Studien syftar till att undersöka tillförlitligheten inom IOGT:s medlemsrapportering. Vad som orsakat problemen samt vilken effekt detta har på vetenskapliga undersökningar. Detta är gjort med två undersökningsfrågor. Den ena representerar ett kvantitativt jämförande av material från olika källor. Den andra frågan undersöks genom en kvalitativ empirisk observation. Studiens fokuserar på ett antal geografiska områden under året 1922. Forskningsfrågorna är besvarade i studien och kommer fram till att IOGT:s medlemsrapportering har brister. Bristerna berör hanteringen av dokument, organisationsstruktur, och viljan till inflytande. Dessa brister påverkar möjligheten att ställa forskningsfrågor utan att noggrant kontrollera källornas tillförlitlighet. En jämförelse av källorna med tidigare forskning och den lokala nivån är nödvändig för att bedöma tillförlitligheten. Inom organisationen rapporteras antalet medlemmar vertikalt. Det innebär att materialet tolkas i flera led innan det når organisationens topp. Det innebär enbart att materialet från lokalavdelningar kan anses vara primärt källmaterial. Alla andra delar av materialet lider av beroende då det är tolkat för att sammanställas inom krets och distrikt. Dokumenten inom organisationen är inte standardiserad. Det innebär att sammanfattningen inte är gjord på samma sätt i hela landet. Viljan till inflytande representeras av dubbelt medlemskap. När en förening ser starkare ut än den verkligen är uppstår en blandning av problem för forskningen. I en vetenskapsteoretisk anda faller vissa forskningsfrågor. Forskningsfrågans jämförelse blir inte rättvis och forskningen får låg reliabilitet även om validiteten är hög. Ett sådant exempel i detta är att jämföra IOGT mot befolkningsmängd. Det är en forskning som skulle vara intressant av flera orsaker. Problemet är att det inte blir tillförlitligt för reliabiliteten blir låg. Ett annat problem är medlemskaps begreppet. Om en absolut ställning till begreppet används som betald medlemsavgift och löfte synliggör matriklarna och forskningsläget hur det som definition är missvisande. Lundkvist ställning till medlemskapet blir i det läget inte fullständigt med hänsyn till medlemsrapporteringen . Janssons definition på de som avlagt löfte blir även det problematiskt. Individens resurser kan inte delas in i föreningen om denna inte frivilligt ger sina medel till förfogande. Utöver detta blir föreningen i det avseendet mer en uppskattning än en faktisk enhet. I det avseendet går inte reliabiliteten att värdera. Problemen i källorna kan mötas med jämförande perspektiv som tillåter att källans trovärdighet värderas. Det kan handla om annan forskning eller dokument från andra nivåer inom organisationen.

I den här studien undersöks gymnasielevers förståelse av samhällsvetenskapliga undersökningsmetoder. I skolans styrdokument lyfts vikten av att elever får kunskaper i både vetenskapsteori och hur kunskap genereras inom vetenskapen. Eleverna ska få den kunskapen för att kunna delta i och aktivt bidra till vårt demokratiska samhälle samt komma väl förberedda till studier på högre nivå. Forskning visar att studenter på universitetsnivå har svårt att greppa olika typer av vetenskapliga begrepp och förstå kvalitéerna hos olika typer av undersökningsmetoder. Det är till och med ofta så att de väljer sida, föredrar en viss typ av metoder och motsätter sig andra. För att undervisningen inom det här området ska bli framgångsrik är det viktigt att utgå från den kunskapsnivå gymnasielever möter undervisningen med. Studien visar att eleverna ofta har förståelse för de båda metodtyperna på en grundläggande nivå och att det är vanligt att eleverna tycker att den ena metodtypen är mer vetenskaplig än den andra. Tre typer av förståelse kopplad till undersökningsmetoderna identifieras, jämnviktsförståelse, obalans i förståelsen samt diffus förståelse. Undervisningen inom det här ämnesområdet bör utifrån studiens resultat inriktas både på att etablera en övergripande förståelse för hur kunskap genereras inom samhällsvetenskap samtidigt som eleverna förbättrar förståelsen om begrepp kopplat till olika undersökningsmetoder.

