Syftet med den här studien är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar av utvecklingssamtal. Studiens frågeställningar är: Vilka förväntningar har vårdnadshavare på utvecklingssamtal? och Hur beskriver vårdnadshavare utvecklingssamtal? Som teoretisk utgångspunkt har ett sociokulturellt perspektiv använts. Datan har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fjorton vårdnadshavare. Materialet har analyserats på grundval av den kvalitativa innehållsanalysen med en induktiv ansats. I vår analys av vårdnadshavarnas förväntningar på utvecklingssamtal framträdde två teman: Förväntningar på innehåll och Förväntningar på deltagare. Vårdnadshavarnas beskrivningar av utvecklingssamtal resulterade i fem teman: Informationstillfälle, Varierande upplägg, Olika roller, Upplevelser i samband med utvecklingssamtal och Utvecklingssamtal som skolkontakt. Resultatet av studien visar att samtliga vårdnadshavare förväntar sig att få en samlad bild av sitt barns utveckling såväl akademiskt som socialt. Många föräldrar upplever en brist på information inom det sociala området, om utvecklingsplaner och om framtida mål. Förväntningarna på utvecklingssamtalen ökar med barnets ålder och kunskapsnivå men det tycks svårare att få en tydlig bild ju äldre barnet blir. Vårdnadshavarna ser lärarens roll som den mest aktiva och sin egen roll som stödjande men samtidigt den mest passiva. Elevens roll är den som varierar mest beroende på om utvecklingssamtalet är elevlett eller ej. Oavsett samtalstyp är det enligt vårdnadshavarna viktigt att det blir en dialog där alla parter får komma till tals. Majoriteten av respondenterna beskriver en positiv känsla inför och under ett samtal medan det är större variation i upplevelsen efter ett samtal. De som anser skolkontakten otillräcklig vill ha mer information kring sociala aspekter. Vårdnadshavare med barn som har en problematisk skolsituation har tätare kontakt med skolan. / The aim of this study is to examine experiences and perceptions of parent-teacher conferences from a parental point of view. The questions of the study are: What expectations do parents have on parent-teacher conferences? and How do parents describe parent-teacher conferences? The theoretical framework is a socio-cultural perspective. The data has been collected through qualitative interviews with fourteen parents. The material has been analyzed on the basis of the qualitative content analysis with an inductive approach.  In our analysis of parents' expectations of parent-teacher conferences, two themes appeared: Expectations on content and Expectations on participants. Parents' descriptions of parent-teacher conferences resulted in five themes: Information opportunity, Varied types of conferences, Different roles, Experiences in connection with parent-teacher conferences and Parent-teacher conferences as a means of school contact. The result of the study shows that all parents expect to have an overall picture of their child´s development academically and socially. Many parents experience a lack of information in the social area and about development plans and future goals The expectations increase with the child's age and level of knowledge, while it seems more difficult to get a clear picture with increasing age of the child. The parents perceive the teacher's role as the most active and their own role as supportive but at the same time the most passive. The student's role is the one that varies the most depending on if the parent-teacher conference is student-led or not. According to the parents it is very important that all parties get the opportunity to participate in the conversation regardless the type of conference. The majority of the respondents describe a positive feeling before and during a conference, while there are greater variations in the experiences afterwards. Those who consider the school contact insufficient want more information about social aspects. Parents with children who have a problematic school situation have a closer contact with the school.

