This study aims to research how digital media can be used for communication and information management between teachers at preschools and children’s homes. To get an understanding of this we have investigated which channels are being used and for what purposes. The interest has also been to explore preschool teachers and caregivers’ attitudes towards digital communication in preschools. A qualitative case study of comparative nature has been conducted, where two preschools were selected because of their use and non-use of digital media for communication with caregivers. The study's data collection occurred through interviews with staff and a questionnaire was answered by caregivers at both preschools. The results show that there are both opportunities and difficulties of digital communication in preschool. They can lead to an increased participation of caregivers and act as a resource and supplement to traditional channels. A common opinion in the preschools was that verbal communication should never be replaced by digital media. Digital communication can, however, bring another dimension to the verbal dialogue. There are many components that must interact for digital media to be used efficiently. Authorities can provide the preschool with material conditions and skills training of staff. However, a positive attitude and an interest among preschool teachers and caregivers are also required for the preschool to be able to take advantage of the opportunities that digital communications can provide.

Studiens syfte är att ta reda på vilken typ av information som vårdnadshavarna får från förskolan, syftet med den och på vilket vis informationen tolkas. Insamling av empiri är gjort med hjälp av tre metoder: intervju, enkät och analys av text. Resultatet visar att vårdnadshavare och pedagogers syn på skriftlig information skiljer sig avsevärt. Vårdnadshavarna ser på skriftlig information som en länk till barnets vardag i förskolan och är tacksamma för all information de får. Pedagogerna ser på skriftlig information som opersonlig och tidskrävande. Undersökningen visar att det finns många olika former för skriftlig information: digitala bloggar, informationsbrev och veckoöversikter är bara några exempel. Undersökningen visar också att pedagogerna använder texterna till att positionera sig i förhållande till vårdnadshavarna och lyfter även hur sociala och kulturella kontexter påverkar vad vi skriver och hur vi förväntar att andra tolkar texten. Undersökningen konkluderar med att pedagogerna har ett stort ansvar för att anpassa informationen så att fler vårdnadshavare kan vara delaktiga i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning vårdnadshavare och lärare i fritidshem har angående obligatorisk läxhjälp på fritidshemmet samt om fritidshemmets verksamhet får några konsekvenser om obligatorisk läxhjälp införs. Studiens metod bygger på en kvalitativ enkätundersökning med 38 vårdnadshavare samt kvalitativa personliga intervjuer med 5 olika lärare i fritidshem från 5 olika skolor. Resultatet visar att uppfattningarna som vårdnadshavare har angående obligatorisk läxhjälp på fritidshemmet var både positiv och negativ. En del anser att läxhjälp på fritidshemmet är bra eftersom många barn har långa dagar på skolan och fritidshemmet. Andra anser tvärtom att läxhjälp är skolans ansvar och inte ska förekomma på fritidshemmet. Det framkommer även att lärare i fritidshem är överens med vårdnadshavare. Argument som förs fram är rättvisa och andra menar att fritidshemmet är ett komplement till skolan inte deras förlängda arm. Fritidshemmets verksamhet påverkas enligt vårdnadshavare och lärare i fritidshem på olika sätt. Det framkommer att läxhjälp ett par gånger i veckan inte inverkar på verksamheten, dock behövs det mer personal i så fall. Medan andra menar att utevistelse och annat påverkas.

I takt med att digitaliseringen i samhället ökar får den digitala tekniken en större roll i förskolan. Detta har bland annat resulterat i att läroplanen för förskolan ska revideras där det kommer bli mer fokus på digital kompetens. Syftet med studien är att synliggöra variationer av vårdnads­havares uppfattningar när det gäller barns användning av digital teknik såväl som utveckling av digitala kompetenser. Studien utgår från den fenomenografiska ansatsen och där intervjuer med sex vårdnadshavare genomförts. Resultatet visade sju olika teman utifrån vårdnadshavarnas uppfattningar. Det mest framträdande utifrån dessa sju teman var de stora variationerna i hur vårdnadshavarna uppfattade digital teknik som fenomen. I tre av de sju teman som framkom i undersökningen; begränsningar, kompetens och värdet syntes en påtaglig varians i vårdnadsha­varna åsikter och uppfattningar. Däremot var de mer överens i de resterande fyra; lämplighet, förväntningar, förtydliganden och tekniken som ofrånkomlig.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares uppfattning om specialpedagogens yrkesroll. Vårdnadshavare ska enligt styrdokument ges möjlighet till delaktighet och ha inflytande över sina barns utbildning (Skolverket 2017) Vi beskriver vårdnadshavares uppfattningar samt lyfter fram vilka förväntningar vårdnadshavare har på specialpedagogens yrkesroll och slutligen vårdnadshavares uppfattningar om vad som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete.Studien utgår från en kvalitativ metod men med kvantitativa inslag. Undersökningen består av triangulering med enkäter med frågor både med fasta och öppna svar samt intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som valts är fenomenografi där individers uppfattningar är det centrala.Studien indikerar på att vårdnadshavare har kunskaper om specialpedagogens yrkesroll. Att deras förväntningar på specialpedagogen handlar om faktorer som gynnar alla barn i verksamheten Och att det som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete är grundläggande relationskompetens.

