The purpose of this thesis is to investigate the library for children and young people at Sahlgrenska university hospital in Sweden from a salutogenic perspective. The sociologist Aaron Antonovsky states that human health is benefited by the salutogenic perspective, since it stimulates our sense ofcoherence.The theoretical departure point is sense-making theory. The theory states that in order to move through life, humans are dependent on a sensemaking process. To make sense of our current situation, we need information. What kind of information depends on the individual and its context. Therefore Dervin proposes a users perspective for studies focusing on users interaction with information-systems – libraries included. Accordingly my methods are inspired by sense-making methodology.The investigation is a user study based on five qualitative interviews with parents whose children were being treated at the hospital. The interviews are analyzed using the sense-making process metaphor. The result indicates that the library might help users to make sense of their situation. Given that there is a point of contact between sense-making and the salutogenic perspective, the result might also indicate that the library helps stimulate the users sense of coherence. The library is used by children as well as parents. They usethe library in a way similar to how libraries are normally used by families withchildren. This seems to be what the users appreciate; a normal everyday activityto counter the stress and worries of going through treatments. / Program: Bibliotekarie

BakgrundSamverkan med vårdnadshavare är en viktig del av förskolans uppdrag. Förskollärarna ska enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 13) utveckla förtroendefulla relationer till vårdnadshavarna och verksamheterna komplettera hemmen. Hemmets och familjernas behov är föränderliga. I studiens bakgrund återfinns en historisk tillbakablick på svenska förskolans framväxt. I bakgrunden lyfts även samverkans betydelse, pedagogernas roll, vårdnadshavares önskemål, dygnet-runt-öppna förskoleverksamheter samt vägar till samverkan och vägarnas innehåll.SyfteStudiens syfte är att ge en bild av förskollärares berättelser kring hur samverkan med vårdnadshavare sker i dygnet-runt-öppna samt i dagöppna förskoleverksamheter.MetodUndersökningen är en kvalitativ studie, som genomförts med halvstrukturerad parintervju som redskap. I undersökningen deltog sex stycken förskollärare från respektive verksamhetsform.ResultatI studien framkom både likheter och skillnader inom samverkan med vårdnadshavare i dagöppna och dygnet-runt-öppna förskoleverksamheter. Viktigaste samverkansformen anses vara den dagliga kontakten och familjernas känsla av trygghet ses som ytterst viktig. Dock finns olika förutsättningar för hur samverkan utformas och till viss del hur mycket tid som kan avsättas. I dygnet-runt-öppna verksamheter ses ibland exempelvis den tidsmässiga fördelen av att kunna förbereda under nätter då barnen sover. / Program: Lärarutbildningen

Begreppet undervisning har lyfts in allt mer i förskolans verksamhet och förtydligats i förskolans kommande läroplan som blir verksam 2019. Studien syftar till att undersöka hur vårdnadshavare konstruerar förskolans undervisningsuppdrag för att utveckla förståelse för vårdnadshavares perspektiv och deras förväntningar på verksamheten. Detta då tidigare forskning visar på att det finns en kluvenhet till undervisningsbegreppet hos flera parter i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har sex vårdnadshavare i två fokusgrupper diskuterat detta område utifrån intervjufrågor som vi kategoriserat: erfarenheter, förväntningar, utbildning och undervisning. I vårt resultat går det att utläsa att begreppet undervisning är starkt förknippat med skolans katederundervisning. Vårdnadshavarna prioriterar inte undervisning i förskolan lika högt som de värdesätter omsorg, sociala färdigheter och lärande genom lek. Däremot är alla överens om att all utveckling och lärande är positiv så länge det är på barnens nivå, vilket grupperna reflekterar om på olika sätt. Undervisningsbegreppet i förskolans kontext är inte bekant för studiens deltagare vilket gör det svårt för vårdnadshavarna att sätta ord på hur det genomförs av förskollärarna. Studiens slutsatser visar att vårdnadshavarnas förväntningar bygger på deras konstruktion av verksamheten som i sin tur grundar sig i deras erfarenheter. Vad som förmedlas genom förskollärarna är därför avgörande för hur vårdnadshavare uppfattar förskolans uppdrag då studien visar på att förskolläraren är den främsta länken till förskolans läroplan och på så vis undervisningsuppdraget.