Educare är ett begrepp som används inom förskolan och är en kombination av lärande och omsorg. Förskolan strävar i Sverige efter att ge varje barn en likvärdig uppväxt som består av omsorg, lärande och socialisation oberoende av vårdnadshavarnas socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdnadshavare skapar mening kring sitt val av förskola i fristående respektive kommunal. Syftet var även att få en förståelse för vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolan som verksamhet. Genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide har vi fått en ökad förståelse för varför vårdnadshavarna väljer som de gör samt ökat vår förståelse för vad dessa vårdnadshavare anser är viktigt att förskolan gör för deras barn. Med utgångspunkt i ett sociologiskt perspektiv har vi analyserat det empiriska materialet genom Bourdieus teori om kapital och habitus, vilket ingår i hans sociala reproduktionsteori. Studiens resultat visar att det som alla vårdnadshavare har gemensamt är att omsorg prioriteras högt när det gäller förskolans verksamhet. Vårdnadshavares syn på att förskolan är skolförberedande varierar mellan de fristående och kommunala förskolorna. Somliga vårdnadshavare ser skolförberedelse som central i socialisationsprocessen vilket betyder att barnen lär sig fungera i grupp, medan andra betonar kunskap som lärande. Vårdnadshavarna som valt kommunal förskola känner tillit till kommunen gällande förskolans tillsyn, vilket grundar sig i olika erfarenheter. Vårdnadshavarna på fristående förskola grundar sitt val på förskolans inriktning. Det som alla vårdnadshavare har gemensamt är att närhetsprincipen har en stor påverkan på deras val av förskola.

EN INTERVJUSTUDIEFörfattare: Andersson. L.Vårdnadshavarens möte med sjuksköterskan i barntriagen på en akutmottagning. Intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, Masternivå. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Instutitionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Internationell forskning uppvisar resultat som tyder på att vårdnadshavare söker till barnakuten med sina barn för åkommor som kan tas om hand av primärvården. Söktrycket ökar och detta beror delvis på begränsad tillgänglighet inom primärvården men även att vårdnadshavare har större tillit till akutsjukvården och många hänvisas från sjukvårdsupplysningen 1177. Detta medför att ett stort antal vårdnadshavare med barn som söker till barnakuten hänvisas till annan vårdnivå, triageras hem med egenvårdsråd medan andra blir slutbehandlade i triagen av sjuksköterskan. Syfte: att beskriva hur vårdnadshavare till barn yngre än 15 år upplevde besöket på barnakutens triage. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ studie där en semi-strukturerad intervjuguide användes som stöd och tio vårdnadshavare blev intervjuade, som hade besökt barnakutens triage med sina barn. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Burnard (1996) med manifest tolkning och resulterade i tre subkategorier; barnet i centrum, att bekräfta vårdnadshavarens oro för barnet samt vårdnadshavarens nöjdhet med information samt en huvudkategori; vårdnadshavarens belåtenhet med barntriagen. Resultat: Visade att vårdnadshavarna uppskattade att sjuksköterskorna satte barnet i centrum, att de pratade med barnen, de ansåg att sjuksköterskorna var fantastiska med barnen, att de var experter och att de kunde lita på deras bedömningar. Flera av vårdnadshavarna poängterade att de var mycket nöjda med att barnen hade en egen kö till triagen, de var även nöjda med den information de fick vid hemgång från triagen. Slutsats: Vårdnadshavarna var mycket positiva till både barntriagen, sjuksköterskorna som de träffade och var nöjda med de egenvårdsråd de fick för att kunna sköta det sjuka barnet hemma. Vårdnadshavare behöver stöd i egenvårdsbeslut, tillgången på någon att fråga är begränsad, mer utbildning behövs för att de ska själv ska kunna ta hand om de banala åkommorna såsom feber, magsjuka o dyl. i hemmet.Nyckelord: Akutmottagning, barn, förälder, upplevelse, triage, vårdnadshavare / AN INTERVIEW STUDYAuthor: Andersson, L. Guardians´ meeting with a nurse in a paediatric emergency departments triage. An Interview study. Master´s Degree Project in Nursing 15 Credits points, Malmö University: Faculty of Health and Society Department of Care Science, 2019.Background: International research has shown that guardians´ tend to make use of paediatric emergency department for disorders that the primary care provider is able to address. The pressure to seek healthcare increases in part due, to the fact that it is difficult to book an appointment at primary health care centres. Additionally guardians´ have an increased trust in paediatric emergency departments and many are referred there by the healthcare guide 1177. This means that a large number of guardians´ seeking health care for their children from the pediatric emergency departments, are referred to another level of care, and thus either return home with self-care counsel or be treated by a triage nurse. Purpose: The aim of this study is to describe how guardians´ with children younger than fifteen years old, perceived the experience of emergency paediatric triage. Method: This study is qualitative and data was gathered using semi-structured interviews. Ten guardians´ who took their children to a paediatricemergency department triage took part in the study. The collected data was analysed using Burnard´s (1996) qualitative content method and three subcategories were identified; placing the child at the centre, confirming the guardian´s concern for the child and the guardians´ satisfaction with the information they received. One main category was also identified; the guardians´ satisfaction with the emergency department triage. Results: The results indicates that guardians´ appreciate when nurses place children at the centre, they communicate well with children, were fantastic with children and they were experts whose assessment guardians´ relied on. Most guardians´ were satisfied with the fact that children have their own triage and were also satisfied with the home-care information they received from nurses. Conclusion: Guardians´ responded positively to the emergency paediatric triage and to the triage nurses. They were pleased with the self-care advice that they received when they had to take care of the child at home. Guardians´ need support when making self-care decisions as there are few people to ask. Moreover guardians´ need more education to help them treat trivial illness such as fever or gastric disorders.Keywords: emergency department, guardian, paediatric, parent, experience, care, triage

