Bakgrund: I bakgrunden beskrivs viktiga begrepp som hälsa, lidande, övervikt, konsekvenser av övervikt, behandling, utsatthet och betydelse av aktivitet. Detta för att läsaren ska kunna förstå vidden av problemet. Studien kommer att inrikta sig på överviktiga barn och ungdomar.Problem: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem som leder till flera negativa konsekvenser, många fysiska men även psykiska, andliga och sociala.Syfte: Att beskriva överviktiga barn och ungdomars upplevelser av hälsa och lidande.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på Graneheim & Lundmans (2004) metodartikel. Studien är utförd på självbiografier där vuxna människor beskriver sina upplevelser av att växa upp med övervikt.Resultat: Studien visar överviktiga barn och ungdomars upplevelser på grund av sin övervikt avseende hälsa och lidande. Resultatet presenteras under kategorierna självkänsla, självförakt, desperation, utsatthet, utanförskap och kärlek.Slutsats: Många barn och ungdomar med övervikt upplever ett stort lidande och knappt någon hälsa. De har dålig självkänsla och upplever självförakt och desperation. De blir ofta retade och utsatta för mobbning vilket kan leda till utanförskap. De upplever att de inte kan finna den riktiga kärleken på grund av sin övervikt. / Background: In the background important concepts as health, suffering, obesity, consequences of overweight, treatment, vulnerability and importance of activity are described. This for the reader will be able to understand the extent of the problem. The study will focus on overweight children and adolescents. Problem: Overweight in children and adolescents are a growing problem, leading to a number of negative consequences, many physical but also psychological, spiritual and social. Objective: To describe overweight children and adolescents experiences of health and suffering. Method: A qualitative literature study with an inductive approach and manifest content analysis based on Graneheim & Lundmans (2004) methodology article. The study was conducted in autobiographies for adults to describe their experiences of growing up with being overweight. Results: The study shows that overweight children and adolescents experiences on the basis of its overweight relating to health and suffering. The results are presented in categories of self-esteem, self-loathing, despair, vulnerability, alienation and love. Conclusion: Many children and adolescents with overweight are experiencing considerable suffering and barely any health. They have poor self-esteem and are experiencing self-loathing and desperation. They are often teased and subjected to bullying which can lead to alienation. They feel they cannot find the true love because of their overweight.

A possible "discursive turn" is believed to have been observed within Swedish political science in later years. The purpose of this study is to examine whether or not such a turn has actually taken place, in order to further determine if a resulting theoretical homogeneity poses a risk to the ability of Swedish political science to identify and respond to its full width of possible research problems, and to determine its perspectives on both these problems and the results that are later communicated to the general society. To do so, the study poses the following primary research question: "Has a discursive turn occurred within Swedish political science?" This question is then broken down into two specified research questions. "Has discourse analysis become a more common approach for doctoral dissertations in political science during the period of 2000-2013?" "Have ideas corresponding with discourse theory become more common within doctoral dissertations in political science that are not pure discourse analyses during the period of 2000-2013?" These questions are then answered by examining all known 406 doctoral dissertations in political science published in Sweden during the 21st century up until (and including) the year of 2013, using two forms of content analysis, one manual and one computer-assisted. The study finds no clear evidence of a discursive turn in Swedish political science since the turn of the century. The results demonstrate, however, that while ideas corresponding with discourse theory do not appear to have become unambiguously more common in recent times, they do appear in some form in a majority of the examined dissertations, albeit most often on the margin. The study finds no significant indications of a theoretical homogenisation that might impede upon the ability of political science to identify and respond to its full width of research problems. Discourse analysis appears to have a stable presence within Swedish political science, but does not appear to risk contributing to a homogenous research climate that might damage the plurality of research. Instead, it might be seen as a contribution to this plurality.