<p>Avsikten med detta arbete har varit att synliggöra och att utforma en lärarhandledning som baseras på det entreprenöriella förhållningssättet i undervisningen. Bakomliggande metod har inkluderat litteraturstudier, inventering av befintliga projekt inom området, deltagande av utbildningsdag om entreprenörskap, intervjuer av lärare samt västerås projektansvarige för entreprenörskap i Västerås skolor. Entreprenörskap för elever har tidigare drivits av organisationer utanför skolorna varför det har blivit mer angeläget att utbilda skolpersonal så att förhållningssättet kan börja utvecklas inne i den dagliga verksamheten inom skolans egen arena. Resultatet visade att det fanns lärare som framhöll att de alltid undervisat med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det fanns lärare som kände behov av att lära elever olika strategier som eleverna sedan själva kunde utnyttja i sitt lärande. Arbetet visade även att det fanns lärare som blev nyfikna och intresserade av det entreprenöriella förhållningssättet.</p>

<p>Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta. I uppsatsen hävdas att vetenskapens mål är att generera generaliserbar kunskap. På grund av de kunskapsteoretiska problem kvalitativ forskning stöter på, kan sådan forskning inte ensam nå detta mål och således inte ha någon självständig plats i vetenskapen, utan kan endast tjäna ett förvetenskapligt syfte, genom att, i vissa fall, formulera frågor och hypoteser som sedan besvaras respektive testas av kvantitativ forskning.</p> / <p>This paper examines the quantitative and the qualitative research methods with respect to both epistemology and the philosophy of science. With regards to qualitative research, the paper takes a closer look at the hermeneutic and the phenomenological methods in particular. The paper argues that the different types of method must have the same epistemological assumptions, if it is held that both types ought to be considered scientific. It is further claimed that the qualitative methods are connected to several problems concerning objectivity, generalizability, the justification of knowledge and the empirical support of theories. In many cases, these methods purport to live up to the requirements that are made on scientific research in these respects to the same degree as the quantitative method, but one of the theses of this paper is that they fail to do this. In the paper, it is maintained that the goal of science is to generate generalizable knowledge. Due to the epistemological problems qualitative research are faced with, such research cannot reach that goal alone and thus cannot hold an independent position in science, but can only serve a prescientific purpose, by, in some cases, drawing up questions and hypotheses which are then answered and tested respectively, by quantitative research.</p>

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta. I uppsatsen hävdas att vetenskapens mål är att generera generaliserbar kunskap. På grund av de kunskapsteoretiska problem kvalitativ forskning stöter på, kan sådan forskning inte ensam nå detta mål och således inte ha någon självständig plats i vetenskapen, utan kan endast tjäna ett förvetenskapligt syfte, genom att, i vissa fall, formulera frågor och hypoteser som sedan besvaras respektive testas av kvantitativ forskning. / This paper examines the quantitative and the qualitative research methods with respect to both epistemology and the philosophy of science. With regards to qualitative research, the paper takes a closer look at the hermeneutic and the phenomenological methods in particular. The paper argues that the different types of method must have the same epistemological assumptions, if it is held that both types ought to be considered scientific. It is further claimed that the qualitative methods are connected to several problems concerning objectivity, generalizability, the justification of knowledge and the empirical support of theories. In many cases, these methods purport to live up to the requirements that are made on scientific research in these respects to the same degree as the quantitative method, but one of the theses of this paper is that they fail to do this. In the paper, it is maintained that the goal of science is to generate generalizable knowledge. Due to the epistemological problems qualitative research are faced with, such research cannot reach that goal alone and thus cannot hold an independent position in science, but can only serve a prescientific purpose, by, in some cases, drawing up questions and hypotheses which are then answered and tested respectively, by quantitative research.