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur och varför bör arbetet utföras? Hur arbetar förskollärare med att skapa delaktighet för barnen i arbetet med den pedagogiska dokumentationen? Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet utifrån Säljös tolkning. För att ta reda på det har en flerfaldig strategi använts där både en kvalitativ och en kvantitativ metod integrerats i form av olika frågor i en webbsurvey. I studien har det framkommit att inga tydliga riktlinjer för hur den pedagogiska dokumentationen ska utföras eller hur barn ska göras delaktiga existerar. Detta innebär att det är ett komplext verktyg som kan syfta till att nå både kollegor, barn, föräldrar eller chefer beroende på hur arbetet utförs och vad tanken bakom arbetet är.

Syftet med denna jämförande studie är att utveckla kunskap om vårdnadshavares erfarenheter rörande delaktighet och inflytande vid inskolning. Genom att använda en kvantitativ metod i form av en internetbaserad enkät, kunde vårdnadshavares upplevelse av inskolningsprocessen samt val av inskolningsmetoder utmätas. Enkäten var tillgänglig i sju dagar via ett internetforum, där slutligen 83 stycken vårdnadshavare anförtrodde sina erfarenheter genom enkäten. För att hitta strukturer, kategorisera och utmäta data användes analysprogrammet SPSS, där variabler för variabler kunde brytas ner och skärskådas. Harry Shiers (2001) modell för delaktighet och inflytande i form av en delaktighetstrappa användes som ett verktyg för att analysera resultatet. I resultatet framgick det att vårdnadshavare som hade deltagit i en föräldraaktiv inskolning, ansåg sig ha större möjlighet till delaktighet och inflytande, än de vårdnadshavare som hade deltagit i en traditionell inskolning. Dock skiljde sig inte resultatet nämnvärt mellan de båda inskolningsmetoderna, då  89,7 % av vårdnadshavarna i den traditionella metoden upplevde att de delvis hade fått eller hade fått vara delaktiga under inskolningen i jämförelse med 97,7 % i den föräldraaktiva. Vidare klargjordes kommunikation/information, delaktighet samt trygghet som viktiga aspekter under inskolningsprocessen. Partnerskapsprincipen, isärhållandets princip samt tidigare forskning inom området användes för att kunna diskutera, resonera och dra slutsatser om resultatet och dess tabeller.