Denna studie undersöker förskolepersonalens uppfattningar om begreppet kvalitet i förskolan och hur förskolepersonal genomför systematiska kvalitetsarbete. Denna studie har sin utgångspunkt i ett barnperspektiv där barn är i centrum och deras intresse är viktigt i förskolan. Vidare undersöks vilka förutsättningar som har inverkan på förskolans kvalitet. I studiens bakgrund belysas att förskolan i Sverige brister i likvärdighet. Flertal förskollärare i forskningen upplever att orsaken till att förskolor har brister i kvaliteten är barngruppsstorlek, personaltäthet, personalkompetens et cetera. I studien medverkade sex förskolepersonal i fyra olika förskolor med olika yrkeskategorier. Metodvalen vid insamling av data för denna studie är kvalitativ metod. Det framgår i vår studie att respondenterna har kunskaper och erfarenheter av systematiskt kvalitetsarbete. Både förskolläraren och barnskötaren uttrycker vikten av systematiskt kvalitetsarbete eftersom verksamheten ska följas upp, utvärderas och utvecklas. I resultatet framgår att det är bra att mäta förskolans kvalitet eftersom det bidrar till en likvärdig förskola för alla barn. Via systematiskt kvalitetsarbetet blir förskolepersonalens arbetssätt synligt, vilka mål som har uppfyllt förbättra. Som en slutsats har vårt resultat visat att kvalitet påverkas av personaltäthet, stora barngrupp och pedagogernas kompetens.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskningen säger om vad vårdnadshavare har för roll i barnets utveckling av sin literacyförmåga; hur vårdnadshavarens socioekonomiska bakgrund har betydelse för barnets literacy och även hur vårdnadshavarens hjälp vid läxor utvecklar elevens literacy. Uppsatsen vägleds av följande frågeställningar: Vad har vårdnadshavaren för roll i barnets literacyutveckling? Vad har vårdnadshavarens socioekonomiska bakgrundför betydelse för barnets literacy? Hur utvecklas barns literacy när vårdnadshavaren hjälper till med läxan?

Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) används inom förskolans verksamhet som ett kommunikationsverktyg för språkinlärning, för att kunna leva upp till läroplanens mål om språkutveckling. Enligt Specialpedagogiska myndigheten (2018) går detta kommunikationsverktyg ut på att teckna med händerna samtidigt med det talade språket för att och underlätta kommunikationen för alla barn.  Innan barnet har utvecklat ett talat språk kan verktyget användas som förståelsestöd. TAKK är inte detsamma som svenskt teckenspråk men vissa tecken i TAKK liknar de tecken som finns i det svenska teckenspråket (ibid). Forskare påvisar att TAKK ökar i popularitet vilket exempelvis visar sig genom media där det framställs som ett positivt kommunikationsverktyg. Samtidigt framhåller forskarna att intresset för verktyget i vetenskapliga undersökningar är begränsat. Det innebär att vi vet lite om de möjligheter och utmaningar som användningen av verktyget kan medföra (Fitzpatrick, Thibert, Grandpierrt, & Johnston, 2014; Mueller, Sepulveda, & Rodriguez, 2014). I dagens förskolor ökar användandet av TAKK och ett flertal förskolor uttrycker att de använder sig av kommunikationsverktyget. Den nuvarande debatten om kommunikationsverktyget fokuserar på hur det ska användas och vilka möjligheter verktyget medför. Debatten om de svårigheter och utmaningar TAKK kan medföra får mindre uppmärksamhet i media vilket kan vara problematiskt då allmänheten inte får ta del av den informationen. Även inom forskningen finns det kunskapsluckor om användandet av TAKK och denna brist på forskning motiverar vår studie.