Rapporten syftar till att beskriva och problematisera kvalitet i idéburen, social välfärd. Ansatsen är att utmana antagandet att idéburen verksamhet drivs av goda intentioner och därför levererar omsorgstjänster av god kvalitet. Resultatet visar att idéburna organisationer erbjuds en särställning i välfärden tack vare sina särdrag. Genom Idéburna Offentliga Partnerskap (IOP) kan de undgå ordinarie kvalitetskrav, samtidigt som det saknas empiriska belägg för att särdragen leder till kvalitet. Idéburen omsorg är av god kvalitet enligt människors uppfattningar, men inte alltid enligt dess faktiska kvalitetsarbete. Rapporten är en teoretisk dokumentstudie och behandlar tidigare forskning, politiska skrivelser och partnerskapsdokument från IOP i en kommun. Resultatet har analyserats med stöd av Webers idealtyper. Författaren utgår från en kritisk rationalistisk grund och rapporten har två inriktningar. Dels är den en förberedande undersökning om kvalitet i idéburen välfärd, och dels är den en vetenskapsteoretisk reflektion och modellutveckling av Webers idealtyper. Rapporten kan därför läsas utifrån ett intresse för idéburen välfärdsverksamhet men även utifrån ett intresse för vetenskapsteori och metodologi.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utifrån ett normkritiskt perspektiv granska ochutveckla en del av verksamheten på en förskola, i syfte att synliggöra och vidga normer. Utvecklingsarbetet skedde tillsammans med delar av ett arbetslag från en förskola i en större stad i Sverige och materialet som granskades är de sånger som vanligtvis sjungs av pedagogerna i projektet.Frågeställningarna som ställs är: hur ser pedagogerna på normer och likabehandling, vilka normer som kan identifieras i materialet samt vilka lärdomar och möjliga effekter som kan dras av projektet. Teorier om normer, kulturell dominans och normkritiskt pedagogik har varit centrala för studien samt begreppen barnkultur och barns kultur. Metoder för utvecklingsarbetet har varit deltagarorienterad ansats med semistrukturerade fokusgrupper som främsta metod. Resultaten visar att pedagogerna har en medvetenhet och till viss del har en kritisk ingång till normer och önskar en utveckling med en kollektiv, gemensam process. Sångrepertoaren förstärker svenska språket och aktivitet som norm och har en snäv representation av upphovsskapare. Pedagogerna kan ses som den dominerande gruppen som har makten att välja vad som ska ingå i sångrepertoaren. Alla barn blir inte representerade och exempelvis blir barn som pratar fler språk än svenska osynliggjorda i sångrepertoaren. En effekt av projektet var de samtal som pedagogerna höll med barn från barngruppen kring vad de skulle vilja sjunga om. Barnens intressen visade sig vara nutida barnkultur och populärkultur. Pedagogernas bakgrund skulle då inte vara avgörande för att kunna inkludera barnens intresse i sångrepertoaren. Genom att samtala med barnen kan deras intressen synliggöras vilket kan leda till att sångrepertoaren blir bredare och barnen blir mer delaktiga i verksamheten.