Syftet med uppsatsen är att bidra med mer kunskap och en djupare förståelse för hur förskollärare och vårdnadshavare uppfattar sin samverkan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Upprinnelsen till ämnet är att det finns stora brister i den aktuella kunskapsmassan. Syftet och frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer, bestående av fyra förskollärare och tre vårdnadshavare. Det empiriska materialet har transkriberats och analyserats med hjälp av en fenomenografisk metodansats. Ett teoretiskt begrepp i studien är ett normkritiskt perspektiv. De huvudsakliga resultaten är att alla förskollärare ser genus och jämställdhet som viktiga frågor men att det inte är något som genomsyrar kontakten med vårdnadshavarna utan endast barnen. Vårdnadshavarna uppfattar att bemötandet skiljer sig beroende på deras könstillhörighet, exempelvis genom att mammor förväntas ta ett större ansvar kring praktiska saker rörande barnet och att personalen är mjukare mot papporna. Vårdnadshavarnas uppdelning av formella och informella möten skiljer sig då mammorna oftare lämnar och hämtar barnen medan det är mer jämställt på formella möten som föräldramöten. Resultatet visar också att förskollärarna gärna ser fler män bland sina kollegor medan vårdnadshavarna har mer dubbeltydiga känslor. Vårdnadshavarna uttrycker också många fördelar med en mindre könssegregerad arbetsplats, men det lyfts både att kvinnor har en naturligare trygghet än män och att det finns en rädsla för pedofili. Min slutsats är att om förskollärare reflekterar mer kring jämställdhet och att det ska gälla alla kan det synliggöra samhällsstrukturer som styr hur vi ska vara som kvinna/mamma respektive man/pappa. Därigenom kan invanda föreställningar och förväntningar ifrågasättas och ett gemensamt förändringsarbete kan ske.

Syftet med denna studie är att få kunskap om och förståelse för vårdnadshavares perspektiv på tillitsfulla relationer mellan förskola och hemmet, vilket lyfts fram i läroplanen som en betydelsefull del av förskolans utbildning (Skolverket, 2018, s. 8). För att nå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex vårdnadshavare där intervjufrågorna utgår från våra frågeställningar, vilka är: Anser vårdnadshavare att de har tillitsfulla relationer med förskolans pedagoger? Hur beskriver vårdnadshavare en tillitsfull relation mellan dem och förskolans pedagoger? Vilka delar beskriver vårdnadshavare är viktiga i pedagogernas handlanden och sätt att vara för att skapa och upprätthålla en tillitsfull relation? Resultatet kategoriseras utifrån gemensamma nämnare i intervjusvaren, för att sedan analyseras med utgångspunkt i Martin Bubers dialogfilosofi. Resultatet visar att tryggheten är det mest centrala i tillitsfulla relationer, följt av kommunikation, informationsutbyte och bemötande. I analysen framträder det att tillitsfulla relationer snarare består av Jag-Det-förhållanden än Jag-Du-relationer. Studien är ett kunskapsbidrag till både kommande och verksamma pedagoger i förskolans verksamhet.

Högläsning är en av de aktiviteter som har störst inverkan på barns språk och kommunikation. För att få en inblick i hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring högläsning har denna studie genomförts. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig kring barns användande av språk och kommunikation i samband med högläsning. I studien har också undersökts hur den vuxne uttrycker sig kring sitt förhållningssätt till högläsning och hur det kan påverka barns intresse för språk och kommunikation. Skriftliga intervjufrågor sändes ut till deltagande respondenter som de sedan fick ge skriftliga svar på och återsända.  Resultatet visar att både förskollärare och vårdnadshavare anser att högläsning är viktigt för barns språkutveckling och att högläsning påverkar barns språk och kommunikation positivt både under planerade och spontana lässituationer. Resultatet visar även att läsarens förhållningssätt har betydelse för barnens intresse och fokus. Om läsaren visar ett intresse och en positiv inställning till högläsning och böcker är det lättare att fånga barnens intresse. / Reading aloud is one of the activities that has the greatest impact on children’s language and communication. In order to gain an insight in how preschool teachers and guardians express themselves about reading aloud, this study was conducted. The purpose of the study was to investigate how preschool teachers and guardians express themselves about children’s use of language and communication in connection with reading aloud. The study also examined how the adults, both preschool teachers and guardians, expresses his or her attitude towards reading aloud and how it may affect interest in language and communication. Written interview questions were sent to participating respondents and as they were done answering the questions, they sent them back.  The result shows that both preschool teachers and guardians believe that reading aloud is important for children’s language development and that reading aloud positively affects children’s language and communication during both planned and spontaneously reading situations. The result also shows that the reader’s attitude towards read-aloud is important for the children’s interest and focus. If the reader shows an interest and a positive attitude towards books and reading, it becomes easier to capture the children’s interest.