<p>Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001).</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes på tre olika grundskolor i en kommun i mellersta Sverige. Skolorna som valdes har inte någon form av inriktning på sin skola. Sammanlagt har trettiotre klasslärare i år 1-6 på de tre grundskolorna deltagit i undersökningen. Svarsfrekvensen från enkäten var 62,5 %.</p><p> </p><p>Övergripande slutsatser som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade lärarna anser att de har stöd av sina elevers vårdnadshavare i arbetet som lärare. De flesta tillfrågade lärarna vill att vårdnadshavare är engagerade i sina barns läxor, deras uppförande i skolan, möten/utvecklingssamtal, sina barns individuella skolarbete och uppnående av målen. Svaren på enkäten visar att lärarnas svar blev jämt fördelade mellan svarsalternativet gällande att det finns hinder och svarsalternativet att det inte finns hinder för att engagera vårdnadshavare i sina barn skolgång. Alla de tillfrågade lärarna som anser att det finns hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång anser att brist på tid hos vårdnadshavare är ett hinder. Utöver det hindret visar enkätundersökningen att annat modersmål, vårdnadshavare som anser att de inte är insatta i skolans fackspråk, skilda åsikter mellan lärare och vårdnadshavare samt att vårdnadshavare inte vill vara engagerad är andra vanliga hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång. Den stora skillnaden mellan litteraturstudien och enkätundersökningen är att i litteraturstudien menar författarna att hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång beror på både lärares och vårdnadshavares begränsningar (Alfakir, 2004; Andersson, 2004; Bouakaz, 2007; Eriksson, Flising & Kärrby, 1979; Flaugher, 2006; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Flising & Kärrby, 1983; Fransson & Morberg, 2001; Fredriksson, 1991; Graham – Clay, 2005; Gustafson, 1990; Ivarson – Jansson, 2001; Kocken & Lindholm – Larsson, 1996; Lund – Nilsson & Nilsson, 1992; Lärarförbundet, 2004; Persson, 1994; Sandberg & Vuorinen, 2007; Stewart, 2007; Ståhle, 2000; Tallberg – Broman, 1998). Resultatet i enkätundersökningen visar dock att lärarna anser att hindren nästan enbart beror på vårdnadshavares begränsningar.</p>

Denna studie handlar om vårdnadshavares engagemang i sina barns skolgång utifrån ett lärarperspektiv. Om lärare ska kunna lyckas i sin lärarroll krävs det ett bra föräldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson &amp; Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). Läraren är den som har skyldighet att ha kontakt med vårdnadshavare. De är även de som har störst möjlighet att kunna påverka relationen till både barnet och vårdnadshavare (Flising, Fredriksson &amp; Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001).   Syftet med studien är att undersöka om lärare i dagsläget uppfattar några hinder för att engagera vårdnadshavare i barnens skolgång samt tydliggöra vad lärare vill att vårdnadshavare ska ha engagemang i gällande sina barns skolgång. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes på tre olika grundskolor i en kommun i mellersta Sverige. Skolorna som valdes har inte någon form av inriktning på sin skola. Sammanlagt har trettiotre klasslärare i år 1-6 på de tre grundskolorna deltagit i undersökningen. Svarsfrekvensen från enkäten var 62,5 %.   Övergripande slutsatser som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade lärarna anser att de har stöd av sina elevers vårdnadshavare i arbetet som lärare. De flesta tillfrågade lärarna vill att vårdnadshavare är engagerade i sina barns läxor, deras uppförande i skolan, möten/utvecklingssamtal, sina barns individuella skolarbete och uppnående av målen. Svaren på enkäten visar att lärarnas svar blev jämt fördelade mellan svarsalternativet gällande att det finns hinder och svarsalternativet att det inte finns hinder för att engagera vårdnadshavare i sina barn skolgång. Alla de tillfrågade lärarna som anser att det finns hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång anser att brist på tid hos vårdnadshavare är ett hinder. Utöver det hindret visar enkätundersökningen att annat modersmål, vårdnadshavare som anser att de inte är insatta i skolans fackspråk, skilda åsikter mellan lärare och vårdnadshavare samt att vårdnadshavare inte vill vara engagerad är andra vanliga hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång. Den stora skillnaden mellan litteraturstudien och enkätundersökningen är att i litteraturstudien menar författarna att hinder för att engagera elevernas vårdnadshavare i sina barns skolgång beror på både lärares och vårdnadshavares begränsningar (Alfakir, 2004; Andersson, 2004; Bouakaz, 2007; Eriksson, Flising &amp; Kärrby, 1979; Flaugher, 2006; Flising, Fredriksson &amp; Lund, 1996; Flising &amp; Kärrby, 1983; Fransson &amp; Morberg, 2001; Fredriksson, 1991; Graham – Clay, 2005; Gustafson, 1990; Ivarson – Jansson, 2001; Kocken &amp; Lindholm – Larsson, 1996; Lund – Nilsson &amp; Nilsson, 1992; Lärarförbundet, 2004; Persson, 1994; Sandberg &amp; Vuorinen, 2007; Stewart, 2007; Ståhle, 2000; Tallberg – Broman, 1998). Resultatet i enkätundersökningen visar dock att lärarna anser att hindren nästan enbart beror på vårdnadshavares begränsningar.