The human being and her behavior is complex. Research has shown serendipity and chance to play a great part in the scientific research praxis, still the complexity of human information retrieval is not fully acknowledged in modern libraries. This master thesis compares two different worldviews; the mechanistic and the organic. This in order to understand why information seeking today is increasingly linear when human information behavior is not. The way people believe the world to work reflects on how libraries and information seeking work. The mechanistic worldview, comparing the world to a machine, is rooted in humanity since the seventeenth century and is still shaping our world and institutions. Today databases and linear searches are pushing physical books off shelves to make room for computers and searching on limiting linear mechanical terms instead of complex human ones. This pattern often occurs without adequate questioning and online information is argued to be even more available to patrons than the physical library.  This thesis uses complexity theory and philosophical method to broaden perspectives and question linear searches in scientific information retrieval. It aims to highlight the importance of complex information retrieval and physical browsing for scientific innovation and creativity. Erdelez's original information encountering method was used to obtain source material for philosophical analysis. Philosophical method and complexity theory is used throughout the text to analyze the linear worldview leading up to a joint argumentative summary at the end of every chapter bringing the text forward.  The thesis contains a field study with semi-structured interviews with librarians at the Picture Collection, New York Public Library. This highlights the value of physical browsing through the strong criticism that arose from patrons when the library wanted to archive the unique and browsable research collection.  The result of the thesis argues that the linear technological development in libraries with less physical collections, librarian encounters, passive information gathering and random information paths without underlying commercial drivers create more like-mindedness instead of innovation. This significantly reducing the possibility of interdisciplinary discoveries. A technical development that at an alarming rate shifts information from being sought by people, to people being sought by information.  This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Föreliggande uppsats behandlar debatten om hur den svenska skolan ska evidensbaseras på bästa sätt. Olika former av evidensdefinitioners lämplighet för tillämpning inom utbildningsområdet utgör således fokus i uppsatsen och undersöks med hjälp av två svenska tvärvetenskapliga antologier och en svensk fenomenologisk doktorsavhandling. Huvudsakligt fokus läggs på utrönandet av det så kallade Cochrane-formatets lämplighet. Detta som en följd av att dess evidensdefinition förfäktas av OECD, en inflytelserik part i debatten, och att det visat sig vara en populär evidensdefinition hos politiska makthavare, bl. a. i Danmark. Utrönandet av Cochrane-formatets lämplighet för utbildningsområdet inleds genom en redogörelse för hur Cochrane-formatet växt fram som ett svar på bristen av metodologisk stringens inom sjukvården, en brist som äldre metoder, så som registerstudier och klinisk epidemiologi, visat sig inkapabla att hantera. Därefter definieras särarten i Cochrane-formatets evidensdefinition; randomiserade kliniska prövningar och metaanalyser och systematiska översikter av dessa. Dess lämplighet undersöks sedermera utifrån tre lämplighetskategorier; ändamålsenlighet, implementerbarhet och trovärdighet. Undersökningen visar på att betydande problematik föreligger i relation till Cochrane-formatets lämplighet för det svenska utbildningsområdet. Detta främst som en följd av dess reduktionistiska fokus på metodologisk stringens. Uppsatsen redogör för, och problematiserar, efter detta den mångfald av alternativa evidensdefinitioner som uppstått som ett svar på kraven på evidensbaserad praktik. Också denna mångfald av alternativ visar sig uppbära betydande problem. Detta främst som en följd av dess ambivalenta fokus på praktisk relevans. Efter detta undersöks litteraturens förslag på lösningar på Cochrane-formatets reduktionism och ambivalensen i mångfalden av alternativa evidensdefinitioner, vilka visar sig landa i en uppfattning om att problemet ska lösas genom en balansakt mellan metodologisk stringens och praktisk relevans genom modifierade varianter av critical appraisal som möjliggör ett beaktande av för- och nackdelar i den professionella praktiken. Slutligen diskuteras rimligheten i litteraturens resonemang och följderna av dess begränsningar. I diskussionen framställs själva idén om konkreta och enkla evidensdefinitioner som den faktor som förhindrar framväxten av den evidensbaserade skolan. Utifrån detta landar uppsatsen slutligen i en slutsats om att det finns ett behov av blocköverskridande politisk enighet i relation till skolan samt tvärvetenskapliga samarbeten mellan forskningsparadigm och yrkesverksamma lärare i syfte att utarbeta möjligheter för lärare att evidensbasera sitt arbete utifrån dess kontextuella förutsättningar, oberoende av de ideologiska och paradigmatiska maktförhållanden som råder.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse om projekt kommer att nå målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek. Statistiken gör gällande att stora projekt ofta misslyckas ett problem som inte har minskat, trots mångåriga erfarenheter från projekt. Även om utbudet av metoder, tekniker och programverktyg är tämligen omfattande idag, kvarstår problemet med misslyckade projekt, trots mer erfarenhet och fler verktyg. Det råder ett generellt problem med att projekttiden minskar, i kombination av att komplexiteten ökar i alla former av projekt. Omständigheter som medfört större krav på projektplanering, särskilt tid- och resursplanering. Det kan antas att det finns ett behov av datoriserade projektplaneringsprogram, och antagandet att det är svårt att tid- och resursplanera utan stöd av olika metoder, tekniker och datorverktyg.Studiens syfte är att undersöka hur projektplanering i allmänhet och tid- och resursplanering i synnerhet bedrivs idag, och hur de olika metoderna, teknikerna och programverktygen kan förbättra, och underlätta projektplaneringen.