Avsikten med detta arbete har varit att synliggöra och att utforma en lärarhandledning som baseras på det entreprenöriella förhållningssättet i undervisningen. Bakomliggande metod har inkluderat litteraturstudier, inventering av befintliga projekt inom området, deltagande av utbildningsdag om entreprenörskap, intervjuer av lärare samt västerås projektansvarige för entreprenörskap i Västerås skolor. Entreprenörskap för elever har tidigare drivits av organisationer utanför skolorna varför det har blivit mer angeläget att utbilda skolpersonal så att förhållningssättet kan börja utvecklas inne i den dagliga verksamheten inom skolans egen arena. Resultatet visade att det fanns lärare som framhöll att de alltid undervisat med ett entreprenöriellt förhållningssätt. Det fanns lärare som kände behov av att lära elever olika strategier som eleverna sedan själva kunde utnyttja i sitt lärande. Arbetet visade även att det fanns lärare som blev nyfikna och intresserade av det entreprenöriella förhållningssättet.

This study aims to give an alternative understanding of why military doctrines could be rejected by its organization. Previous researcher has explained doctrinal rejection and reluctance to change mainly through organizational and cultural theories. This study takes its point of departure in theresearch of doctrinal implementation. A doctrine can be perfectly writtenbut if the organization does not understand it, the doctrine will fail its purpose. Education is considered a vital part of implementation and doctrinalunderstanding, but the subject is underexplored. The study therefore examines military teachers understanding of military doctrines. With an ideal typology the study presents three types of understandings and revenue of doctrine and then draws the conclusion that doctrinal implementation needs toaddress a variation of ides to be properly incorporated in the education ofofficers to avoid a contradictory dynamic.

Denna produktionsuppsats handlar om hur lärare på en fristående gymnasieskola socialt och individuellt konstruerar upplevt professionell kunskap om klassrumsmetodik samt huruvida detta är i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik. Uppsatsen har utförts med bakgrund av författarens tidigare konsumtionsuppsats samt två vetenskapssociologiska studier. I författarens konsumtionsuppsats framgick det att ofrånkomliga problem finns med tillförlitligheten i utbildningsvetenskaplig forskning samt med de metoder som finns för att göra ändamålsenliga avvägningar mellan utbildningsvetenskaplig forskning och lokala behov i svensk skola. I de två vetenskapssociologiska studierna framgick det i sin tur att vetenskapliga processer i sig kan bära på ofrånkomliga problem med tillförlitlighet. Sammantaget finner författaren att dessa problem försvårar möjligheterna att få skolverkets definition av evidensbaserad praktik till stånd i svensk skola och att det därför är relevant att studera huruvida lärare arbetar i enlighet med skoverkets definition av evidensbaserad praktik eller om problem med tillförlitligheten istället föreligger. Med avstamp i detta har författaren bedrivit en fallstudie utifrån konstruktivistisk teoribildning i syfte att studera detta.I första hand studerade författaren genom passivt deltagande observation två möten där fyra lärare deltog. Mötenas syfte var att lärarna tillsammans skulle konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Detta gjorde författaren i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur lärarna gick till väga för att tillsammans socialt konstruera kunskap om klassrumsmetodik. Som uppföljning på dessa möten så bedrev författaren individuella semistrukturerade intervjuer. Detta i syfte att med hjälp av den teoretiska bakgrunden få grepp om hur de studerade lärarna beskrev den sociala konstruktion de varit med och skapat. Den insamlade datamängden analyserades med hjälp av en modifierad form av tematisk analys. Av analysen framgick att lärarna inte arbetade i enlighet med skolverkets definition av evidensbaserad praktik men att det arbete som istället gjordes teoretiskt sett kan gynna framväxten av evidensbaserad praktik på den studerade gymnasieskolan. Detta förutsatt att de studerade lärarna blir mer medvetna om hur de socialt gör sina avvägningar och hur tillförlitliga dessa således blir.