I den här studien har vi undersökt hur vårdnadshavarnas och pedagogernas bemötande gentemot barnen påverkar deras identitet, samt om förskolans miljö har en inverkan på dem. I läroplanen för förskolan är jämställdhet ett skrivet mål som skall genomsyra verksamheten. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden där vi genom observationer, frågeformulär och intervjuer har fått fram ett underlag till vår studie. Resultatet visar generellt att pedagogernas och vårdnadshavarnas förhållningssätt och handlingar påverkar barnens möjligheter och hur de ser på sig själva som pojke eller flicka. Även förskolans miljö har en inverkan på barns val av aktiviteter. Vi har kommit fram till att både vårdnadshavarna och pedagogerna bör bli mer medvetna om hur de bemöter de olika könen. / This study discusses whether the guardians' and educationalists' treatment of the children affects the children's identity. Moreover it looks at whether the preschool environment has an impact on them. According to the curriculum of the preschool gender equality is a written goal, which should be implemented throughout the preschool organization. We have chosen to use the qualitative method. In order to get material to our investigation, we made observations, questionnaires and interviews. The result implies that guardians' and educationalists' attitudes and actions are affecting the children's possibilities and how they view themselves as boys and girls. In addition, the preschool environment has an impact on children's choices of activities. Our conclusion is that guardians' and educationalists' should increase their awareness of how they treat boys and girls differently.

The purpose of this study is to contribute knowledge of the legal guardians perspective of playing in preschool and the importance of play for childrens development and learning. What they believe play is? Is it just for fun or do they believe that their children develop and learn something through play and if they do, what do they develop and learn?   I did a qualitative study in the form of a survey to find out the legal guardians perspective.   The result shows that the legal guardians see play as a pleasurable occupation where the children interac with each other. Through playing they process the surrounding world and their experiences. By roleplays and also by playing with toys and other things they like to play with where they have opportunity to try different things and learn how things works. Through play they develop a lot of abilities and skills. / Syftet med denna undersökning är att bidra med vårdnadshavarnas perspektiv på lek i förskolan och lekens betydelse för barns utveckling och lärande enligt vårdnadshavarna. Vad anser de att lek är? Är det lek och bus som många säger eller vad anser de? Och anser de att deras barn utvecklar och lär sig något genom lek och i så fall vad?   Jag gjorde en kvalitativ undersökning i form av en enkät för att få ta del av vårdnadshavarnas perspektiv.   Resultatet visar att vårdnadshavarna ser lek som en lustfylld sysselsättning där barnen samspelar med varandra och genom leken så bearbetar de omvärlden, erfarenheter och upplevelser och på så sätt utvecklas deras fantasi. Både genom att leka rollekar och låtsaslekar men också genom att leka med leksaker och sådant som de tycker är kul där de har möjlighet att får pröva olika saker och lära sig hur saker fungerar. Genom leken utvecklar de en mängd förmågor och färdigheter.