<p> In the history of scientific visualization techniques there is a lack of social science practices and methodologies. The advent of modern computer graphics brought the use of visualizations into a whole new era, but even though the tools by which such modern visualizations are created become easier to access and use, the lack of social science researchers harvesting the benefits of such tools still remain. This ease of use, increase in power and accessibility plus the ever growing need within the natural sciences to augment the human senses has further complicated the relationship between scientific methodologies, validity, reliability and the use of visualization techniques. This relationship must be explored, demystified and understood in order to fully grasp the impact of visualization practices when incorporated into any given scientific method. Within the social sciences there is one example of a tradition that has since its conception carried within it a graphical notion and a visualization practice. Time geography, a theory/method from the field of human/cultural geography has at its core a set of visualization techniques that encapsulate the very framework of time geographical analysis. Since it has been an integral part of the method trough out its history, it provides the perfect example for the study of the relationship between graphical visualization techniques and methodological development. The essay uses time geography as a case to construct and try out a set of scientific and methodological perspectives on the use of modern visualization techniques in social science practices. It is not an attempt to critically deconstruct this relationship within time geography, rather it points to a possible approach to the study of visualization techniques and their impact/role in the development of social science practices.</p> / <p>Den vetenskapliga visualiserings historia visar en tydlig brist på exempel från samhällsvetenskapliga praktiker och metoder. Den moderna datorgrafikens utveckling har tagit den vetenskapliga visualiseringen till nya nivåer, men trots att verktygen för skapandet av moderna datorgrafiska visualiseringar blivit lättare att hantera och förfoga över lyser de samhällsvetenskapliga exemplen på adopterandet av dessa verktyg fortfarande med sin frånvaro. Vertygens ökande grad av användarvänlighet och kraft, samt de naturvetenskapliga traditionernas ständigt växande behov att gå bortom de mänskliga sinnenas begränsningar har gjort relationen mellan visualiseringstekniker och vetenskapliga metoder, dess reliabilitet och validitet ytterligare komplicerad. För atttill fullo förstå hur inkorporerandet av visuella praktiker och modeller påverkar en metods utveckling i övrigt måste denna relation utforskas och analyseras. Inom samhällsvetenskapen finns en tradition som sedan sin tillkomst burit med sig ett visuellt språk och en visualiseringspraktik. Tidsgeografin, en delvis kulturgeografisk tradition har i själva sitt kärnspråk en serie viusaliseringsmodeller vilka är central del av metodens analysverktyg. Tidsgeografin erbjuder därmed ett utmärkt exempel för studier av relationen mellan vetenskapliga visualiseringspraktiker och metodologisk utveckling. Uppsatsen använder tidsgeografins metod och historia som en fallstudie i ett försök att konstruera och pröva ett antal vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på användandet av vetenskaplig visualisering inom samhällsvetenskapen. Uppsatsen är inte ett försök att kritiskt dekonstruera tidsgeografin, snarare visar den på en möjlig väg att närma sig studiet av moderna visualiseringsteknikers påverkan/roll i samhällsvetenskaplig metodutveckling.</p>

In the history of scientific visualization techniques there is a lack of social science practices and methodologies. The advent of modern computer graphics brought the use of visualizations into a whole new era, but even though the tools by which such modern visualizations are created become easier to access and use, the lack of social science researchers harvesting the benefits of such tools still remain. This ease of use, increase in power and accessibility plus the ever growing need within the natural sciences to augment the human senses has further complicated the relationship between scientific methodologies, validity, reliability and the use of visualization techniques. This relationship must