Syftet med studien är att undersöka hur vårdnadshavare, som för första gången lämnar sitt barn på fritidshemmet, ser på fritidshemmets verksamhet samt vilka uppfattningar och kunskaper de har om de fyra målen i läroplanen. Vi ville även undersöka eventuella likheter och skillnader mellan vårdnadshavarna och läroplanens fyra mål.  För att undersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare vid två skolor. Resultatet som analyserades utifrån sociokulturell teori visade att barnen tillsammans med andra skulle utveckla sitt lärande inom de olika målen. Språk och kommunikation är ett viktigt verktyg i interaktionen med andra och i de olika aktiviteterna som barnen är delaktiga i på fritidshemmet ansåg vårdnadshavarna. Studien visade på att vårdnadshavarnas förväntningar på fritidshemmets verksamhet stämmer väl överens med vårt uppdrag utifrån läroplanen. Trots att kunskap om läroplanens skrivningar inte fanns hos alla vårdnadshavarna visade resultatet att vårdnadshavarnas förväntningar på fritidshemmets verksamhet stämmer väl överens med fritidshemmets uppdrag.

Bakgrund: Alla barn har rätt till en god och jämlik sex-och samlevnadsundervisning. Dagens sex- och samlevnadsundervisning har som mål att stärka elevens självkänsla och främja god sexuell hälsa. Tidigare forskning har visat att det finns brister i undervisningen och likvärdighet. En god relation mellan vårdnadshavare och deras ungdomar minskar risken för sexuell ohälsa. I skolsköterskans profession ingår hälsofrämjande arbete och för att kunna erbjuda hälsofrämjande insatser är det av betydelse att skolsköterskan har förståelse för varje enskild elevs familjesituation. Syftet: Syftet med studien är att beskriva vårdnadshavares uppfattning om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan. Metod: För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med fenomenografisk analys. Datamaterialet bygger på tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare. Resultatet: Resultatet mynnar ut i fyra beskrivningskategorier. Dessa påvisar vårdnadshavares uppfattningar om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan med Delaktighet är värdefullt, Främjar kommunikation, Förberedelse inför vuxenlivet och Att prata om pornografi på internet. Konklusion: Denna studie bidrar med ökad förståelse och kunskap om vilken betydelse sex- och samlevnadsundervisning har för vårdnadshavare. Skolsköterskans kompetens behöver synliggöras för att ge vårdnadshavare stöd att kunna vägleda sina ungdomar till utveckling av god sexuell hälsa. / Background: All children are entitled to a good and equal sexual health education. The sexual health education provided for pupils within school, aims to enhance the pupil’s self-esteem and promote their good sexual health. Previous research has shown that there are deficiencies and inequality in today’s sexual health education. A good relationship between guardians and their youths reduces the risk of sexual illness. The school nurses´ profession include health promotion work and in order to offer health promoting services it is important that the school nurse has an understanding of each individual pupil’s family situation. Purpose: The purpose of the study is to examine guardians’ perceptions of the sexual health education their youths receive in school. Method: To answer the purpose of the study a qualitative method with phenomenographic analysis was chosen. Data were collected from ten semi-structured interviews with guardians. Result: The result culminates in four descriptive categories. These descriptive categories demonstrates the guardians’ perceptions of the sexual health education their youths receive in school with Participation is valuable, Promotes communication, Preparing for adulthood and Talking about pornography on the internet. Conclusion: This study gives an increased understanding and knowledge of the importance sexual health education has for guardians. The school nurse’s competence needs to become more visible in order to offer support to guardians so that they will be able to guide their youths in their development of good sexual health.