bilderna i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska som ett stöd när de kanske inte kommer på tecknet men det kan även bli mer tydligt för vårdnadshavarna om de samtidigt får se tecknet på bild. Slutsatserna som kan dras av detta är att det var tydligt att förskolepedagogerna hade viljan att använda sig av TAKK i kommunikationen och att de kunde se att det kunde vara en hjälp om både förskolepedagogerna och vårdnadshavarna förstod de olika tecknen. Men det krävs en del arbete från förskolepedagogerna om TAKK ska bli en naturlig metod att använda i kommunikationen med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska.

Inledning Studien handlar om att diffusa riktlinjer och motstridig forskning kring läxor kan leda till skilda attityder till matematikläxor hos lärare, elever och vårdnadshavare. De skilda attityderna kan i sin tur bidra till minskad likvärdighet för eleverna.Syfte Studien syftar till att ta reda på om det finns skilda attityder till matematikläxor hos de tre grupperna lärare, elever, vårdnadshavare och om det finns eventuella samband mellan attityder och faktorer som grupp, kön, ålder, utbildningsnivå och skolklass.Metod För att ta reda på om det finns skilda attityder till matematikläxor hos de olika grupperna lärare, vårdnadshavare och elever används kvantitativ forskningsmetod och enkät som verktyg för datainsamling. Metoden ger studien ett större antal respondenter och därmed ökar möjligheterna till ett bredare underlag.Resultat Resultatet visar att majoriteten av lärare, elever och vårdnadshavare är positivt inställda till matematikläxor men att det finns skillnader i attityderna. Det finns också samband mellan de skilda attityderna beroende på kön, ålder, utbildningsnivå och skolklass. Skillnaderna bidrar till svårigheter i utförandet av matematikläxan för framför allt vårdnadshavare och elever och därmed minskad likvärdighet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur väl den matematik som förmedlas i hjälpböcker för vårdnadshavare stämmer överens med de matematiska kompetenser som barn ska utveckla under sin tid i grundskolan. Detta för att få insikt i huruvida hjälpböcker för vårdnadshavare kan ses som en undervisningsresurs som vårdnadshavare kan använda sig utav. För att få svar på mitt syfte har jag genomfört en innehållsanalys av tre olika hjälpböcker för vårdnadshavare. Resultatet visar att samtliga kompetenser som barn ska utveckla under sin tid i grundskolan inte förekommer i lika hög utsträckning i de analyserade hjälpböckerna. Det här resultatet indikerar att dessa hjälpböcker för vårdnadshavare inte kan ses som en lämplig undervisningsresurs för att hjälpa barn att utveckla de matematiska kompetenserna. Istället verkar de vara mer lämpliga som undervisningsresurser för att skapa möjligheter att hjälpa barn att utveckla vissa delar av sin matematiska kunskap. / The purpose of this study is to examine how well the mathematics that is conveyed in help books for guardians match the mathematical competencies that children should develop during their time in compulsory school. This is done to gain insight into whether help books for guardians can be regarded as a teaching resource that guardians can use. In order to get an answer to my purpose I conducted a content analysis of three different help books for guardians. The result shows that all the competencies that children should develop during their time in compulsory school do not occur to the same extent in the analyzed help books. This result indicates that these help books for guardians cannot be seen as a suitable teaching resource to help children develop the mathematical competencies. Instead, they seem to be more suitable as teaching resources to create opportunities to help children develop certain parts of their mathematical knowledge.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare synliggör barns lärande och undervisning i förskolan för vårdnadshavare och hur de resonerar kring begreppet undervisning. Studien utgår från psykologen Bronfenbrenner utvecklingsekologiska teori, inom vilken barns utveckling påverkas av hem och samhälle. Studien har en kvalitativ forskningsansats med åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Det blir utifrån resultatet tydligt att olika ramfaktorer kan påverka förskollärares möjlighet att synliggöra barns lärande för vårdnadshavare, men även vilka metoder som främjar detta. Resultatet visar även att förskollärarna har en varierad uppfattning om begreppet undervisning. Slutsatsen visar på förskollärares ansvar för föräldrasamverkan samt dialogen om barns lärande.

Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares uppfattning om, på vilka sätt vårdnadshavare involveras i förskolans miljövård inom ramen för hållbar utveckling. Tidigare forskning pekar på att barns viktigaste källor i lärande om förhållningssätt främst utgår ifrån vårdnadshavare. Mot denna bakgrund formuleras syftet som är; Hur arbetar förskollärarna med att skapa engagemang hos barnens vårdnadshavare i att värna om sin närmiljö? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärare i samverkan med vårdnadshavarna kring hållbar utveckling av förskolans närmiljö: djur och natur? För att söka svar på frågställningarna valdes en kvalitativ metod med intervjuer av fyra förskollärare med erfarenhet av hållbar utveckling genom Grön Flaggs metoder. Analys och tolkning av intervjuerna utgår ifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att inga av de intervjuade förskollärarna uppgav att vårdnadshavare är engagerade i förskolans Grön Flaggs arbete med hållbar utveckling. Förskollärarnas upplevelser av hinder för att engagera vårdnadshavarna i hållbar utveckling är tidsbrist, språksvårigheter samt stora barngrupper. Det verkar dock också finnas tillfällen där förskollärare gav exempel på olika typer av evenemang, installationer samt att aktivt utforska förskolans lek och lärmiljö, som de upplevde verkar främjande för att få vårdnadshavare engagerade i förskolans arbete.

No description available.

Denna studie handlar om samverkan mellan förskola och hem, syftet är att undersöka pedagogers och vårdnadshavares uppfattningar om samverkan. Samverkan mellan förskola och hem är en central del i förskolans verksamhet för att verksamheten ska kunna utvecklas. Det finns olika strategier för samverkan vilket kan göra det svårt för pedagoger att veta hur de ska göra en större grupp vårdnadshavare intresserad av deras verksamhet. I denna uppsats redogör vi bland annat vad tidigare forskning menar att syftet med samverkan är, vem som bär ansvaret för att samverkan utförs och vad samverkan innebär. För att ta del av uppfattningar kring samverkan mellan förskola och hem har vi gjort en enkätundersökning riktad till vårdnadshavare och pedagoger, det var 131 vårdnadshavare och 42 pedagoger som deltog i studien. I vårt resultat kan vi se att det råder delade meningar kring hur samverkan uppfattas och hur det genomförs. I resultatet framgår det att det finns både likheter och olikheter hur pedagoger arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare uppfattar samverkan. De slutsatser vi tagit utifrån respondenternas uppfattningar är att samverkan är en central del som främst handlar om det enskilda barnet och är en viktig del av barns lärande och utveckling. Båda respondent grupperna samt tidigare forskning nämner att det kan vara tidskrävande för vårdnadshavare att vara delaktig i förskolans verksamhet. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>