be explored, demystified and understood in order to fully grasp the impact of visualization practices when incorporated into any given scientific method. Within the social sciences there is one example of a tradition that has since its conception carried within it a graphical notion and a visualization practice. Time geography, a theory/method from the field of human/cultural geography has at its core a set of visualization techniques that encapsulate the very framework of time geographical analysis. Since it has been an integral part of the method trough out its history, it provides the perfect example for the study of the relationship between graphical visualization techniques and methodological development. The essay uses time geography as a case to construct and try out a set of scientific and methodological perspectives on the use of modern visualization techniques in social science practices. It is not an attempt to critically deconstruct this relationship within time geography, rather it points to a possible approach to the study of visualization techniques and their impact/role in the development of social science practices. / Den vetenskapliga visualiserings historia visar en tydlig brist på exempel från samhällsvetenskapliga praktiker och metoder. Den moderna datorgrafikens utveckling har tagit den vetenskapliga visualiseringen till nya nivåer, men trots att verktygen för skapandet av moderna datorgrafiska visualiseringar blivit lättare att hantera och förfoga över lyser de samhällsvetenskapliga exemplen på adopterandet av dessa verktyg fortfarande med sin frånvaro. Vertygens ökande grad av användarvänlighet och kraft, samt de naturvetenskapliga traditionernas ständigt växande behov att gå bortom de mänskliga sinnenas begränsningar har gjort relationen mellan visualiseringstekniker och vetenskapliga metoder, dess reliabilitet och validitet ytterligare komplicerad. För atttill fullo förstå hur inkorporerandet av visuella praktiker och modeller påverkar en metods utveckling i övrigt måste denna relation utforskas och analyseras. Inom samhällsvetenskapen finns en tradition som sedan sin tillkomst burit med sig ett visuellt språk och en visualiseringspraktik. Tidsgeografin, en delvis kulturgeografisk tradition har i själva sitt kärnspråk en serie viusaliseringsmodeller vilka är central del av metodens analysverktyg. Tidsgeografin erbjuder därmed ett utmärkt exempel för studier av relationen mellan vetenskapliga visualiseringspraktiker och metodologisk utveckling. Uppsatsen använder tidsgeografins metod och historia som en fallstudie i ett försök att konstruera och pröva ett antal vetenskapsteoretiska och metodologiska perspektiv på användandet av vetenskaplig visualisering inom samhällsvetenskapen. Uppsatsen är inte ett försök att kritiskt dekonstruera tidsgeografin, snarare visar den på en möjlig väg att närma sig studiet av moderna visualiseringsteknikers påverkan/roll i samhällsvetenskaplig metodutveckling.

As the statistics for maternal mortality have declined all over the world, it has also been rising in the US for the past two decades. The data clearly shows that the group with the highest risk for maternal mortality are black women, whilst white women are the group with the lowest risk. This study aims to investigate three policys related to maternal care: Affordable Care Act, Preventing Maternal Deaths Act and Improving Access to Maternal Care Act. By using Carol Bacchi's What’s the Problem Represented to Be-method of analysis, the study looks deeper into what underlying presumptions and assumptions the policys carry, and what consequences these have. Together with intersectionality as a theoretical framework, the study was able to uncover issues between the policies that are currently in place, and the categories and power positions within the people involved in the policy process and the people affected by the policies. The results show that the underlying assumptions and presumptions is that women work as a homogenous group and that the policies are focused on low-income individuals within that group. This results in continuous disparities in maternal mortality for black women, with concerning consequences. There is a great need for research, not only for accurate data surrounding maternal mortality (on deeper levels, not for women as a homogenous group), but also for development of policies and health care.