År 2016 kom den nya reviderade läroplanen, där Skolverket beskriver de målen som finns för fritidshemmet. Det har därmed blivit mer tydligt vad fritidshemmet ska arbeta med under fritidsverksamheten. I studien är vi intresserade av följande frågor.Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna om fritidsverksamheten?Vilken roll anser vårdnadshavarna att läraren i fritidshem har?Hur uppfattar vårdnadshavarna samspelet mellan fritidslärare och vårdnadshavare?Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna när det gäller lärande på fritidshem?I studien har kvalitativ metod använts med intervjuer. Åtta vårdnadshavare med elever på två olika fritidshem deltar i studien. I resultatet framgår det att vårdnadshavarna har olika uppfattningar om fritidshemmets verksamhet. Den uppfattning som dominerar bland vårdnadshavarna är att fritidshemsverksamheten är en plats där deras barn kan få passning och utöva fri lek. Vårdnadshavarna efterfrågar mer information av lärarna om fritidshemmets uppdrag och hur de arbetar med eleverna för att få mer insyn och kunna påverka verksamheten. Därmed anser vissa vårdnadshavare att fritidslärarna måste bli bättre på att informera om verksamheten, för att öka vårdnadshavarnas insyn och påverkan.

Syftet med studien är att få en insyn i hur vårdnadshavare upplever sin möjlighet till inflytande i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Den förskole pedagogiska kunskap studien kan bidra till är ökad förståelse hos förskollärare om vårdnadshavares åsikter och uppfattning om sitt inflytande i förskolan. I sin tur kan studien bidra till en ökad förståelse om hur samarbetet mellan hem och förskola fungerar. De forskningsfrågor studien utgår från är; Är vårdnadshavare nöjda med det inflytande de har, känner vårdnadshavare att de har inflytande i förskolans verksamhet samt har vårdnadshavare kunskap om sitt inflytande i förskolan. Metoden som användes för insamlande av data var en internetenkät som skickades ut via en Facebookgrupp, frågorna var riktade till vårdnadshavare med barn i förskolan. Svaren sammanställdes i ett antal diagram, utifrån diagrammen bearbetades svaren i förhållande till den forskning och litteratur som vi tagit del av, för att i sin tur delas in i ett antal teman. Resultatet av de bearbetade svaren visade att en viss del av vårdnadshavare är nöjda med det inflytande de anser sig ha idag. Att beakta är dock att det är en stor procentsats som önskar sig mer inflytande i förskolans verksamhet. Resultatet visar också att det är främst vid den dagliga kontakten och under föräldramöten som vårdnadshavare anser att de kan framföra sina åsikter.

BACKGROUND: The childhood vaccination program is voluntary. For effectiveness, caregivers need to relate to the attitudes of those who are in doubt about vaccination. A trustful relationship with the school nurse may be decisive for the custodian. Custodians who have declined vaccination experience the information as biased. With lifeworld theory, the school nurse can view the patient as more than a biological object. OBJECTIVE: Describing the school nurse's experience of meeting custodians reluctant to vaccinate their children. METHOD: Inductive content analysis was used to analyze eleven mail-interviews with school nurses. RESULTS: Three categories were identified: A friendly but definite message to vaccinate, Acts or lets the case be, Emotional meetings. The results show that school nurses take a variety of measures when custodians doubt vaccination. Medical and religious reasons are accepted. Custodians base their arguments on unscientific sources. Encounters with custodians are emotional. A calm, matter-of-fact and professional response is fruitful in communication. CONCLUSION: School nurses should use arguments in accordance with the custodians lifeworld. There are no action plans or scientific evidence for which interventions are successful. Research is needed on how freedom of choice is communicated and perceived by custodians and what methods are effective. / BAKGRUND: I Sverige är barnvaccinationsprogrammet frivilligt. För effektivitet måste vårdgivare förhålla sig till attityder hos de som är tveksamma till vaccination. En förtroendefull relation med skolsköterskan kan vara avgörande för vårdnadshavarens beslut. Vårdnadshavare som avböjt vaccination upplever informationen som partisk. Skolsköterskan kan genom livsvärldsteorin se människan mer än som ett biologiskt objekt. SYFTE: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta vårdnadshavare som är tveksamma till att vaccinera sina barn enligt det svenska vaccinationsprogrammet. METOD: Elva mejlintervjuer med skolsköterskor analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. RESULTAT: Tre huvudkategorier identifierades: Vänligt men bestämt budskap att vaccinera, Agerar eller låter vara, Känslosamma möten. Resultatet visar att skolsköterskor vidtar en mängd åtgärder när vårdnadshavare är tveksamma till vaccination. Medicinska och religiösa skäl godtas utan argumentation. Vårdnadshavare grundar sina argument på ovetenskapliga källor. Möten med vårdnadshavare väcker känslor. Ett lugnt, sakligt, objektivt och professionellt bemötande är fruktsamt i kommunikationen. SLUTSATS: Skolsköterskor bör använda metoder och argument som når fram till vårdnadshavaren och bejakar familjens livsvärld. Det saknas utarbetade handlingsplaner och vetenskapligt underlag för vilka interventioner som är framgångsrika för att möta tveksamma föräldrar. Fortsatt forskning kring hur valfriheten kommuniceras och uppfattas av vårdnadshavare samt vilka metoder som är framgångsrika behövs.

Studien behandlar ämnet inskolning i förskolan där fokus är att undersöka hur förskollärare iscensätter dessa och därigenom konstruerar barn. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och analyserat materialet utifrån ett socialkonstruktionistiskt och postmodernistiskt perspektiv med inspiration av diskursanalys. Av resultatet framkommer vikten av att vinna vårdnadshavarnas förtroende för att kunna skapa en trygg relation till barnet. Vidare behandlas vad som är betydande vid planering av en inskolning samt aspekter som behöver tas i beaktande i samband med inskolningens utformning. Det visar sig också att de intervjuade förskollärarna har olika syn på vad ett barn klarar av och är i behov av under en inskolning. Resultatet har även gett oss en förståelse över inskolningens alla olika delar och betydelsen av att dessa måste bilda en helhet.