The thesis investigates how the notion of ‘ontology’ has been used in the field of medical informatics and knowledge representation. Partly to investigate what an ‘ontology’ can be said to represent and what requirements we can have on a good ‘ontology’. The author studies the already existing medical terminologies and ‘ontologies’ to elucidate what theories they are based on. The terminological theories of Eugen Wüster and his legacy in medical informatics are studied. It is noted that terminological theories handling linguistic entities are not suited for describing and representing medical theories, since these are assumed to refer to the real world, which consists of more than linguistics entities. In order to find a metaphysical theory in accordance with the world view that medical theories describe, the author turn to the critical realism of Karl Popper, Roy Bhaskar and Ilkka Niiniluoto. These theories, taken together with the metaphysical theories regarding universals of David M Armstrong and Ingvar Johansson, are used as a basis to find out what an ‘ontology’ can be said to represent, and what criteria and requirements we can have on a good ‘ontology’. Among the requirements presented in the thesis are stability, interoperability and the requirement that a good ‘ontology’ must be in accordance with our best available theories. Finally, it is discussed how these requirements and criteria can come into conflict with one another, and how one should reason when handling these trade-offs. The author emphasises the importance of including the medical expertise in the process of creating ‘ontologies’, in order to produce as useful and relevant ‘ontologies’ as possible. / Avhandlingen undersöker hur begreppet ’ontology’ används inom den medicinska informatiken och kunskapsrepresentation. Dels ämnar avhandlingen att utreda vad en ’ontology’ kan sägas representera och dels vilka krav man kan ställa på en god ’ontology’. Utifrån historiska studier av redan existerande medicinska terminologier och ontologier studeras vilka teorier som ligger till grund för dessa. Bland annat studeras Eugen Wüsters teorier rörande terminologi och hur dennes efterföljare inom medicinsk informatik ser ut. Författaren konstaterar att terminologiska teorier som behandlar språkliga entiteter inte är lämpliga för att beskriva och representera medicinska teorier, då dessa antas handla om en verklighet bestående av mer än språkliga entiteter. För att hitta en metafysisk teori som stämmer överens med den världsbild som de medicinska teorierna beskriver, vänder sig författaren till Karl Poppers, Ilkka Niiniluotos och Roy Bhaskars syn på kritisk realism, vad det gäller vetenskapliga teorier. Detta tillsammans David M Armstrongs och Ingvar Johanssons metafysiska teorier rörande immanent realism och universalia, används som grund för att försöka analysera vad en ’ontology’ kan sägas representera, och vilka krav vi kan ställa på en god ’ontology’. Bland de krav som presenteras i avhandlingen finns stabilitet, interoperabilitet och kravet på att en god ’ontology’ ska vara i enlighet med de bästa tillgängliga vetenskapliga teorierna. Avslutningsvis diskuteras hur dessa krav kan komma i konflikt med varandra, och hur man bör resonera när man hanterar dessa ’trade-offs’. Författaren poängterar vikten av att man tar med medicinska expertisen i skapandeprocessen av ’ontologies’, för att man ska producera så användbara och relevanta ’ontologies’ som möjligt.

Bakgrund: Hypertoni eller högt blodtryck är vår tids vanligaste folksjukdom då runt 1,8 miljoner svenskar har diagnos förhöjt blodtryck. Att många människor har liten kunskap om hur ett förhöjt blodtryck påverkas av kost, fysisk aktivitet, stress mm och hur detta ökar risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar är genomgående i den forskning som finns idag. Samtidigt finns det lite forskning generellt och i synnerhet rörande kvinnor som belyser hur det är att lära sig leva och få ett bra liv trots sin sjukdom hypertoni. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att få diagnosen högt blodtryck. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med intervjuguide. Texterna analyserades enligt manifest innehållsanalys. Resultat: Av resultatet framkom att beskedet mottogs av kvinnorna med känslor som lättnad, rädsla och oro. Oron och rädslan handlade om vad som kunde ha drabbat kvinnorna innan och efter upptäckten av hypertonin i form av insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Kvinnorna upplevde att de kände trygghet efterhand som hypertonin reducerats och stabiliserats till ett normalt värde med hjälp av kost- och motionsförändringar samt medicinering. Alla kvinnorna upplevde mötet med vården i samband med hypertonin som god och hälsofrämjande. Slutsats: Eftersom hypertoni är en av våra vanligaste folksjukdomar borde större resurser läggas på den förebyggande hälsovården för att minska risker för kommande ohälsa och sjukdomar. Viktigt är också att individanpassat stöd och information ges efter upptäckten av hypertonin för att lindra individernas rädsla och oro inför vad som kan ske och vad som skulle tänkas kunna ske. Kontinuerliga uppföljningar av blodtryckkontroller där patienten får möjlighet att träffa samma personal varje gång ger ökad trygghet, skapar tillit och förtroende mellan patient och sjukvårdspersonal.